- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
656

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ros ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rote (stads-; mil.: två man; förr:
gårdar som tillsamman ställde upp en
soldat el. båtsman), ä. nsv. även ’skara’
t. ex. Bib. 1541 o. ’parti, sekt’, fsv. rote,
skara, avdelning av krigare, distrikt =
senisl. ro//, skara, da. röde, förr även
rot, rutte (ungef. som i sv.); från mlty.
ro/e, skara -= mhty. rot(t)e (ty. rotte),
från ffra. ro/e, trupp (jämte route ;> eng.
rö ut), av mlat. rutta, rupia, trupp,
flyende trupp, nederlag (eng. rout,
nederlag), även: banad väg (varav f ra. route,
varifrån sv. route; jfr ryttare); egentl,
part. pf. pass. fem. till ruptus, bruten
(se route, bankrutt o. rov).

rotel, se roll.

rotera, svänga runt, av lat. rotäre ds.,
till ro/a, hjul, urbesl. med ty. rad =
ratt; jfr f. ö. rådbråka, roll, rué,
rulad, rulett, rulla l, 2 o. rund.

rotgel, rödhake, Linné 1731; liksom
da. rodkjclk från ty. rotkehlchen, egentl.:
rödstrupe, till kehlc, strupe (= sv. kal);
jfr f. ö. under rödhake.

Rotneros, ortn. i Vrml., av ett fsv.
Rotnar öv, dvs. oset (nrmmingen) av ån
*Rot n, fsv. Rol(h)na ä, nu Rot n e älv;
besl. med ryta o. syftande på det
väldiga fallet vid Rotneros; jfr det analogt
uppkomna Ronneby, ävensom till
formen Älvros av Älvar-ös (under
Älvsborg); se f. ö. Ronneby, os l o. förf.
Sjön. 1: 482.

rots, sjukdom (i sht hos hästar),
förenad med slemflytning från näsborrarna,
Rålamb 1690, från ty. rotz, av fhty.
(h)roz, nässlem = ägs. hrot, tjock vätska,
skum; sannol. besl. med grek. koryza,
snuva, till roten i rj^ta.

rotting, Rothof 1762 (om själva
växten); om rottingen som straffredskap
t. ex. Almqvist 1834 - da., från höll.
rotting = ty. rot(t)ang, från ett
malajiskt ord för palmen rötan (eng. ral(l)an).

rotunda = iy. rotunda osv., av lat.
rotunda, fem. till rotundas, rund (se
rund).

rotvälska, Columbus Ordesk.:
root-wälsk, 1725: -walsk, Möller 1755 under
arg o t: rothwelska (betecknat som ett
språk för spetsbovar); jfr Burens Suml.
o. 1600: ’Rotvälsk kalla Tyskarna Svart
Tattarnas Tungomål’ = da. rotvcelsk,
från ty. rotivelsch (redan o. 1250:
rot-walsch), till tjuvspråkets rot, tiggare, o.
welsch, utländsk (se v al s k, valnöt o.
valack). - I sv. i regel: förvirrat,
obegripligt språk i allmänhet (såsom iy.
kauderwelsch); i da. o. ty. däremot:
tjuvspråk. - I samma betyd, i dial. även
slabbertyska, ä. nsv. även slappertuska
t. ex. Runius, till slabbra o. sv. dial.
slappra, sladdra.

roué, se rué.

route, av fra. route, egentl.: genom
skog o. mark uppröjd väg, av lat. rupta
(via; jfr ryttare), till rumpere, bryta
(se bankrutt o. rov); alltså
likbety-dande med fsv. bröt, isl. brant, till
bryta (se bort); i motsats till stenlagd
väg (se chaussé o. stråt). - Etymol.
identiskt med rote. Jfr rutin.

rov, fsv. rof n. = da. rov; från mlty.
rof, rov, byte = fsax. -rof, rån, fhty.
roub, rov, byte (ty. raub, rov), ägs. réaf,
byte, fäll, klädning; mhty. roup även
’skörd’; av germ. *raut>a-; från germ.:
fra. robe, ull, skinn med ullen på, lång
nedhängande klädnad (se rob); med Ja
-avledn.: isl. reyfi n., ullen som rives av
fåret, skinn med ullen på, m. m.; jfr
även runsv. ualraubaR nom. pl. (Rök)
= ägs. wailréaf, fhty. walaroiiba,
krigsbyte rövat från de fallna <» isl. valrof
n.; till ie. rot rup i lat. rumpo, bryter
(jfr bankrutt, korrumpera, route),
fsv. ryva, riva sönder, bryta, isl. rjufa,
riva hål på, ägs. réofan, bryta, riva, osv.
(jfr rubba); växlande med ie. rub i
got. raupjan. Se f. ö. röva. En
enklare grundrot är m, se ragg o. jfr
rödja. - Betyd.-utvecklingen är i vissa
avs. osäker. Betyd, ’klädning’ kunde
tankes utgå från den av ’ull’, egentl.:
’den avrivna ullen’; från betyd, ’riva
o. d.’ kommer i alla händelser den av
’skörd’. Betyd, ’rov’ kan likaledes
direkt härledas ur ’riva, rycka’, men har
snarast sekundärt utvecklats ur den av
’(från fienderna tagen) klädning’ (jfr lat.
spolium under spoliera). Jfr härtill
bl. a. Wadstein IF 14: 402.

1. rova, Brassica rapa = fsv. (redan
i landskapslagarna) = da. roe; enl.
vanligt antagande lånat från mlty. röve (jfr
dock häremot Hoops i Reallex. 4: 2) =

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0744.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free