- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
663

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppkomna no. ruska, trådhärva, bildats
till motsv. norska verb. Annorlunda
Karsten Germ. Lehnw.- stud. s. 154,
som förbinder ordet med bl. a. mlty.
rusch o. mhty. rusche, säv, no, rusk,
avfall, osv., ävensom fslav. rozga, gren,
spö, vilka dock sann öl. representera
sinsemellan etymol. skilda ordgrupper.

Rusken, stor sjö i Västra h d Smal.,
fsv. Rusk o. 1200; till fsv., no., isl. rusk,
buller, larm, fsv. ruska, rusa, ä. nsv.
bl. a.: sorla, t. ex. Stiernhielm, no.:
rassla, susa, mlty., mhty. ruschen, storma
fram, larma, brusa, susa (ty. rauschen),
meng. ruschen (eng. rush), rusa (väl
egentl, med syftning på ljudet); alltså
med ungef. samma betyd, som i sjön.
J alm a ren, Rot t n en, S k rik ega 11 en
Tjutingen; snarast till en
Ijudhär-mande ordstam av samma slag som den
i litau. ruzgiii, brusar; kanske dock
även besl. med rusa, alltså egentl,
betecknande det ljud som åtföljer den
hastiga rörelsen (jfr Persson Indog.
Wortf. s. 838 n. 2); se f. ö. rusk,
ruska, rusta 2, rysk, rör 2, röst 3. -
Härtill Ruskån, som att döma av fsv.
Ryskiomadhum förr hetat Ryskia (alltså
avledn. av sjönamnet).- Formen Roseken
är en yngre på litterär väg uppkommen
folketymologisk ombildning. - Förf.
Sjön. 1: 491, 495, 496.

russ, häst, egentl, dialektord (Gotl.,
Boh.-l.), fgutn. rus, jfr fsv. hros- i
sammans, (det senare väl från mlty.)
= isl. hross n., fsax. hros, fhty. (h)ros
(ty. ross), av germ. *hrussa-’,
etymologiskt identiskt med *hursa- (fsv. hors
osv.; se horsgök) med gammal
växling av -ur- o. -ru- (såsom t. ex. i sv.
dial. röst, skogstrakt, av *ryst, no. ryst,
skogsbacke m. m., rust, lund ~ ty. horst,
busksnår, småskog, varav sv. horst);
se horsgök, rossläder, rusttjänst.
Från germ. spr.: fra. rosse, skinkmärr.
- Härtill fem. sv. dial. ryssa (russa) -
isl. hryssa, no. ryssa, sto.

russin, i ä. nsv. (såsom i vissa dial.)
även med tonvikten på sista stavelsen,
t. ex. R. Foss 1621 : rusijn, Schroderus
Lex. m. fl., fsv. rusin, rosiin = da. rosin,
från mlty. rosin(e) = sen mhty. rosin,
rasin (ty. rosine), av ffra. rosin, jämte
fra. raisin, vindruva (raisin sec, russin),
varav eng. raisin, russin, av vulg.-lat.
*racimus, av lat. racemus, druva,
druvklase (varav även ital. racemo, vartill
racimolo), väl (med Meillet) jämte grek.
räx (gen i t. rägös), druvkärna, ett
för-indoeuropeiskt medelhavsord. -
Betyd.-växlingen ’klase’ o. ’druva’ uppträder
även i druva, vars grundbetyd, är
’klase, klump’, o. i grek. staphylé. För
’russin’ användes i grek. staphis (genit.
-idos).

russtjänst, se rusttjänst.

1. rusta (ut-), t. ex. G. I:s reg. 1559,
ä. nsv. även (-)rysta 1531, (-)rösta, jfr
ä. nsv. rusting, rustning, Bib. 1541
(ävensom rustning i betyd, ’ställning, estrad’
t. ex. 1627, jfr ty. gerust ds.) - da.
ruste, i ä. da. även ryste, från mlty.
ru-sten, bereda, rusta (i sht till krig) =
fhty. rusten, även: smycka (ty. rusten),
ägs. hyrstan, utrusta, smycka, överdraga,
betäcka; vartill fhty. (h)mst, rustning,
ävensom gahrusti, girusti, rustning,
ställning av bjälkar el. bräder (ty. gerust
i den senare betyd.) n., ägs. hryste f.
plur., utrustning, rustning, prydnad; av
omstridd härledning. Säkerl. besl. med
ägs. ((ge)hroden, lastad, fylld, smyckad
= isl. hrodinn, smyckad; möjl., med
Fick Bezz. Beitr. 1: 339, till ie. kru i fslav.
kryti, betäcka, osv. (grek. koryssö,
rustar, som av samme forskare även föres
hit, har annat ursprung). Andra, mer
el. mindre osäkra tolkningsförsök se
hos Falk-Torp s. 1535. - Rust k
ammar e - da. rustkammer, från mlty.
rustekamer el. ty. rustkammer, jfr fhty.
(h)rust, rustning = ä. nsv. (lånordet)
rust ds.; alltså: rum, där rustningar
förvaras.

2. rusta, stoja, leva om, t. ex. S.
Agrell 1709: ’Moot afftonen stötte
konungen med sin swijt till oss, då wij
rustade lijtet’; f. ö. Bellman (rätt
vanligt), Gustaf III, Envallsson osv.; i dial.
även ’leka’ - no.: jfr eng. dial. roust,
bringa i oordning, stoja; till en
ljud-härmande rot rus, väl sammanhängande
med rusa o. de under Rusken
omnämnda orden för ’larm’ o. d.; möjl.
även till ruska 2 (se dessa ord). -
Härtill rustibus, Alten 17 96, till buss 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0751.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free