Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rysch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan en nybildning efter typen frysa :
frös. - Tyskan har i stället dels schauern
(se skur) o. dels schandern, motsv.
det ej fullt identiska eng. shndder (till
skudda, egentl.: skaka).
rysch, Konst- o. Nyh.-magas. 1818:
ruche, av fra. ruche, samma ord som
ruche, (av bark förfärdigad) bikupa, av
ffra. rusche = provenc. rusca, bark; i
somliga romaska dial. även: avfall av
lin o. hampa; av f. ö. okänt ursprung,
enl. somliga egentl, keltiskt.
1. rysk, väsentl. dial., rasande, galen
= ä. da. rysk ds., samma ord som no.
ryskt bister; jfr med -u-: no. rusk,
rasande, galen, da. räv rnskende gal; till
stammen rusk-, larm(a) o. d. (se
Rusken). Jfr t. ex. Dahlstierna: Rysgalen
uti pannan.
2. rysk, folksl., se ryss 2.
1. ryss (kol-), 1649 om ett visst
kol-mått, O. Rudbeck 1698: ryssiar plur.,
motsv. no. rysse, till ryssja osv. (se
d. o.).
2. ryss, folkslagsnamn, i ä. sv. ofta
även rysse såsom alltjämt i Finnland; ännu
Karl XII skriver rytzen, fsv. rysser, ryz,
ryze, ryza = fno. ruzzar plur., da.
rus-ser, mlty. ruze, fhty. ruz(p), mhty. ruz
(ty. russe) o. riuze (kvarlevande i
namnet på det forna tyska smafurstendömet
Reuss, efter tillnamnet på regenthusets
stamfader) - samtliga h ty. former med
5-ljud; av slav. rusi el. rus (enl. Ekblom
kvar i en mängd ortnamn i
guverne-mentet Novgorod m. m.; jfr ry. russkij,
plur. russkij e), varav mgrek. ros. Enl.
vanlig uppfattning från fin. Ruotsi,
Sverige, svensk, jfr ruotsalainen, svensk, i
sin tur sannol., enl. Thomsen m. fl., till
fsv. röper, rodd, ledung m. m., el. det
därmed identiska fsv. Röpin, Roslagen
o. angränsande delar av östkusten,
varifrån en stor del vikingar o. nybyggare
kommo. - De finska o. ryska formerna
med -s visa hän på en fsv. sammans.
röp(r)s- (jfr Roslagen, rospigg,
ävensom Bråte Ant. tidskr. XX. 3: 30 f.)
växl. med röpa(r)- i fsv. röparum,
rö-parcetter. - Ryssland var in på 1000-t.
ett svenskt skatteland. - Helt
annorlunda t. ex. Knauer senast i IF 31: 67 f.,:
av ett Rusa, forntida namn på Volga;
alltså: Volga-folk (jfr under bulgar).
Osannolikt. - Härtill: Ryssland, fsv.
Ryzaland. - Jfr ry s s läder.
Ryssby, se ryd o. -by.
ryssja, Bib. 1541 osv., jämte ä. nsv.
rös(s)ia Lex. Linc. 1640 (enl.
Lyttkens-Wulff även i y. nsv.); i vissa trakter
av Norrland även i betyd, ’mjärde’ (Sv.
Ekman Fatab. 1918 s. 92) = no. rysja;
jfr: no. rusa, rysa, gotl. räusa, da. dial.,
mlty. ruse, fhty. rus(s)q jämte riusa (ty.
reuse); av germ. *rusjön, resp. *räs(i)ön,
*reus(i)ön; jfr ryss 1; av somliga, väl
med rätta, ställt samman med rör 2
(om av *raiiz-), alltså egentl, ’flätverk
av rör’ (no. rusa betyder bl. a.:
vidje-korg för hö); enl. Torbiörnsson Nord.
stud. s. 256 däremot besl. med ry. vérsa,
ryssja, av ie. *ursiä, som förhölle sig
till germ. *rusjön som t. ex. sanskr.
vrkas (ie. *ulklÅos), varg, till grek. tykos
(ie. *luk2os).°
ryssläder, 1563: rysse- = da.
rus(se)-Iceder = höll. rusleder, egentl.: på ryskt
vis berett läder (bl. a. indränkt med
ryssolja).
rysta = fsv. (se Sdw. under rista
o. Noreen Asch w. Gr. §§ 176, 550,3) =
da. ryste (kanske också i enstaka isl.
hrysta); möjl. till en ieur. rot kreus,
parallellbildning till kreis i rista; snarast
dock uppkommet genom senare
ombildning. Enl. somliga är emellertid ordet
besl. med rysa; jfr till betyd.-växlingen
i så fall t. ex. ty. schaudern, rysa, besl.
med skudda, egentl.: skaka, osv.
ryta, fsv. ryta, rinta, ryta, vråla,
jämra sig, kurra = isl. hrjöta, utstöta
ett grovt ljud, snarka, brumma, da. dial.
i ryde, böla, av germ. *hreutan st. vb,
avljudsform’ till ägs. hrutan st. vb,
snarka, giva eko (eng. dial. rout), fhty.
ruzzan sv. vb, snarka, snyfta m. m.;
se f. ö. rots; möjl. av ie. *(s)kreud (se
skryta). - Avljudsform: fsv. ånamnet
*Rotn, egentl.: den rytande, dånande,
vars genitivform Roina(r) ingår i t. ex.
Ronneby o. Rotneros, båda vid
vattenfall; motsv. fno. *Rotn i t. ex.
Rot-neim. - Till en indoeur. växelrot rcud
hör däremot sv. dial., fsv. röta, vråla,
böla = isl. rauta, avljudsform till mlty.
réten, skrika, larma, fhty. riozan, gråta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
