- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
673

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rå ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rå- och rörshemman, till 3 o.
rör 1.

rån, fsv, rän - isl. rån, da. ra/?, av
germ. *rahna- n., jfr finska lånordet
rahna, sår; till en ie. rot ra/c, sannol.
sidoform till rap i lat. rapere, röva;
jfr med s-utvidgning sanskr. raks,
skada. - Härav avledn. fsv. rcéna, råna
- isl. rcéna, motsv. fhty. birahanen,
beröva, av germ. *rahnian. Nsv. råna
(fsv. ränd) beror på yngre anslutning
till grundordet rån, såsom t. ex. lassa
för äldre lassa, låna för låna, låsa
för läsa.

rång, sv. dial., avhuggen trädstam
o. d., fsv. rang, stång för höns, jfr finska
lånordet ranka, ranko; möjl. besl. med
sydty. dial. range, stång. Kanske av
germ. *hrang- o. i så fall säkerl.
avljuds-form till got. hrugga, stav, mlty., mhty.,
ty. runge, vagnsstång, ägs. hrung (eng.
rung), bl. a.: tvärbjälke på skepp; enl.
somliga nasalerad form till lat. crnx,
kors (se d. o.), dock ovisst. Om en
annan möjlighet se rå 2. - Avledn.: ränge
11., gles inhägnad, rångla, lång stång.

[rån(n)e, sv. dial., fargalt, se under
det dock ej besläktade orne.]

[rås, sv. dial., lång dal, ränna, is, se
under ras 2.]

råtta, fsv. rotta = da. rotte, från
mlty. rotte (-a-) - fsax., fhty. ratta
(ty. ratte}, ralo, ralza (ty. ratze m. m.),
ägs. roztt (eng. rät), motsv. ital. ratto,
spän., portug. ra/o, fra. rät; med
möt-svar, i kelt. spr., av vilka dock somliga
kunna ha lånats från eng. Av omtvistat
ursprung. Knappast, såsom stundom
antages, inhemskt germanskt (till den
ieur. roten rad, gnaga, i lat. rädo, rödö;
se radera). Snarare av ett vulg.-lat.
rattus, som kunde vara = ital. ratto,
snabb, av lat. rapidus, antingen i denna
betyd, el., med Brondal Substrater og
laan s. 178, i en äldre betyd, ’glupsk’
(jfr rapax, rovgirig, till rapio, rövar).
Råttan, som i Europa först uppträder
efter folkvandringstiden, har väl sjöledes
kommit från Östern till Italien, o. dess
inhemska namn var troligen, obemärkt
som den trängde in i skeppen, för
sjömännen obekant. På utbredning från
de romanska länderna tyda beteckning-
arna isl. volsk mus, dvs. råtta från
Välskland, kymr. llygotlen ffrengig, dvs.
fransk mus, o. nir. gallnch, gallisk mus.
Jfr f. ö. även t. ex. Briich Vulg.-lateiii
s. 6 f. - Om det svenska ordets uttal
o. ortografi se Kock Sv. ljudhist. 2: 69 f.

räck, ledstång o. d., 1663 i sammans.,
o. räcke, Dalin 1853 = ä. da. raik o.
razkke ds., da. rwkke, skansbeklädnad
på skepp, från mlty. reck(é), lång tunn
stång o. d., ty. reck (vid gymnastik),
recke, stång att hänga upp på; utan
omljud i l ty. räck, vägghylla, ställ, osv.;
av germ. *rakk(i)a-, av *ragn- till *rahö-,
stång = sv. rå 2; bildat som
*rikka-= mlty. rick, stång, osv. om till
*rihö-ds., se regel 2 o ria.

1. räcka, fsv. r&kkia, räcka, sträcka
(sig), nå, räcka till = isl. rekja, utveckla,
utbreda, da. r&kke, got. nfrakjan, sträcka
ut, fsax. rekkian, mhty. recken, sträcka,
räcka, förklara, berätta (= fhty., ty.:
sträcka ut), ägs. reccan, ungef. ds., även:
räkna, av germ. *rakjan, en
(intensiv-el. iterativ)bildning på ie. -eiö till
den ie. roten reg i lat. rego, riktar rätt,
styr (se regera), grek. orégö, sträcker,
samt i sanskr., fir. o. litau., vartill även
rak o. lånordet råka vb.; möjl.
sammansmält med en avledn. av rak. Av
samma avljudsstadium: germ. *rakö- -
fsax. raka, räkenskap, fhty. rahha ds.,
även: tal, ägs. racn, räkning, förklaring,
berättelse, motsv. isl. rgk n. pl., förlopp,
utveckling, ursprung, orsak, o. Ragna
rök, gudarnas (slutliga) öde (se
Ragnarök). Med e-vokal: se under rak o.
räkna. Med germ. ö-vokal: germ.
*rö-kian = isl. rékja, bry sig om; se rykt
o. rykta. - Betyd, ’förklara, berätta,
räkna’, som uppträda även i räkna,
utgå från den av ’göra rak el. riktig’
> ’lägga till rätta, bringa i ordning’;
jfr berätta till rät. I fråga om
betyd.-växl. ’berätta’ o. ’räkna’ jfr (det
obesläktade) got. rahnjan, räkna, sanskr.
racd-yati, ordnar, o. fslav. rekq, säger, el.
fhty. redia, räkenskap, tal, berättelse,
(ty. rede), o. got. rafijö, räkning, el.
tal o. eng. tåte, berättelse; betr. isl.
rök, orsak, jfr det med nyssnämnda
got. rapjo besl. lat. ratio (se ra tio n,
ranson o. resoii). Se f. ö. följ. samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free