- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
703

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - schvung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sejsa, sjöt.: (med sejsingar)
sammanbinda två tåg, Rosenfeldt 1698 = da.
sejse, från l ty. seisen el. holl. seizen,
från eng. seize ds. = eng. seize, gripa,
fatta, av fra. saisir, gripa = ital. sagire
(enl. somliga av germ. urspr.). –
Härtill: <sp>sejsing,</sp< Rosenfeldt 1698 = da.
seising, från Ity. seising el. holl. seizing,
från eng. seizing.

sekel, Geisler o. 1710 (plur seder),
Linné 1765 (secel; jämte tidigare den
lat. formen secula plur.), Wallerius
1776 (seder plur.), 1778 (sedar plur.)
osv.; i ä. tid annars secnlnm, ännu i
början av 1800-t., t, ex. Florman 1823;
seculo hos Gyllenborg Bält 1785, dock i
uppl. 1800 ändrat till seklet = fra.
siéde osv., av lat. sceculum, släktled,
människoålder, århundrade (till samma
rot som sv. vb. så, säd osv., jfr t. ex.
got. manaséps, människosläkte).

sekiner (slangspr.), mynt, pangar, jfr
eng., fra. sequin, ett guldmynt, från
ital. zecchino, avledn. av zecca,
myntverkstad, från arab. sikkah,
myntstäm-pel.

sekret, hemlig, av lat. secretus, part.
pf. pass. till sécernere, avsöndra, av se-,
för sig, o. cernere, skilja. - Av en
substantivering till neutr. av detta part.
kommer sekret, sigill = fsv., ty. osv.,
ävensom sekret i betyd, ’avsöndring’
(jfr ex k rem e n t).

sekreterare el. sekreter, O. Petri
1526: ’mester Olaff rådzens secreterer’,
G. I:s reg. 1553: ’vår (dvs. konungens)
sechreterer Clement Hansson’, Hels.
1587: secreterare; dessutom ännu på
1700-t. stundom sccretarie (jämte äldst
secrelarins), motsv. ty. sekretär, fra.
secrélairc, av inlät, secretarius, egentl.:
som hade (det hemliga) sekretet el.
sigillet om hand. Jfr Dalins Arg. nr
19 (1733): ’Hwar och en skrifware, som
fått en stor Peruque, en grann klädning
och förbehållande Mine, skall heta
Secreterare’. Biformer: sekterare o.
sekter (med samma synkope som i aptek
av apotek, choklad av chokolad osv.),
även sikter (O. v. Dalin osv.). Härtill:
kunglig sekter, omkr. mitten av
1800-t. (o. mindre ofta ännu o. 1880),
sällskapstitel till i konungens kansli
anställda obefordrade tjänstemän o.
sedermera, särsk. i Sthlm, utsträckt till
dylika tjänstemän ’i verken’ (’Posten’,
’Tullen’ osv.), jfr t. ex. Sturzen-Beckers
ypperliga kåseri ’Konglig Sektern’ (S.
arb. 1: 149, 1861), ävensom De Geer
Grefve Lillie 1880: ’Kunglig sekter är ju
ingenting annat än ett öknamn’. Tidigare
en titel med rätt hög rang (Kellgren
o. d.). - Sekreter(are), Gypogeranus
serpentarius el. Serpentarius secretarius,
ormfalk = ty. sekretär osv.; efter
fjäderbusken liknad vid en skrivare med
pennan bakom örat.

sekretär, Gjörwell 1792: ’Uti hennes
byrå . . utgör översta draglådan en så
kallad sekretaire med allt tillbehör’ =
ty. sekretär, från fra. secrétaire; se fö reg.;
alltså egentl.: lönnskåp el. dyl. Om
andra från fra. lånade namn på möbler
se under schäslong. - Synes inlånat
vid ungef. samma tid som t. ex. pendyl,
salong, schäslong, trymå m. fl.
dylika ord.

1. sekt (vin), nytt ord = ty., med i
ty. tillagt t, av ä. ty. seck = eng. <i>sack</I>
osv., från fra. (vin) sec = ital. vino
secco,
vin av torkade druvor, egentl.:
torrt vin, av lat. siccus, torr, av
omstridd härledning. Jfr det mycket
tidigare lånade ä. nsv. säk ävensom
kanari(e)-sä(c)k, om vin från Kanarieöarna.

2. sekt (religiöst parti o. d.), O. Petri
= ty. sekte osv., av lat. secta f., parti,
system m. m., substantivering av sectus,
part. pf. pass. till secäre, skära (urbesl.
med sbst. såg), vartill även sekant,
sektion; alltså egentl.: det avskurna,
avsöndrade.

sekund, Kalend. fr. 1588 (secunder
plur.) = da. = ty. sekunde, fra. seconde,
av lat. secnnda (pars), dvs. den andra
(delen), i förhållande till minut; jfr ital.
minuto secundo, sekund; till lat.
secundus, den andre, egentl.: den följande,
till sequi, följa; jfr följ. o. minut.

Sekundant = ty., av lat. secundans
(genit. -antis), part. pres. till secundare,
gynna (fra. seconder, hjälpa), avledn. av
secnndus, gynnsam, följande, den andre
(se föreg. o. följ.).

sekvester, kvarstad - ty. sequester,
från lat. seqnestrum, sequestre n., en om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0791.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free