- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
713

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sigenare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genit. silfrs), got. silubr, fsax. silubar,
fhty. sil(a)bar (ty. silber), ägs. seolfor,
siolfor (eng. silver)’, på ett el. annat
sätt sammanhängande med fslav.
sire-bro, litau. sidäbras, fpreuss. sirablan;
av omstritt ursprung; i alla händelser
säkert ett urgammalt germ. lånord;
kanske med Hehn ytterst av namnet
(H)alybe (*Salub-), stad i Pontus, som
enl. Homeri Iliad skulle vara silvrets
hemort; dock även detta ovisst. - De
nordiska formerna med -y-, -ö- bero på
samma utveckling som i t. ex. Börje
av fsv. Birghe(r); knappast, såsom
alternativt förmodats, på inverkan från ägs.
sylfren, av silver. - De flesta övriga
indoeur. språkfamiljerna ega en
beteckning för ’silver’, som utgår från
stammen årg- i lat. argentum o. mer el.
mindre dunkla varianter därav; jfr grek.
arges, vitglänsande, ljus, osv.

simili, Levertin 1903, similidiamant,
GHT 1895, jfr ty. similislein, av ital.
simili, de lika, av lat. similis, lik (till
ie. sem-, en; se simpel, singel; urbesl.
med sam-); alltså: som likna verkliga
ädelstenar. - I anslutning härtill:
simili elegans, SD 1897 osv.

simma, ä. nsv. stundom semma, fsv.
simma, sima, för äldre *svim(m)a med
bortfall av w från ipf. pl. sömo, part.
sumin (där w försvunnit framför o, u,
jfr ord ~ ty. wort, under ~ ty. wunder
osv.) = isl. svimma, svima, fhty., ägs.
swimman (ty. schwimmen, eng. swim).
Kausativum: *swamjan, låta simma =
mhty. swemmen (ty. schwämmen, da.
svemme, sv. svämma, även i
översvämma). Härifrån -e- i ä. da. svemme,
simma (da. sV0mme), o. mlty. swemmen
st. vb. ds. (jfr bränna i betyd, ’brinna’).
Avljudsformer: -iz- i isl., no. symja,
simma, got. swum(f)sl, damm, o. sund
1; -a- i svamla o. mhty. swamen.
Germ. rot *swemm > *swimm (e >> i
framför nasal -f- kons.), *swem i fsv.
sima, isl. svima (med analogiskt z).
Man har bl. a. jämfört ir. do-sennaim
(av *suemdh-), jagar, litau. sumdau,
sumdyti, jaga, förfölja. I alla händelser
har stammen äldst haft en allmännare
betyd, än ’simma’; jfr svamla. -
Simma mot strömmen i bildl. betyd.,
jfr Bib. 1541: ’strijdh icke emoot
strö-men’ Jes. Syr. 4: 31.

simme, dial., snöre, rep, även simm
n., fsv. sime m. = isl. simi ni., sima n.,
no. sime m., da. sime, fsax. simo, ägs.
sima, av germ. *slman- (*slma-); jfr
finska lånordet siima ~ isl. seimr, tåg,
rep; besl. med sanskr. siman, gräns,
grek. (h)imds (genit. -dntos), rem, ry.
sima, band; till ie. roten si, binda,
varom under sele.

Simon, mansn., av grek. Simon, från
hebr. - Simons- i vissa ortnamn
innehåller personn. Sigmund (se d. o.).

Simonstorp, ortn., till Sigmund (se
d. o.).

simpa, Cottus scorpius, Asteropherus
1609 = fsv. (som tillnamn) - no., även
fiskesympa, därjämte no. simpe, liten
fisk, i sht vitling; dunkelt. Formellt
= no. simpa, tacka.

simpel, i betyd, ’enfaldig’ t. ex. O.
Petri = fsv.: enkel, da., i ä. da. även
’enfaldig’, från mlty. simpel i båda betyd.
= ty., från fra. simple (= eng.), av lat.
simplex, enkel, uppriktig, av ie. *sem-,
en (jfr similidiamant o. singel;
urbesl. med sam-), o. roten plek, vika
ihop (jfr p l i, plissé; urbesl. med
fläta); alltså med delvis samma
betyd.-utveckling som enfaldig, vars senare
led f. ö. är avlägset besl. med -plex i
simplex. Jfr följ.

simpelkort, ett slags hårt tvinnat
snöre av segelgarn, 1828, folketymologisk
ombildning av fra. simple chorde, egentl.:
enkelt snöre (se simpel o. körda,
kor der oj), så kallat, emedan trådarna
så hårt sammansnotts, att de synas
bilda en enkel tråd.

Simrishamn, 1322: Simbatrshafn, i
Simris socken, 1130-t.: Simbros, dvs.
’mynningen (oset) av ån *Sim(b)r el.
*Svim(b)r’ (jfr isl. Svim(r)aröss hos
Snorre), gammalt namn på Tommarpsån,
såsom t. ex. Rö t n er o s, till ånamnet
*Iio1n osv.; se os 1.

sims, 1844 = no. s/ms, från ty. =;
se gesims. Härtill även snickerit. sim
s-hyvel, förkortat sims, o. vb. si m s a,
hyvla med dylik hyvel.

Simtuna, se Tuna.

sin = fsv., da. = isl. sinn, got. seins,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0801.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free