- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
739

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skiss ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skjul, gömställe m. m. = isl. skjöl ds.,
da. skjul, gömställe (annars: skur, se
nedan); med avljudsformen mlty. schul,
gömställe, osv., av germ. *skeula-,
*skula-n., till den vitt spridda ie. roten sken,
betäcka, i t. ex. grek. sky lon, hud,
sky-löö, överhöljer (jfr skyl, skolka, skål
2); med /’-avledn.: fsv., sv. dial., da., no.
skär, mlty. schur, fhty. scur (ty. schauer),
skjul o. d. (bildat som bur, egentl.:
rum), med avledn. *skfiriö- i fhty. sciura
(ty. scheuer); med m-avledn. i skum 2 ’.>
se f. ö. obskur, skugga, sky l,
ävensom under sko. Växelform: ie. ken i
hud osv. - Avledn.: skyla, se d. o.

skjura, skjora, dialektord, skata, ä.
nsv. skiura t. ex. Schroderus Lex. 1637,
Lex. Linc. 1640, Linné, Lind 1749, skior
t. ex. Lucidor; i dial. även skår(d), i
osv. dial. också skävär, fsv. skjör (bl. i
plur. -ar) = isl. skjör, no. skjor, skjur,
skjcer, skjerr m. m., da. skjcere. Med
delvis dunkel formhistoria o. av
omstritt o. ej säkert fastställt ursprung.
Bl. a. härlett från ett germ.
*skcéwirö-till got. skéwjan, gå, isl. skcéfa, sv. dial.
skjova osv., gå sakta (jfr v. Friesen
Nord. språkhist. 1: 40 n. o. nattskäva
under natt, ävensom Skulerud Ark.
28: 258 f.); med avljudsformen *skaujan
i ofris, schöjen, höll. schooien, bl. a. gå,
ge sig i väg (jfr skoja), en verbstam
som f. ö. är etymologiskt oklar, trots
många tolkningsförslag (se Falk-Torp
s. 1047 o. litteraturhänv. s. 1547). Se
om skjura f. ö. litteraturen hos Olson
Appell, subst. s. 120, Kock Sv. ljudhist.
2: 311 f. - Ingår i ortn. S k örby
Hack-sta sn Uppl., av fsv. Skiuraby, ett av
de rätt få namn på -by som innehålla
djurnamn (se förf. Ortn. på -by s. 17).

skjuta, fsv. skiula, skjuta, sätta i
rörelse, driva fram, av-, in-, till-,
han-skjuta - isl. skjöla, da. sky de, fsax.
skeotan, fhty. sciozan (ty. schiessen),
ägs. scéotan (eng. shoot), ungef. ds.,
krimgot, schielen, till en germ. rot skul;
antingen: 1. utvidgning av s*ku i litau.
szduju, szduli, skjuta, osv., el. 2. ie.
skud i sanskr. skundale, skynda (se
d. o.), litau. skudrus, rask, osv. Jfr
skjuts, skot, skott, skotta, skuta,
skytt, skyttel, sköt, sköte ävensom
skärskåda. - Betyd, ’skjuta (en
skottkärra o. d.)’ är speciellt nordisk o. dess
uppkomst dunkel.

skjuts, Karl XII Bref 1702 (skius),
1703 (siuss), 1716 (skiuts) = iio-da. skyss
(ej i da.), ellips av sammans, ss.
skjutshäst, till fsv. skitit n., häst som brukas
till resandes befordran, sto = sv. dial.
skjul, sto, ä. da. skjud ds., no. skjot,
skjuts, jfr isl. skjölr m., skjutshäst,
fa-rarskjölr, vagn el. skepp, reiÖskjölr,
släde el. vagn (jämte -skjöli m.), till
skjuta; med grundbetyd, antingen: ’det
varmed man färdas’ el (abstrakt) Tärd’.
På samma sätt bildat är isl. adj. skjotr,
snabb, egentl.: som skjuter fram med
fart. Med avs. på förkortningen jfr
lots. - Vb. s k j utsa uppträder
betydligt tidigare, t. ex. 1636 (skiulza), 1640
(skiussa). Möjl. är därför detta ej
bildat på skjuts utan likaledes elliptiskt
till skjutshäst osv.

skjuva, väsentl. dial., skjuta, driva på,
i dial. även skuva, fsv. skiuva (ipf. sköf),
skjuta, stöta, skuffa, skyffla, jämte sv.
skuva, fsv. skava, motsv. isl. skufa
(pres. -ar), stöta, gnida, skjuta, jämte
sky f a (ipf. -/$-), skjuva, no. skuva (pres.
-a;’), skjuva, got. -skiuban st. vb, mlty.
schiiven, fhty. scioban (ty. schieben), ägs.
scéofan, scufan (eng. shove), av germ.
*skeutan9 * skutan; bl. a. sammanställt
med litau. skiibti, skynda; osäkert. Jfr
skov, skovel, skubba, skuffa,
skyffel, uppskov. - Hit väl även sk ö ve,
skjul, portlider (se d. o.).

sko, fsv. skö(r) = isl. skör, da. sko,
got. sköhs, fsax. sköh, fhty. scuoh (ty.
schuh; jfr Schubert), ägs. scö(h) (eng.
shoé); motsv. det lapska lånordet skuova;
av oviss härledning; bl. a. betraktat som
en avljuds- o. grammatisk växelform till
got. skéwjan, gå, el. som utgående från
ie. *sköuko-, till roten sku, betäcka, i
skjul, sky osv. - Kollektivbildningar:
got. gasköhi o. ägs. gescij, samt isl.
skéÖi n., fgutn. skypi (varom förf. Ark.
7: 36). - Spår av en samindoeuropeisk
beteckning för ’sko’, k-rp-, föreligger i
lat. carpisculum, grek. krepis, isl.
hrif-lingr; även i kelt. o. slavo-balt. spr. -
Skomakare, se d. o. - Jfr f. ö. följ.,
doppsko o. handske.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0827.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free