Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skorv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eld = gotl. skurr, bohusl. -skar. -
Samma ord ingår väl även i fsv. ortn.
Viby Scurosten Ögtl., SRP nr 1294 fr.
1377, även nämnt nr 1096 fr. 1374
(Vigbyskorsten, här antagl. normaliserat).
- Skorstenen uppträder i Skandinavien
o. 1300, men förblev länge en
sällsynthet: ännu på Linnés tid voro på
landsbygden skorstenar en nyhet, o. röken
fick utgå genom dörren (jfr t. ex. Sk.
resa s. 130). Den kallas på isl. även
reykberi, dvs. rökbäraren.
[Skorteby, ortn. Ögtl., se skjorta
slutet]
skorv, fsv. skorver m., motsv. no.
skur u (n., kollekt.), skurva, da. skurv,
mlty. schorf m., fhty. scorf-, mhty. schorf
(även schorpf; ty. schorf), ägs. sc(é)orf
(eng. scurf9 påverkat av el. rent av lånat
från nord. spr.)> av germ. *skurf)a-, besl.
med ägs. sceorfan, gnaga, bita, o. grek.
skorpios, skorpion (se d. o.), samt mera
avlägset med en mängd germ. ord
för ’vara skrovlig, skrapa, rista, skära
o. d.’; se skarv 2, skärva, skrovlig,
skrubb a, ävensom (med indoeur. b)
skarp o. skrapa. Betyd.-utvecklingen
i sjukdomsnamnet är densamma som i
skabb o. där anförda ord. Om sv. dial.
skorv, spärgel, se under sp är g el. -
Om två andra germ. ordgrupper för
’skorv’ med samma betyd.-utveckling
se under ruva 1.
skot, 1698, från (m)lty. schöt, höll.
schoot n. (varav även ty. scholé), av
germ. *skauta- (== det inhemska sköt 1)
i betyd, ’hörn’ ;> ’nedre hörn på segel’
> ’det däri fastade tåget’; jfr likbetyd,
ägs. scéata m., av germ. *skautan-.
Under 1600-t. uppträder dessutom det
inhemska sköt i betyd, av ’skot’, t. ex. A.
Oxenstierna, Spegel 1685 = da. sk0de. -
Från germ. spr. härrör fra. écoute, ital.
scotta, spän. escota, en av de många
sjötermer som romanerna lånat från
germanerna; se t. ex. båt, mast,
matros, segla, s ta g.
1. skott, fsv. skot = isl., former med
a-omljud av det i fsv. (o. fda.) vanligaste
skut, skjutande, skott, skjutvapen,
tillskott, skatt m. m. = da. skud = mlty.,
ägs. (ge)skot (eng. shot), ungef. ds., fhty.
scoz (ty. schoss), telning m. m., mhty.
även: avgift, av germ. *skuta- n., med
biformen *skuti- m. (jfr under bett,
grepp, slag osv.) = mlty. schote, skott,
pil, fhty. scuz (ty. schnss), i ty. även:
häftig, reumatisk smärta (jfr sv.
ryggskott o. d.); avljudsformer till skjuta.
Betyd, ’skott på växter, telning’ kommer
från ty. Från germ. spr. har lånats fra.
écot, bidrag till en fest, sammanskott.
- Skottspole, se under skyttel. -
Skottår, Bureus Suml. o. 1600 = da.
skudaar; övers, av ty. schaltjahr ds.,
jfr ty. einschalten, skjuta in.
2. skott, plank- el. brädvägg i fartyg,
t. ex. Weste 1807 = da. skod, från mlty.
schot (-tt-) n., även: lås, skjutdörr, av
germ. *skutta-, väl = ie. *skudnö-,
avljuds-form till skjuta; alltså egentl.: vad som
skjutes för; sedan: avskilt rum; jfr
samma betyd.-skiftning under lock. Av
samma germ. stam komma: ägs. scyttan,
regla för, innestänga (eng. shut), o. mhty.,
ty. schutzen (ej besl. med likbetyd,
skydda).
skotta, ä. nsv. o. vissa dial. även
skata Arvidi 1651, Wallenberg Min son
på gal. m. fl., fsv. *skota, egentl, samma
ord som fsv. skota, med laga
formaliteter överlåta jord, egentl.: skjuta jord
ifrån sig; avljudsbildning till skjuta.
- Växl. skotta o. skata är av samma
slag som i t. ex. brottas o. ä. nsv.,
sv. dial. bråtas, flotte o. flåte osv. o.
beror på olika utveckling i olika dial.
av fsv. skot-, bröt- osv.
[skotte, sv. dial., skyttel, se skyttel.]
Skottland, landsn., efter skotern a
(senlat, scotti), en keltisk folkstam, som från
Irland utvandrat till norra Britannien.
Jfr Schotte.
skov, stund, mellantid, dial. också:
slag, stöt, anfall, paroxysm, i dial. även
skuv = no. sköv, framryckning, kort
vägstycke, anfall, dust, kamp, ty. schub,
skjuvande (jfr in einem schub, i sträck),
som är grundbetyd.; till sk j u va såsom
t. ex. skott till skjuta; jfr lånordet
uppskov. - Uttalet med slutet o beror
väl på inverkan från uppskov, som
ofta så uttalas, el. från skriften. -
Härtill även sv. dial. skoft n., överarbete
under fritid - no.: vilostund, från Ity.
schoft, sammanhängande arbetstid, möjl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
