- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
763

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skult ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sv. dial. skvätta, Angelica = 110 .skvetta;
begagnad som spruta; o. -skvätta i
s t ensk vätta. - Jfr Bellman Fredm.
ep. nr 40: ’Slå’n för magen, / Så det
säjer sqvätt’; ännu brukligt i vardagsspr.

1. sky, sbst., r., fsv. sky n. o. f. =
isl. sky n., da. sky (eng. sky, himmel,
lån från nord. spr.); av germ. *skeuia-;
rotbesl. med el. avledn. av fsax. scco,
scio m., sky, molnhöjd himmel, ägs. scéo,
av germ. *skewan-; till roten sku9 betäcka
(se skjul, skugga, skum 2). [-Annorlunda-] {+Annor-
lunda+} Falk-Torp o. Torp Etym. ordb.
- Med avs. på genusväxlingen jfr t. ex.
dy. - Om andra germ. ord för ’sky,
moln’ se under moln (slutet).

2. sky, vb = fsv., da., från mlty.
schiii-wen = ty. scheuen; se f. ö. det besl.
inhemska skygg.

skydda, Gustaf II Adolf 1619: ’Gudh
skyde eder helsa och välferdh’, Verelius
1664: ’skyddade . . sig . . med hiälm’,
ombildning, snarast i anslutning till
(det möjl. ej besl.) ty. schiitzen, av
beskydda = y. fsv., jfr ä. da. beskndde,
från mlty. beschiidden, beschudden ds.,
av be- o. mlty. schudden, .skaka (varav
sv. skudda jämte fsv. o. senare på
1500-t. skydda ds.; se d. o.), motsv. ty.
beschiitten, ösa, skotta el. hälla på, besl.
med ty. schutt, grushög o. d.;
(be)-skydda väl alltså urspr.: kasta upp
en (grus)vall el. dyl. till betäckning el.
skydd. - Härtill: skydd, o. 1618:
’skydd ocb beskerm’ (möjl. redan 1563:
sky der}, jämte beskydd, y. fsv. beskyd.
- Formernas anv. i y. nsv. i st. f. de
på be- beror delvis på puristiska
strävanden (jfr t. ex. fr ämj a <^ b ef ram j a).
- Skydds- i skyddsvärn osv,,
ombildning av ty. Schutz i anslutning till
skydd; jfr t. ex. o. 1700: sky t Anda,
men 1780-90-t. skyddsande. - Ett
annat ursprung har da. beskytte, beskydda,
från mlty. beschiitten, jfr mlty. schut,
skydd, motsv. ty. schutzen, skydda, o.
Schutz, skydd, antingen [-intensivbildningar-] {+intensivbild-
ningar+} med germ -it till skydda osv.
el., enl. vanligt antagande, rotbesl. med
skjuta o. skotta. Jfr Tamm Gr.
s. 25. - Till ty. Schutz hör schutzling,
varefter väl sv. sky d d si i n g, Runeberg
N:r femton, Stolt, Topelius 1856, Wisén i
1873; i st. f. det äldre sky ädling, antagl.
bildat på 1820-t. för att ersätta protegé,
Nordforss 1822, J. Nyberg 1831, vanligt
på 1840-t. t. ex. Grusenstolpe, av Dalin
1853 betecknat som ’nytt ord’, ännu
hos t. ex. Odhner. Alltså har -s i
skyddsling ett helt annat ursprung
än i t. ex. brottsling, 1794, 1795, till
brottslig (med -tsl- av -ti-; jfr t. ex.
nässla) el. i ensling, J. G. Oxenstierna,
till enslig, fsv. enseligh- (jfr ens).

skyffel, 1563: skyffler plur.; 1554:
sköffler, sedan i litter. med växl. -y- o.
-ö- in på 1700-t.; motsv. da. skuffel,
från mlty. schuffele, etymol. identiskt
med sk o v el (se d. o.). Formerna med
-ö- bero möjl. på lån från Ity. dial. med
denna vokal, jfr mholl. schoeffel. -
Hithörande o. likabetyd, ord äro även da.
skuffe o. mlty. schuppe.

skygd, fsv. skygdh, en fsv.
nybildning till vb. skygga, ge skugga o. d.,
betäcka, bildad till ett verb såsom t. ex.
de likaledes speciellt fornsv. dyrkt,
dyrkan, scegdh, yttrande, thvingd, betryck,
m. fl.

skygg, Balck 1599: skygg hest, på
1600-t. stundom skiugg, ännu enstaka
1726 - no. skygg-, besl. med fsv.
ho-vudsky, huvudyr, ä. nsv. sky, skygg
(t. ex. Bib. 1541), sv. dial. sky = da.,
väl från mlty. schuwe; i avljudsförh.
till mhty. schiech, ägs. scéoh, ängslig
(eng. shy), vartill mhty. schiuhe, schiuwe,
fruktan (ty. scheu), ävensom fhty.
sciu-hen, mhty. schiuven (ty. scheuchen,
skrämma bort, o. scheuen, sky; jfr adj.
schen); varifrån vb. s k y f. ö. av ovisst
ursprung. - Den nord. formen med -gg
är svår att bedöma; jfr Lindroth Ark.
24: 340. - Härtill vb. skygga - fsv.,
no. - Till en avledning av det med
s k 3^ g g sannol. besläktade ty.
schuch-tern (förr även schuchter) hör det från
ty. lånade ä. nsv. skycktra, skrämma,
t. ex. Stiernhielm.

skygga, ge skygd, fsv. skyggia, skugga,
överskygga,polera = isl. skyggja, skyggva
ds., da. skygge, i dial. även: polera, till
skugga, sbst. - Med avs. på betyd,
’göra blank, polera’ erinras om det
likaledes till roten sku, betäcka, hörande
no. skjoma, blinka, glimta, varvid ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0851.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free