- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
765

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skyl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skimpa ~ skump i skumpa (se d.
o.)-Jfr f. ö. under s ka m p er. - Samma
betyd.-växling ’skämta’ ^ ’håna’
uppträder även i grek. sköptö, med vilket
Osthoff Bezz. Beitr. 26: 259
sammanställt skymf osv.; en blott lös
förmodan. - Övergången av i till y
motsvaras av den i t. ex. skylt, ympa.

skymla, o. 1700: skymlar för ögonen,
jfr ä. nsv. skymla af, fördunklas, till
skymma el. direkt till dettas grundord
adj. skum; jfr sv. dial. sknmla ds., no.:
se snedt, slå ned ögonen, sydty. dial.
schummeln, driva något hemligt. -
Härtill även sky m m el n., dimma o. d. för
ögonen, fsv. skymbel m. o. n., fda.
sky-mcel, jfr fsv. skiunel ds. ; vid sidan av
fsv. skimbel ds. Kanske har -y- i
skym-ni el o. skymla delvis utvecklats i förb.
i + läppljud; jfr det dock sällsynta
ä. nsv. skimla, glimta, o. under skymta
F. ö. finnas flera möjligheter till
förklaring av det inbördes förhållandet
mellan sbst. sky m m el (osv.) o. vb. skymla
(osv.).

skymma, äldst sky ma, t. ex. 1560,
med -mm- t. ex. o. 1645 = no. skyma,
sky ma; avledn. av adj. skum.
Parallellbildning: sv. dial. skumra (till), da.
skumre, vartill skumring, skymning (jfr
mlty. schummeringe ds.), no. skymra,
vartill skymring, skymning; jfr skymla.
Härtill: skymning. - Sk y mundan
i förb. med i, t. ex. G. A. Ehrensvärd
1790, Bellman 1791: ’I skym-unnan Stod
en nalle i sitt hörn’, imperativbildning
av samma slag som krypin,
sittopp osv.; i regel i förb. med prepos. i;
sällan utan, t. ex. Wirsén: ’månget ljuft
skym-undan’.

skymmel (häst), se skimmel.

skymta, o. 1585: skymptade ipf. Ovisst,
om av germ. *skumatjan till adj. skum
(med avs. på betyd.-utvecklingen se
under skygga) el. identiskt med (ungef.)
likbetyd, no. skimla, glimta, skymta,
ä. da. skimle, skina svagt, da.: skymta,
till roten i skimra; i senare fallet med
-im->-ym- (jfr under grym, skymla,
skymf). - Deverbativum: skymt, t. ex.
1658 (skympl), jfr skimpl 1662, i ä. nsv.
ofta neutr., t. ex. Spegel (sköml),
Kolmo-din; jfr da. dial. skimt. Bildat som
glimt till glimta el. skämt (n.) till
skämta.

skynda = fsv. (ipf. -de o. -adhe), isl.
= da. skynde, ägs. scyndan ds., fsax.
farskundian, framdriva, ägga, fhty.
scun-len, av germ. *skundian; jämte
*skun-dön i sv. dial. skunna Vrml., Dalsl., fsv.,
isl., no. skmida, av en ieur. rot sku.nl
el. skundh, växl. med skund i sanskr.
skundale, skyndar, ilar. Med avs. på
förändringen av böjning (-de till -ade)
jfr under flöda, häda, härda, möda,
mörda, skända, vörda samt av verb
på -l de under törsta anförda.

skynke, 1755 i betyd, ’flik’ som botan.
term.; ej hos Sahlstedt 1773, men hos
Weste 1807, fast där betecknat som
värd., i litteraturen vanligt först på
1800-t.; av urnord. *skunkia-, avledn.
av sv. dial. skunk, överrock, ä. da.: ett
slags rock, jfr *skunka i fsv.
skunku-falz maper, frigiven träl (med syftning
på ceremonierna vid frigivningen, jfr
ty. mantelkind; Wadstein NTfF 3 R
4: 22). Avljudsform till isl. skikkja,
mantel, av urnord. *skinkiön (jfr Kock
Ark. 4: 170 med litter.), besl. med ägs.
scincing, cappa, chlamys (jfr Falk Awn.
Kleiderk. s. 178). Väl ytterst till roten i
sv. dial. skunk, böjning el. krökning, isl.
skukka(’t), rynka, fåll, sv. dial. skokka,
sköte, förkläde, o. besl. med skänk,
skinka, skänka. Alltså egentl.: plagg,
som faller i veck el. dyl. Annorlunda
Falk Awn. Kleiderk. s. 178: till en
nasale-rad form av roten i ägs. sciccel, sciccing,
kappa o. d., isl. skekill, snibb, fhty.
scacho, landtunga m. m.; alltså egentl.:
något framstickande 1. dyl. Härför kunde
tala: sv. dial. skänk, takskägg, skjul
o. d., no. skukk, loft, stor hylla, som
dock möjl. böra skiljas från skynke.
I alla händelser i enskildheter
etymologiskt rätt oklara ordgrupper, vilka,
om de till ursprunget böra skiljas, dock
påverkat varandra.

[skyr, sv. dial., sur mjölk, se skära 1.]

skytt, Stiernhielm, i sammans,
tidigare, ä. nsv. även -ö-, t. ex. Lucidor,
nybildning (från t. ex. pl. skyttar) till
fsv. skytte jämte skylla (skötta) = da.
sky lie, från mlty. schulle; isl. skylla från
samma mltv. ord el. från det därmed

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0853.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free