- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
772

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skälf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mindre byggnad, förrådshus, till fsv.
skamber, kort, el. en av detta adj. direkt
avledd parallellbildning till sbst. skcemma
(se under skämta o. bur 1). Jfr
under stock.

skämta, fsv. skcemla III, I, roa sig,
skämta = isl. skemta III, I ds., da.
skcemte (nu vanl. spoge), ett blott
nordiskt ord, av germ. *skamni(ttjan, avledn.
av fsv. skamber, kort = isl. skammr,
fhty. scam(m) o. scemmi; f. ö. blott,
osäkra anknytningar (se Zupitza Gutt.
s. 152). Alltså egentl.: göra kort,
förkorta tiden; med samma
betyd.-utveckling som i t. ex. got. gamaurgjan,
förkorta, fhty. murg-, kort: ägs. myr(i)get
lustig (eng. merry, glad), el. ty.
kurz-weile, förströelse - mlty. kortewile
(varifrån ä. n sv. kortvil(l), -vile) till adj.
kort. - Med samma
konjugationsväx-ling som i de under törsta anförda
verben, såvida ej här en gammal
växelform *skammitön föreligger. - Om det
likaledes av fsv. skamber, kort, avledda
fsv. skcemma (osv.), mindre byggnad,
av ur n ord. *skammiön (= finska
lånordet kammio, sovrum) se under bur 1.
- Sbst. skämt n., fsv. skcemt = da.
skcemt är bildat av skämta såsom t. ex.
sv. fläkt, glimt, skymt el. no. lengl
av de likaledes med germ. -atjan
avledda fläkta, glimta, skymta o.
längta.

skända, i ä. nsv. även: svära o.
förbanna, fsv. skynda (ipf. -de), vanära,
fördärva, skända = da. skeende, även:
banna, gräla, från mlty. schenden, skända
o. d., av fsax. skendan = fhty. scentan
(ty. schänden), ägs. scendan, av germ.
*skanÖian, egentl.: bringa skam över,
avledning av ett sbst. motsv. got. skända,
skam, mlty., höll., ty. schande. (fhty.
scanta), ägs. scand, av germ. *skanÖö
av *skam-dö till skam; jfr till
övergången -nid- > -no- under h i n d, rån d,
sand o. sund. På samma sätt är
skämma avlett av skam o. fsv.
*skcemda i skcemdan, skam, av fsv.
skcemd (i sammans.) = isl. skemd, skymf,
vanära, av urnord. *skammipö (till
skämma som nä m (n) d till nämna
osv.). Jfr till bildning o.
betyd.-utveckling även häda. Övergången från
böjningen skoende (ännu t. ex. Spegel
1685) till skändade är densamma som
i t. ex. flöda, häda, härda, möda,
mörda, skynda, vörda; om de på
stamslutande -t se törsta. -
Skänd-lig, fsv. skwndeliker, från mlty.
schend-lich = ty. schändlich; da. skcendig från
mlty. schendich.

skängling, sv. dial., ben pä gaffel
m. m., väl egentl. = skänkling (se s k
ankel), men påverkat av sv. dial.
skang-lar, skånglar plur., av Rietz s. 586
översatt med ’fotskankar’, jfr sv. dial.
skanglug, gänglig (-å-, -ä-), no. skangl,
lång gänglig figur, skangla (-å-), gå
självsvåldigt.

1. skänk, möbel, t. ex. 1645 = da.
skcenk, från ty., motsv. mty. schank ds.,
vilket enl. somliga är en dialektisk
bi-form till schrank (= skrank), enl.
andra = mhty. schank, kärl, ur vilket
man skänker i, utskänkning(sställe), ty.
schank, krog o. d., ägs. scanc, bägare
m. m.; se skänka 2, munskänk. - P.
Svart Kr.: skenkke plur. betyder ej
’skåp’, såsom av Vendell med tvekan
antages, utan av sammanhanget att
döma, ’kärl ur vilket dryck [-iskän-kes’,-] {+iskän-
kes’,+} alltså till sistnämnda ty. schank.

2. skänk, gåva, O. Petri Kr.: skenker
plur. = da. skcenk, från mlty. schenke,
välkomstdryck, välkomstgåva, även:
värdshus = mhty., ty. (i nhty. blott:
mindre värdshus, krog): jfr ty. geschenkt
gåva, skänk. Om betyd.-utvecklingen
se följ. - lä. nsv. någon gång neutr.,
1541; plur. stundom -ar, t. ex. 1603.
- I uttr. till skänks t. ex. P. Brahe
o. 1585. – Härtill sv. dial. skänkas,
gåva, Protok. 1640: Gesanternes
schen-katzier, Ekeblad 1649: skenkaser,
Stålhammar 1703: skånkaklier, Gjörwell
1794 m. fl., i yngre tid i litter. nästan
bl. vid återgivande av dialektiskt el. de
lägre klassernas språk; från l ty., jfr
höll. schenkagie, med den egentl,
romanska ändelsen -age (motsv. lat.
-äti-cnm), såsom t. ex. slitage, tacklage.

1. skänka, bortskänka, förära, giva
bort, fsv. skcenkia = da. sk&nke, ty.
schenken osv., med betydelsen utvecklad
ur den av ’giva att dricka, slå i’; alltså
i identiskt med följ.; se närmare d. o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0860.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free