- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
773

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skälf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. skänka, slå i, fsv. skcenkia, iskänka,
undfägna, bortskänka = isl. skenkja,
iskänka, dz.skcEnke, iskänka,bortskänka;
från mlty. schenken ds. = fhty. scenken
(ty. schenken) ds., ägs. scencan, ge att
dricka; av germ. *skankian, av omstridd
härledning; säkerl. dock med Wadstein
.ZfdPh 28: 528 avledn. till adj. *skanka-,
sned (= fsv. skakker osv.; se ska
fottes), på samma sätt som hälla till isl.
hallr, lutande, alltså egentl.: ’hälla i’,
varav ’ge att dricka’ > ’räcka fram’ ;>
’giva bort, skänka’. Se f. ö. munskänk;
i ä. nsv. t. ex. Bib. 1541 i stället
skänke-sven.

skänkel, 1693, Dalin 1740, Möller
1755, från ty. schenkel = mhty., mlty.,
diminutiv um av skänk (osv.). - En
inhemsk avledn. av skänk är sv. dial.
skänkling, stycke el. del av ngt. Jfr
un der s k ä n g l i n g.

Skänninge, fsv. (bl. a.) Skeningia, till
Skenan; egentl, namn på befolkningen,
bildat med suffixet -ing-, alltså
’Ske-iiingarnas (ort)’, ’deras som bo vid
Skenan’; jfr t. ex. U t tr inge Sdml.
till sjönamnet U t trå n. Förf. Ortn. på
-inge s. 245. - Härav familjen.
Sken-Ung (adlat: Nordenadier), ävensom
det nu utdöda adliga familjen. Schering.
- Gård- o. b3rmimnen S k än n inge
Smal. o. Uppl. innehålla väl av andra ord
avledda släktnamn, se anf. avh. s. 131 f.

skäppa, fsv. skceppa = isl. skeppa,
no. skjeppa, da. skcpppe; möjl. av germ.
*skappiön (av *skat>n-); i alla
händelser besl. med skåp o. väl även
skopa; se utförligt dessa ord. Det blott
en gång belagda fno. skjappa (i plur.
skjöppur) har knappast någon
etymo-logisk betydelse. - En likabetyd,
avledn. av samma germ. *skap~ är fsax.
skepil, höll. schepel, fhty. sceffll (ty.
scheffel); i mhty. även schepfel; antingen
dimin. av * skapa- (i skåp) el.
instrumentalbildning till *skapant *skapjan
(ty. sch öp fen), ösa.

1. skär, ren, fsv. skcer, klar, skinande,
ren, oskyldig, fri från klander, laglig
m. m. = isl. skcérr ungef. ds., da. skcer,
skär (eng. sheer väsentligen från nord,),
av germ. *skairi-, avljudsform till skir,
till roten i skina. Substantivering:
isl. skcer, skimmer, da. skcer. - Samma
adj. ingår i ett stort antal sv.
vattendragsnamn på Skär- (dock ej alla); se
förf. Sjön. 1: 553. - Härav: skära, fsv.
skcera, skära, rena. Jfr skärskåda.
- S kär s el d, fsv. skcerseldher,
utvecklat ur fsv. skcerslelder (jfr under
gärdsgård), varjämte skcerslo-, skcer- = da.
skcerseld, till fsv. *skcersl(a), renande»
jämte sklrsl(a), vbalabstr. till vb. skcera,
skira, rena, motsv. isl. skirslareldr;
översättning av lat. ig ris purgatorins, till
pnrgäre, rena; i ty. återgivet med
fege-fener till fegen (se f ej a). Jfr oskärad.
- Skärtorsdag, fsv. skcerpörsdagher,
(jämte skcerap. o. skcérdagher) = da.
skcertorsdag (varifrån meng. schére
purs-day, eng. Sheer-Thnrsday); jfr isl.
skiri-pörsdagr; egentl.: reningsdag, då [-efter-] {+ef-
ter+} den långa fastan alla offentliga
botgörare renades från sina synder,
åskådliggjort bl. a. därmed att de på
denna dag befriades från den aska,
varmed de beströtts på askonsdagen. [-Ty-skans-] {+Ty-
skans+} gråndonnerstay är en översättning
av lat. dies viridium, till viridis, i mlat.:
som befriats från sina synder, egentl.:
grön (jfr virsingkål).

2. skär, ljusröd, i ordb. först hos
Dalin 1853, av fra. couleur de chair,
med köttfärg (till lat. caro, kött).

3. skär, holme, fsv. skcer = isl. sker
(gen. pl. skerja), även om klippa över
jordytan (varav eng. skernj, rev), da.
skcer, mlty. scher; av germ. *skarja-,
av-ljudsform till skära. Mhty. schére f.,
klippa, skär (ty. schére) däremot av germ.
*skerön, formellt identiskt med skära 2;
jfr med avs. på betyd.-utvecklingen sax.
Annan avljudsform: germ. *skurön: ägs.
score, strand (eng. shore), mlty. schore;
jfr ägs. scorian, sticka fram, o. skåra.
- Skärgård, fsv. skwrgardher = isl.
skergarÖr, egentl.: vatten inhägnat av
skär. Skärgårdsgatan i Stockholm
är ombildat av fsv. Sicelagardhsgatan
(se själ). - Skärkind, härad i Ogtl.,
se Kind 3.

4. skär, inskärning, deverbativum av
skära. Skär i p l o g s k ä r är = da.
skcer, jfr isl., no. skere m., av urnord.
*skeran-; i avljudsförh. till fhty. scaro
(ty. pflugschar).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0861.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free