Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - slankig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lån från det likbetyd, ty. schlinge, som
i sin tur är etymologiskt identiskt med
fsv. sliunga = sv. slunga 2.
2. slinga, vb, böja, kröka till en
slinga, t. ex. Sahlstedt 1773, refl.:
Lucidor o. 1670, är snarast lånat från ty.
schlingen el. dess l ty. motsvarighet,
som är etymologiskt identiskt med fsv.
slianga = slunga 1.
slingra, 1698, Serenius 1741 = da.
slingre, från mlty. slingeren (ty.
schlin-gern, om fartyg, en r-avledn. av slingen,
st. vb, ds., av germ. *slingwan - fsv.
sliunga = sv. slunga 1. - SI i n
ger-bult, som abstr. t. ex. 1795; även i
betyd, ’person som brukar slingra sig’,
1834 osv. Om den senare betyd, är den
ursprungliga, innehåller ordet bult i
nedsättande betydelse (se d. o. slutet):
i annat fall möjl. en sekundär bildning
till vb. bulta.
1. slinka, i dial. även: hänga löst -
fsv.: krypa, smyga sig, slinka (’slank
som en orm’), no.: driva omkring =
mlty. slinken, skrympa tillsamman, ägs.
slincan, krypa (eng. slink, smyga bort);
väl till ie. roten (s)leng, varom under
l inka; jfr slank l, 2, slanka,
slan-kig, s l un k o. följ. En växelrot på
germ. -g(w) se slänga. Enl. somliga
dock sammansmält med en form till
en ieur. rot s(k)leng, biform till s(k)lenk
i fslav. slqkii, krokig.
2. slinka (flick-), t. ex. Modée 1738,
till föreg.; bildat som slyna, (flick)-
slänga, jfr även under flicka samt
slyngel o. slunk. Med avs. på betyd.
’liderlig kvinna’ se paralleller under
slyna.
[slinne, sv. dial., se slinder.]
slinnon, götal. dial., blåbär, även
slin-ron, vanl. slinnor, slinner, jfr
Brome-lius 1694: slinnor, plur. till en sing.
*slinna el. *slinne; egentl.: ’de klibbiga’
o. rotbesl. med slem, sv. dial. sli, slem
m. m.; se f. ö. under slem 2. - Samma
ord (med z till y) är väl det likaledes
götaländska slynron, slynnon9 båda
formerna hos Linné, jämte den sydsvenska
(särsk. skånska) dialektformen slyngon
Retzius 1806, Dalin 1853. Formerna
på -ron bero sannol. på anslutning till
smultron, där r hör till stammen.
Jfr Sahlgren Sv. Linné-sällsk. årsskrift
3: 34.
slinta = fsv. = fno. slelta (slätt),
sjunka, glida, no. slella, dingla, driva
omkring, glida vit ur handen; germ. rot
slent, i avljudsförh, till slant l, 2,
s lan t a o. sv. dial. slunta, slå dank,
ä. nsv. o. sv. dial. slutit, dagdrivare, da.
l dial. slnnte, dingla, vara lat o. d., ä. nsv.
släntra (omkring), flacka, t. ex. Agneta
Horn, sv. dial. o. no. sluntra, gå o.
driva, l ty. sluntern i likn. betyd.; jfr
även slentrian o. släntra. - Germ.
växelrot slend, se under det dock ej
säkert hithörande slinder.
slipa = fsv.: släpa, draga, slipa, da.
slibe, snarast från mlty. slipen, st. o.
sv. vb, glida, smyga, slipa = fhty. slifan,
st. vb (ty. schleifen). Kausativum: germ.
*slaipian .= lånordet släpa. Till ie.
slib i grek. olibrös, hal, glatt, fir.
sli-paim (*sllbnö), slipar m. m. Se f. ö.
slip pr ig. Jfr likbetydande ie. slidh i
släde, slig i slät, sli i slem 2. -
Härtill: slipad i bildl. betyd.: slug,
illmarig, t. ex. Runeberg 1834: ’Han är mera
| slipad än vi båda tillsamman’ = no.;
jfr eng. sharp med samma
betyd.-ut-veckling.
sliper (under skenor), 1840 (1841):
’de så kallade sleepers’, 1852: ’l parti
Shleepers’ (i annons), från eng.
slee-per, egentl.: sovare, till slecp, sova (se
slapp), som fra. dör mani, sliper, till
dormir, sova.
slippa = fsv. (även -e-; ipf. slapp),
glida undan, undslippa, motsv. isl. sleppa
(slapp), da. slippe, egentl, ett z-verb, som
att döma av kausativet släppa tidigt
övergått till e-serien; motsv. mlty.
slip-pen, glida, låta glida, fhty. slipfen, meng.
slippen (eng. slip), intensivbildning till
slipa.
slipprig, Prytz 1620: ’en slipprigh
åål’, förr även släpprig t. ex. 1619 o.
sleprig t. ex. Schroderus 1635, Lex. Linc.
1640; från mlty. slipperich, hal = mhty.
slipferec. Jfr mlty. slipper ds., varav
fsv. o. ä. nsv. slipper. A. nsv. sliper
kan motsvara ett Ity. ord med enkelt
p - fhty. sleffar, ägs. slipor; ä. nsv.
slep(p)er har möjl. rönt inverkan från
ett inhemskt adj. = sv. dial. slep, isl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
