- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
788

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - slips ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sleipr, no. sleip, vartill även sleprig kan
ha anslutit sig. Da. slibrig väl från
mlty. slibberig. Inhemskt nordiskt är
no. slip ra, glida lös. Besl. med slipa
o. slippa. - Likartad bildning: mhty.
slupferic (ty. schlupfrig), hal, glatt, besl.
med litau. sliibnas, matt, o. väl även
med lat. lubricus; jfr germ. *sleupan -
got. sliupan, smyga, osv. (ej i nord.),
varom under si e i f, slopa o. slup.

slips, Mode-Journ. 1843: ’Shlips af
siden’, annons 1875: ’Billiga Slipsar för
Fruntimmer’; egentl, plur. till eng. slip,
besl. med mlty. slippe, snibb, skört, en
biform till slepe (varav sv. släp).

slira, 1747, av slidra, motsv. sv. dial.
sliddra, slänga hit o. dit, vackla, no.
slira, slidra, glida, da. dial. slire, mlty.
slideren, slidderen, l ty. även sliren, ty.
dial. schlittern, ägs. slidrian, jfr slidor,
glatt, r-avledn. till germ. * slidan, glida
(se släde). I riksspr. möjl. lån från
Ity. (el. höll.), atm. som sjöterm.

slisk (sötsaker o. d.), Arvidi 1651 i
okänd betyd., Franzén 1810 (väl i betyd,
’kelande’), Stjernstolpe 1813: ’Gaviar och
annat slisk’, i dial. även: bjäfs; jämte
vb. s l is ka, adj. sliskig, sv. dial.
sli-skug, äckligt söt, falsk, av stammen
slésk- i fsv. sleskhet, inställsamhet,
falskhet, da. slesk, inställsam, falsk - no.
sleisk ds., sleiska, vara falsk, av ä.
*sleik-sk-, till sv. dial. slek, inställsam
o. d., ä. da. sleg, egentl.: hal o. d., till
germ. *sllkan, glida, smyga = mlty.
sliken (varifrån fsv., ä. n sv. slika),
fhty. slihhan (ty. schleichen), bildat som
blek till germ. *bllkan, glänsa, osv.;
väl även påverkat av slicka (jfr ty.
leckerei, slisk, till lecken, slicka). - Med
avs. på formen slisk av -e- av -ei- jfr
under t. ex. fresta, gäspa, s m is ka,
trilsk, vifta, o. betr. avledn. sk t. ex.
det likabetyd, sv. dial. smilsk till smila.

slita = fsv. = isl. slita, da. slide,
fsax. slitan, fhty. slizan (ty. schleissen),
ägs. slitan, allm. germ. st. vb * slitan
(dock ej i got.). Kausativum: *slailian
= fhty. sleizen, klyva (ty. schleissen),
ägs. slcétan (eng. slate), hetsa. Germ.
*slit(t)ian = mhty. slizzen (ty. schlitzen,
göra ett snitt, rispa el. skära upp m. m.),
meng. slitten (eng. slit, skära, klyva);
jfr slits. Snarast av en ie. rot *sklid,
utvidgning av skli (se slev); jfr slev
o. si i n der.

slitage, Posten 1768 (-äsch), Weste
1807 = da., från Hy. slitasje, höll.
slij-tage, till (germ.) vb. slita med fransk
ändelse (motsv. lat. -älicum) såsom t. ex.
lastage, läckage, tacklage el.
stundom bygge råge (byggrasch
Sturzen-Becker Med en bit blyerts s. 223).

slits, 1854, från ty. schlitz, av mlty.
slilz, fhty. sliz, till slita.

slitsa, Dalin 1853, från ty. schlitzen
(se slita).

[slo, sv. dial., vinterväg i skogen, se
sladd 3, slod.]

slockna, fsv. slokna, shikna = isl.
slokna, da. slukne, till fsv. part. (adj.)
shikin = isl. slokinn, part. till ett st.
vb *slekwan, vartill kausativet släcka,
besl. med slak. Möjl. kan slokinn osv.
egentl, höra till en med slak icke
direkt besl. rot sluk i Ity. slak, slapp (se
under slokörad) = ie. slug i litau.
slägstu, slugti, bli mindre o. d.

slo(d), sv. dial., m. o. n., hop, mängd,
följe, slödder, ä. nsv. slö, slödder, t. ex.
Wallenius 1682, U. Hiärne; jfr
Atterbom: ’Nu skall man tro, den slon kan
jubilera’ = no. slöd f., flock, följe, även
slode f., slarvig o. långsam
kvinnsperson; av samma stam som sv. dial. slö
(av *slöd), vinterväg, egentl.: där man
släpar timmer, isl. slöd, släpväg, osv.,
avljudsform till sv. dial. släda, driva;
se närmare sladd 3, slosill, slör 1.
Med avs. på betyd, ’pack, slödder’ jfr
betyd.-utvecklingen hos följe.

slok, sloker, 1621 = isl. slökr, no.
slok; jfr ä. nsv. slok n., slyna (1614:
’titt . . slock’) = sv. dial., vartill avledn.
isl. sloki n., slok, ä. nsv. slöke (’ditt
slöke’ Agneta Horn), slyna = sv. dial.,
jfr fsv. slökifrip Skånel. o. slökifrilla,
motsv. (med folketymologisk anslutning
till slege, sleka, slicka) ä. da. slegfrid,
frilla, ävensom sv. dial. slag f rid m. m.,
om Jungfru Marie sänghalm, Galium
boreale o. verum, med syftning på
örtens anv. i bäddar. Besl. med sloka,
i avljudsförh. till slak; alltså egentl.:
slapp, vårdslös människa. Jfr den s-lösa
formen no. lök, slö person.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0876.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free