- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
794

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - slåtter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Spegel 1685), har väl, såsom också G.
Bergman antagit (Samnord. e s. lo n.),
fått sitt ä från den nybildade
plural-formen slår (s. Sv.) av samma slag som
vrår, vrår, dr, åar. Även i Gotl. släjå
m. m. har ä snarast införts på
analo-gisk väg. Dock kunde väl slå också
tänkas vara lån från rnlty. slé.

[slåta, sv. dial., vara lat, upphöra
(om kyla, regn), se slutta slutet.]

slåtter, t. ex. Lind 1749, jämte ä.
sv., sv. dial. slätt (i dial. även slätt),
det senare av fsv. slät = no. slaatt, av
*slaht-, till slå(germ.*s/a/?a/?; se slakta),
medan det förra möjl. utbrutits av
sammans, såsom slåtterkarl o. d. (jämte
ä. slåter-) som innehåller genit. till slaf;
jfr Rydqvist SSL 2: 154. I fsv. även
slät(t)a, vartill slät(t)odagher, motsv. sv.
diaL slåt(t)a.

släcka, fsv. slcekkia = isl. slok(k)va,
no. slokkja, slekkja, träns. o. sv. vb.,
jämte no. sl0kka intr. o. st. vb., ä. da.
slykke (da. slukke, genom ombildning
efter slukne m. m.), av germ. *slakivian,
kausativum till ett germ. st. vb.
*slek-wan, med presensbildande w, som
överförts på kausativet, till vilket starka verb
hör fsv. part. slukin, släckt = isl.
slo-kinn; bt-sl. med s la k. Däremot har ägs.
sleccan, försvaga(*s/afr/an), bildats direkt
till detta adj. Jfr ägs. slädan, bliva
svag (formellt = eng. slake, släcka, stilla).
- Med ursprungligare betyd, i släcka
tåget o. d., släppa efter, egentl.: göra
slak. - Om det kanske med släcka
ytterst besläktade tyska ordet för’släcka’
löschen se l ask a.

släde, fsv. slcepi, slipi m. (med o. utan
a-omljud) = isl. sleÖi, da. siande, mlty.
slede, fhty. slito (ty. schlilten), meng.
slede (eng. sled, sledge; eng. sleigli från
höll.), av germ. * slidan- st. vb., nomen
agentis med svaga avljudsstadiet till
germ. *slidan, glida = ä. nsv. slida,
glida, ägs. slidan (eng. slide), fhty.
sli-tan (bildat som droppe, låge osv.);
besl. med litau. slidus, glatt, lett. slidét,
glida, ir. sldet, glidbana, ävensom grek.
olisthånö, glider (med -sth- av ie. -dh-t-),
osv.; se f. ö. det besl. si i ra (av slidra).
Grundrot i sli (se slem 2). Germ.
parallellrot gliÖt se glida. -’Nsv. släda,
y. fsv. slcedha, utgår från oblika kasus
till släde (jfr anda, blomma, h j ärna,
hjässa osv.). - Slädparti, G. J.
Ehrensvärd 1780, Tersmeden o. 1780, efter
ty. schlitlenpariie, till partie i betyd.
’följe el. sällskap’ liksom i jagd-,
spiel-partic, varefter sv. jakt-, spelparti.

slägga, fsv. slceggia = isl. sleggja, da.
slcegge, av germ. *slagjön, till vb. slå
som t. ex. sv. dial. nydja (se d. o.) till
isl. lin j 60 a, slå, stöta.

släkt, fsv. slcekt f. o. n. - da. slegt,
senisl. slekt, från mlty. slecht n., av
slechte = fhty. gislahii (ty. geschlechl),
av germ. *slahtia-; jfr fhty. slahta f.,
släkt, slag, art, ty. ungeschlacht,
klumpig, grov, osv.; till *slahan = slå, med
samma betyd.-utveckling som i slag 2.
- Släkte, fsv. släckte, från ovannämnda
mlty. slechte. - Härtill även: släkting,
fsv. slcektinge, bl. i plur., vilket ersatt
det äldre frände, liksom lånordet släkt
utträngt fsv. nip. En annan beteckning
är ä. nsv. släkteman, jfr mlty.
slechtes-man; ävensom sv. sky l dm a n. -
Släktskap, Spegel 1712: slecht- = da.
slcegl-skab; se -skåp. I fsv.: frcendskapei\
frcendscemia.

1. slämma, slå hastigt el. kraftigt,
väsentl. dial., Nya Pressen (Finnl.) 1894:
’slamma med stolklaffen’ = no. slemba9
da. dial. slemme, slå igen en dörr o. d.;
möjl. besl. med slamra el. av detta
oberoende ljudhärmande bildning.

2. slämma, (ä. nsv.), leva i sus o. dus,
ruckla, se slam 2.

1. slända, enklare spinnredskap, i Sv.
känt redan vid järnålderns början o.
rätt allmänt i bruk ännu vid början av
1700-t., ä. nsv. slende o. 1580, slända
1628, fsv. slatnda; jfr ä. nsv. sland Var.
rer. 1538 (jämte snäll) o. slånd, sv. dial.
slann, jfr ä. nsv. smör-slån, smör tallrik
Bröl.-besv. ihugk. (Hesselman Spr. o. st.
10: 288), o. uppländska "knäslann,
knäskål. Enl. den vanliga åsikten
omställning av ett äldre *snälda, *snald, motsv.
sv. dial. snälla, isl. sncelda, no. snelde,
av germ. *sncédliön, jämte sv. dial. snåld,
snäll, knäsnåld, knäskål, ä. da. snold,
no. snaald (- isl. sndldr, nos, på ormar),
av germ. *sncedla- = ie. *sne-il-,
instrumentalbildning till roten (s)ne, spinna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0882.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free