- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
796

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - slåtter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En ursprungligare betyd, ’enkel o. d.’
kvarlever i ty. schlicht (med z väl från
vb. schlichten m. fl. ord). - Om
växlingen -/- o. -it- jfr rät. - Slät var,
Linné 1751, i Boh.-l.: slätvart) = da.
sletvar(re), jfr ty. schlichlbutt; i motsats
till pigg var (se d. o.); jfr isl.
sand-hverfa i samma betyd.

släta, fsv. slcet(f)a = isl. slétta, da.
slette, möts v. ml ty., ty. schlichten (=
s lik ta), av germ. *slihtian, avledn. av
slät. En ljudlagsenlig fortsättning av
detta *slihtian skulle väl ha givit ett
nord. *sllt(t)a; de nord. formerna bero
alltså på ny anslutning till grundordet
(jfr rätta).

slätt, sbst., fsv. slcet, substantivering
till fsv. adj. slcet(t)er (- slät), liksom
sv. dial., fsv. flat, slätt, till flat. Med
annan avledn.: isl. slétta f., da. slette.

slö, under 1700-t. o. i dial. ej sällan
slog (med mellan vokaler sekundärt
utvecklat g såsom i t. ex. snöga), Bib.
1541 : slio o. sliö, fsv. slö, av ä. sZzö,
sliö(r), slö, svag, trög = isl. si j or, slcér,
no. sljo, sljaa, sl0 m. m., ä. da. slev,
da. sl0v, fsax. sléo, ml ty. slé, fhty. sléo,
ägs. sldw (även: sléw; eng. slö w,
långsam), av germ. *slaiwa- (jfr lapska
lånordet slaive-, laivve). De vanliga
sammanställningarna med grek. Hetros, ljum,
blid (i så fall av *sliu9ro-), el. ined lat.
Icevus, vänster, äro osäkra, kanske i sht
den senare. - Slösäd innehåller adj.
slö i betyd.: utan kärna, ej grobar, jfr
t. ex. ä. n s v. sliöhafra, slöhvete I. Erici o.
1045. Likbetydande, men obesläktat är
ä. nsv. adj. slöd(h), t. ex. 1031, 1771,
vartill ä. (n)sv. slöd m. m., slösäd, sv.
dial. även slyd, slödd m. m. (av äldre
*slyd, Hesselman i o. y s. 48), germ,,
rot slnd, en utvidgning av slu-, med
j/z-avledning i sv. dial. slöm(säd), no.,
sl0ijma, växa hastigt upp i långa, mjuka
strån (varom f. ö. under slumra; jfr
de rotbesl. slöja o. si or 2).

slödder, t. ex. 1082, förr dessutom
slöder, t. ex. Messenius 1611, Spegel
1685, Lind 1749 (jämte slödder); ofta
även sluder t. ex. J. De la Gardie 1025,
U. Hiärne 1080, sludder t. ex. G.
Gyllenborg 1740, G. A. Ehrensvärd 1781,
stundom slydder 1071, i ät nsv. också:
smuts, Orenlighet, t. ex. Balck 1599:
slöder; möjl. lån från Ity., jfr höll.
slödder, slarvig, oordentlig person, Ity.
slud-deren, slänga hit o. dit, vara trög, hänga
löst o. slappt, ty. schlottern ds.,
ävensom sv. dial. sludda, vara sluskig; urspr.:
vara slapp el. lös; se f. ö. si u d dr a,
slör l o. under slösäd. - En stam
slus ~ slaus med likn. betyd, ingår i
si u sk o. slösa.

[slög, sv. dial., skicklig, klok, se
slöjd.]

slöja, Schroderus Gom. 1040 (i
sammans.), från ett ord motsv. mholl. slöje,
släp. Därjämte: ä. nsv. slöijer
Astero-pherus 1009, slöijare Schroderus Os.
1035, fsv. slöiere = ä. da. slaier, da.
sl0r, från det närbesläktade mlty. slöier,
sloier m. m. - mhty. (från Ity. lånade)
sloiger, slei(ge)r m. m. (ty. schleier); till
mholl. slöien, släpa (höll. slooieri), av
germ. *slaujan. Mholl. slöien betyder
även ’sova’, jfr västflaml. slooi, slapp
(da. sl0i), o. ordet är alltså rotbesl. med
slör 2 o. de under slösäd (slutet)
anförda orden.

slöjd, numera: icke yrkesmässigt
handarbete, särsk. i trä (i denna betyd,
lånat i da. m. fl. språk); hos t. ex.
Fryxell o. V. Rydberg även: industri,
förr också: manufaktur, t. ex. handel och
slöjder (ännu högtidl. o. poet.); fsv.
slöghp f., yrkesskicklighet,
hantverksarbete, 3rrke, näringsfång (även om
handel), konstarbete, konst m. m. - isl.
slogo, slughet, list (eng. sleight från
nord.), av urnord. *slögipö-. Avledn.
av ä. nsv. slög(h), händig, konstfärdig,
skicklig (ännu Sahlstedt 1773; hos
We-ste 1807 o. Dalin 1853 med hänvisning
till händig), sv. dial. slog, även:
förståndig, slug, fsv. slögher, skicklig, kunnig,
händig, konstmässig, jfr Örbystenen
Uppl.: sluiastr = slégjastr,
konstfärdi-gast (Bugge Runv. s. 53) = isl. slégr,
slug, 110. slog, händig, klok, ä. da.:
konstfärdig, da. dial. sl0iv, även: klok (eng.
sig från nord. spr.); väl ett
möjlighets-adj., germ. *slögia-, till slå, alltså egentl.:
som kan slå (hamra, smida o. d.) = no.
sl0g, som kan slås (om gräs); bildat
som för 2 till fara, med samma
växling av aktiv o. passiv betyd, som i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0884.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free