Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - småningom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smärting, egentl.: gammal tjärad
segelduk, Rosvall 1803 (som sjöt.), f. ö. först
under de senare årtiondena = da.
smer-ting, jfr ty. schmarting, till da. vb.
smerte, bekläda ankartaget med smärting
för att hindra skamfilning, egentl. =
Ity., höll. smarten (med a av e frfr rt),
smärta, göra ont, i -sht om skubbsår
(= sv. vb. smärta; se föreg.),, varifrån
ordets användning i sjömansspr. om
tågens skamfilning. -
Smärting(s)-sko, Balck 1888 (om Stockholms
gymnastikförenings dräkt).
[smöja, sv. dial., sticka el. träda in,
se smyga slutet.]
[smöka, ä. nsv., röka, se under röka.]
smör, fsv. smör, smiör, smior = isl.
smjpr, sm0r, smör, fett, da. smör, smör,
fsax., fhty. smero, fett, talg (men
flåg-frank. kösmeer, fhty. kuosmero, smör),
ägs. smeoro ds. (eng. smear, smörja),
av germ. *smerwa-9 besl. med got. smairpr
n., fett (bildat till smer-, smörja, med
ie. instrumentalsuffixet -tr-; se årder),
litau. smarsas ds. o. sv. smörja; jfr
smärgel o. smärling. Grundbetyd,
för detta liksom för många andra ieur.
beteckningar för smöret är ’det man
smörjer med’; äldst om salvor för
kroppens ingnidning; först senare använt
till föda o. enl. Plinius huvudsakligen
el. uteslutande brukat av de välbärgade.
Med avs. på betyd.-växlingen ’fett, smörja’
o. ’matsmör’ jfr fhty. anko, smör, besl.
med lat. iingueniuni, smörjelse, salva,
varav rumän, mit, smör; el. slav. maslo,
salva, smör; el. finska voi, smör, förr:
tett; se även under salva 2.
Gemensamt indoeur. namn för smör saknas.
- Det allm. västgerm. ordet för
’matsmör’: ty., eng. butter (fhty. bntera, ägs.
bnlere) lånades väl på 900-t., antagl.
genom klostrens inflytande,från lat.-grek.
butyrum, grek. boiityron, som enl.
Plinius härstammar från sk}^tiskan; ett lån
som antagl. här som i flera liknande
fall innebar en förbättring o.
utveckling i fråga om beredningen. - De
nord. ortnamnen på Smör- sönderfalla
i rätt många grupper med olika
innebörd. En av dessa, S m or ku lie n,
-kulla, -stenen m. fl., bevarar säkeii.
minnet av hedniska kulter, däri smör-
jelser o. andra religiösa ceremonier
ingingo, sannol. bl. a. i förening med
eld-kult. Ofta äro till dessa platser gamla
folksägner anknutna. (Almgren,
Mon-telius) O. Lundberg Fatab. 1910 s. 193 f.
I vissa fall möjl. också berömmande
noanamn: stundom ha dessa ställen i
folktron betraktats som tillhåll för troll;
se O. Lundberg NoB 8: 49 f. (med
litteratur).
Smör- i ortn., se föreg.
smörgås, Var. rer. 1538 (översatt med
’panis butyratus’), Syl v. Phrygius 1602:
smörgåsenisse, morsgris, som jämt
mumsar på smörgåsar (jfr under n is se),
1603 i bildh betyd.: kindpust (jfr till
betyd, under fisk, örfil), 1690 i betyd,
’smörklimp’, Florinus 1695 i modern
betyd.; plur. smörgiäs 1677, smörgåsar.
Väl egentl, om runda smörklimpar, som
lades på bröd o. varav innehavaren
egde att med tummen bereda smörgås;
kanske egentl, så betecknade av barnen;
alltså en metafor av samma slag som
skånska ållingar, egentl.: ankungar, om
brödbitar med sovel på, el. häst(ar) i
samma betyd. Dylika små [-smörklimpar,-] {+smörklim-
par,+} kallade g åsar, brukade man, enl.
en uppgift från 1751, efter kärningen
hvarje lördagsafton o. söndagsmorgon
tilldela de små. Jfr f. ö. sv. dial. gås å
kaka, smör o. bröd, gås(a)kaku,
smörgås, ns. gaas, smörklimp. Se Ark. 9:
368 f., E. Tegnér 10: 182 f. (delvis
annorlunda) o. där anförd litt. I Stockh.
i Dagbl. 5. 12. 1893 erinras emellertid om
i i Nordiska museet förvarade i trä
ut-| skurna små lådor i form av en gås att
j förvara smör i (jfr O. G. Wistrand i
j Fataburen 1907 Bil. s. 14) o. antydes,
i att ordet smörgås möjl. kunde härleda
| sig härifrån. Dock torde, om verkligen
j något samband eger rum, förhållandet
| vara omvänt: trälådorna kunna ha fått
sin gåsform såsom en anspelning på
’smörgässen’. Enl. Hammarstedt i Fatab.
1906 s. 50 finnas (el. funnos) i Hjärpås
sn Vgtl. julbröd bakade i form av gäss;
1 väl dock blott en tillfällig
överensstäm-| melse. - Kasta smörgås, Serenius
i 1734, under drake: kasta smörgåsar,
övers, av ty. b utter b em men el. butterbrot
iverfen; jfr sv. dial. slå flatfisk, ty. jung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
