Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - snaps ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
F. ö. i enskildheter dunkelt, då man ej
säkert känner, vilken betyd, är äldst (den
av ’bössa’ är dock senast uppvisad). Om
den av ’stråtrövare’ är den ursprungliga,
hör ordet säkerl. till ty. schnappen i
betyd, ’plundra, röva’ (- snappa), jfr
ä. nsv. snapperi (= da., från ty.), röveri
o. snatteri; o. den senare leden (=
hane, tupp) är att bedöma som ty.
streithahn osv., jfr sv. stridstupp.
Betyd, ’bössa’ är i så fall sekundär o.
kan bero på förkortning av
schnapp-hahnenrohr, dvs. ’snapphanegevär’ (el.,
enl. somliga, till schnapphahn, snapplås).
Otänkbart är dock ej, att man i själva
verket har att utgå från betyd, av visst
slags bössa o. att senare denna
benämning överflyttats på dem, som använde
detta vapen; jfr t. ex. det snarast på
liknande sätt uppkomna dragon (se
tilläggen). - Ett kortnamn till detta
ord i den i mlty. uppträdande betyd,
av ett mynt (med bilden av en ryttare)
är sannol. ä. nsv. snapping hos
Ronde-letius 1614: Ty fåår iagh och een
snapping ther fore’; bildat med -ing som
myntnamnen batting, panni n g,
skilling, tioöring, ägs. silfring osv.; jfr
förf. 1600-t:s sv. s. 220.
snaps, Bladh 1799: en snaps Janever,
samt t. ex. Ilmoni 1827 i brev:
schnap-sar (Skr. utg. av Sv. litt. sällsk. i Finl.
CIX:98), Dalin 1853 (där även: schnapps)
= da., från Ity. snapps el. ty. schnaps;
egentl, substantivering av Ity.
interjek-tionen snapps, som utmärker raskhet o.
väl hör till snappa. Likartade bildningar
äro Ity. snips o. ty. dial. knips,, snaps.
snar (om betyd, jfr nedan), fsv. snar,
snabb, snar, hastig, skarp,
genomträngande (om syn o. d.), sträng (om ord
o. d.) = da. = isl. snärr, Ity. snar; jfr
mholl. snöre, ivrigt; av germ. *snarha-,
till fhty. snerhan, draga tillsammans,
till ie. snerk, vrida el. slingra sig, i sbst.
snara o. snår; med samma
betyd.-utveckling som i isl. sniidr, snudigr,
rask, till snua (= sno), hverfr ds. till
hverfa, vända, jfr f. ö. sv. sno i väg o.
got. sniuman, ila (besl. med sno). -
Som adj. i betyd, ’hastig’ numera blott
med begränsad anv., t. ex. i en snar
vändning, el. med ålderdomlig anstryk-
ning, t. ex. snar till vrede; allmännare
däremot i vissa dial. o. i ä. sv., t. ex.
gamla bibelövers.: ’Mina dagar hafva
varit snarare än eii löpare’ Jobs b. 9:
25. - F. ö. mest som adv. snart ==.
fsv. samt i konj. så snart som, fsv.
sva snart. - Om got. sprautö, snart,
snabbt, se spruta.
[snar, sv. dial., snår, se d. o.]
snara = fsv., isl. = da., mlty. snöre,
fhty. snaraha, ägs. sneare, av germ.
*snarhön, till ie. roten (s)nerk, binda,
knyta, i grek. närke, domning, dvala
(se narkotisk), utvidgning med -k av
roten (s)ner, väl i lat. nervus, sena, nerv.
Jfr f. ö. snar, snår, snärja ävensom
snörpa.
[snargla, sv. dial., rossla, se följ.]
snarka - fsv., no. = ä. da. snarke,
mlty. snarken, mhty.
snarchen(ty.schnar-chen); avljudsform till sv. dial. snarka,
fsv. sncerka, no. snerka o. till da. snorke,
mlty. snorken; jfr eng. snöre, snarka,
snört, frusta; delvis kanske obesl.
ljud-härmande bildningar, jfr f. ö. litati.
snarglys, nässlem, ävensom isl. snorgla,
no. o. sv. dial. snargla, rossla o. d. Av
samma slag som t. ex. likbetydande mhty.
scharren (se skorra) el. grek. régkein
(reng-) el. litau. krankiii.
[snarp, sv. dial., skarp, se </sp>snärp</sp>.]
snart, adv., se snar.
snaska, äta osnyggt o. d., äta
sötsaker, 1654: snaska . . vthi sigh, O. v.
Dalin (om sötsaker), i dial. även: hugga
åt sig = no. snaska, snoka, hugga åt
sig, da. (dial.) snaske, snaska; i betyd,
’äta, osnyggt, smacka o. d.’ljudhärmande;
i no. (resp. sv. dial.) väl påverkat av
dels snaka, snoka, o. dels snatta, hugga
åt sig. - Växelform: sv. dial. naska ds.
= da. naske, mlty. naschen, fhty.
näs-kön (ty. naschen). - Av annat ursprung:
da. g naske, knapra = Hy. g naschen, o.
da. knaske ds.; med Ijudhärmande
gn-o. kn- liksom knapra.
snatta = fsv., no. (där även: snaska)
= da. dial. snatte, jfr isl. snattari,
rövare; antagl. en specifikt nordisk
nybildning, möjl. uppkommen genom
kon-tamination; väl på ett el. annat sätt
sammanhängande med no. snadda, hugga
till sig, lätt vidröra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
