- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
809

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - snaps ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


snattra, fsv. snatra = no. snatra,
frustra, knastra, da. snadre, snattra, mlty.
snateren, pladdra o. d.; med -e-: lty.
snetern; med germ. -d-: lty. snaderen, mhty.
snatern (ty. schnattern); ljudhärmande;
jfr fsv. pitra och patra . . snitra och
snatra.


snava = fsv. = ä. da. snave, möjl.
från det i alla händelser identiska mlty.
snaven, mhty. snaben ds., jfr no. snaava
o. mlty., mholl. sneven ds.; liksom det
likartade snubbla o. åtskilliga andra
likbetydande verb med dunkel
förhistoria.

[snavla, sv. dial., snövla, se d. o.]

sned, adj., P. Svart Kr., adv., P. Erici
1582: se snedt på = da. dial.; kan vara
en stam snið- el. sneið-, jfr ösv. dial.
snidot, sned, men sneid, snaj. -
Härjämte som sbst. på sned, Wivallius 1641
(på snee), i ä. sv. även på en sned,
t. ex. O. v. Dalin, Bellman, motsv. i
dial., ä. da. paa snid, da. paa sned, no.
paa snid o. sneid, isl. á snið. -
Omöjligt är ej, att adj. först sekundärt
uppkommit ur detta sbst., fnord. snið,
snedhet, samma ord som fsv. snidh, isl. snið
n., skärande (avljudsform till isl. sneið f.,
avskuret stycke, o. etymologiskt motsv.
lånordet snitt; se d. o.), o., med bildl.
betyd., ä. nsv., sv. dial. sned, fsv. snidh,
streck, skälmstycke, no., ä. da. snid ds.,
vartill ä. nsv. snedugh NT 1526, ä. nsv.,
sv. dial. snedig, snidig (ännu Weste 1807),
ä. da. snidig, da. snedig, no. snidug,
listig, förslagen; besl. med mlty. sneidich
(-ê-; möjl. även -e- av -i-) ds. = mhty.
sneitec, skärande, skarp, jämte snîdec
(ty. schneidig)-, med betyd, ’listig’ väl
närmast från ’skarp, slug’; för betyd.
’knep, streck’ kunna flera möjligheter
tänkas. - Till germ. vb. *snīþan, skära
(se f. ö. snida); med samma
betyd.-utveckling till ’sned’ (från betyd, ’skära
snett’) som i det likbetyd, adj. skrå
(: skräda, egentl.: skära). - Med avs.
på den vard. betyd. ’drucken’ jfr no.
paa en snei. - Härtill: sned d,
Schroderus o. 1638, Serenius (: på en snedd),
bildat till sned efter bredd o. andra
ord på germ. -iþō-.

[snedig, sv. dial., fintlig, bakslug, se
sned slutet.]

snegla, Kolmodin 1732, även snigla
1789, 1810, ösv. dial. snigla, i dial. även:
lura efter, l-avledn. till sv. dial. sniga,
smyga, vartill adj. sneg, listig, omtänksam,
till germ. sniƷ-, växelform till snik-
i sniken o. sneƷ- i snigel. Alltså
egentl.: giva lurande ögonkast.

snes, i mellersta o. nordl. Sv.:s dial.:
krakstör som uppbär sädeskärvar el.
sädesband, även om själva sädesskylen
(traven) el. antalet kärvar el. nekar; i
vissa dial. också: gren el. kvist, varpå
ngt uppträdes (såsom fisk, bär), m. m.,
fsv. snēs i den senare betyd., tjog (särsk.
om fisk) = isl., no. sneis, pinne, i no.
även: stång till höstack, tjog, da. snes,
tjog, mlty. snêse, avskuren gren, tjog,
ags. snás, pinne, av germ. *snaisō-, av
ie. *snoit-tā el. dyl., t-particip, i
avljudsförh. till snida, skära (se med avs.
på bildningen mes 3), jfr t. ex. isl.
sneið f., avskuret stycke; se närmare
snida. I betyd. ’tjugo (fiskar o. d.)’
alltså egentl. om de på en kvist el. ett spö
hängda föremålen; sålunda med samma
betyd.-utveckling som i val, antal av
80 = val, käpp. - Jfr eng. score, tjog,
av isl. skor, skåra, till skära.

snibb, Rudbeck 1698: öresnibben,
Spegel 1705, motsv. no. snibba, mlty. snibbe;
åtminstone i sv. väl lån från lty.; besl.
med snipp o. snipa (se d. o.).

[snicka, sv. dial., skära, utskära, se
följ.]

snickare, y. fsv. snitkare (som
tillnamn), jfr bokascnikkare (så!) Cod. Ups.
C. 20 som övers. av biliocolo (dvs.
bibliopola) = da. snedker, liksom så många
andra yrkesbeteckningar från mlty.:
sniddeker, till sniddeken, skära, etymol.
identiskt med det inhemska sv. dial., ä. nsv.
fsv., no., isl. snikka, skära, utskära
(av *sniðka), k-avledn. av snida. En av
detta senare verb bildad
handtverkarebeteckning är ty. schneider (se
skräddare). Jfr snickra. - En inhemsk
bildning är fsv. trœsmidher, träarbetare,
snickare = isl. trésmiðr.

snickra, 1670-t. - no. snikra, av sv.
dial. snicka osv. (se snickare), med r
från snickare liksom sv. dial. skommra
till skommare, skomakare.

snicksnack, Envallsson, jfr o. 1730:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0897.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free