- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
819

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - snärt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i ä. nsv. siöghar, sjöar; jfr samma
inskott hos loge, mogen, redobogen,
trogen, ävensom under Johan. En
mycket ålderdomligare bildning är germ.
*sniiuan, snöa = fhty. sniwan (ty.
schneien), ägs. sniwan, isl. pres. snijr,
part. snifinn (möjl. också i vissa sv. o.
no. dial.), jfr grek. nVphei, det snöar,
lat. ninguit, fir. snigid, det regnar, litau.
snigti, snöa. - Alltså en indoeur.
beteckning, liksom också den stam för
’vinter’ som ingår i lat. hicms osv. -
Snöbollar (Linné 1751),
snöbollsbuske (1722), Viburnum opulus, motsv.
da. sneboldtrce, ty. schneeball, efter
blomknippenas form o. färg; jfr o l von. -
Snödroppar, Gala uthus nivalis, 1744,
efter ty. schneetropfen; med syftning
på blommornas form o. färg. -
Snöklocka, Leucojum vernum, Fries 1864,
även om snödroppar t. ex. 1843; efter
ty. schneeglöckchen, med syftning på
blommans utseende; alltså av samma
slag som föreg. el. riddar sporre, ty.
löwenmanl, eng. lark-spur.

snöd, usel, fåfänglig, i uttr. snöd
vinning, den snöda Mammon osv.,
fsv. snöper, bar (utan fjäderbeklädnad),
blottad, öde, usel, sv. dial. *snöd, snau(d),
korthårig, kort, knapp = isl. snaudr,
bar, fattig, motsv. mlty. snôde, usel,
mhty. snæde (ty. schnöde); besl. med isl.
snodenn, skallig, part. pf. till ett st. vb.
*snjóda, motsv. mhty. besnolen,
sparsam, knapp; till en germ. rot snu,
skära av o. d., jfr under snygg.

snöpa - fsv.: kastrera = isl. sneypa,
kränka, no. snoypa, gripa raskt, klämma,
av germ. "snaupian; besl. med snoppa
o. snubba (se d. o.), alltså egentl.:
avskära el. dyl. Betyd, ’kränka’ i isl. är
sekundär. Om fsv.snepase Hultman Häls.-l.
s. 102. - Det allmänna nord. ordet var
gälla 2. - Härtill s n öp i n g, Balck
1603, ett av de få mask. på -ing, som
bildats av verb; jfr t. ex. dopping,
själv-spilling, strandrulling, välling.

snöplig, fsv. snöpeliker (snypp-) ~
isl. *sneypiligr, jfr adv. sneypiliga, till
sneypa, skam, o. vb. sneypa, kränka;
se föreg. - Härjämte ä. nsv.snyp(p)eligh,
fsv. snyppelighia, snarast med y av ö
såsom i dygn, rykt osv.

snöre, fsv. snöre = isl. snéri, da.
sn0re (nu comm.) i betyd, ’metrev’, av
urnord. *snöria-, avledn. av germ.
*snörö-= fsv., no., da. snor, mlty. snör, fhty.
snuor (ty. schnur); väl snarast en
r-bildning till ie. roten snön, tvinna, sno
(se sno), alltså ej till snara osv. Jfr
till betyd. t. ex. sanskr. vata- (av *iiol-to-)9
snöre, till ie. roten nel, vrida o. d.; se
välva. - En avledn. av samma germ.
stam snör- är got. snörjö, flätkorg, korg
(se med avs. på betyd, under korg).
- Ett annat nord. ord för ’snöre’ är
isl. virgill, instrumentalbildning till
germ. *wergan (mhty. erwergen) = litau.
versti, snöra m. m., fslav. vrésti, binda
t*> germ. *wurgian (fhty. wnrgen, ty.
wärgen, strypa); en av de icke få
överensstämmelserna i fråga om ordförråd
mellan germ. o. slavo-balt. språk (jfr
särsk. fisknamnen under lake, mal 2
samt f. ö. guld, hermelin, hjälpa).
- Härtill vb. snöra = fsv., no, =
da. snöre, ty. schniiren osv., av germ.
*snörian.

snörpa, Dalin 1738: snörpa munnen,
i ä. sv. (Leche 1744) o, i dial. även:
snyrpa = no. snyrpa’, jfr ty. dial.
schnur(p)fen (inträns.), av germ.
*snur-pian, avljudsform till s n är pä av
*s/?ar-pian o. till sv. dial. snerpa (snarp) osv.
av *snerpan.

snörvla, Blanche 1815, men ännu ej
hos Dalin 1853, jfr sv. dial. snarvla,
morra, skrävla, bullra, isl. snarfla o.
sngrgla, rossla, samt ä. sv. snarfva, bita
omkring sig (om hundar), Lind 1749,
o. sv. dial. snarva, morra, ljudhärmande
bildningar besl. med el. av samma slag
som t. ex. eng. snarl, knota m. m.; jfr
andra under snurra.

snövla, 1599, Serenius 1734, men
smifla Sahlstedt 1773, motsv. da. snovle,
eng. snivel, bl. a. snövla, jfr ägs.
snyf-lung, snuva, o. isl. snofl, nässlem;
l-avledn. till germ. roten snub i snuva;
knappast lån från Ity. sniiffeln, sniiffeln,
som väl däremot lånats i sv. biformen
s n of f la. - Växelformer: sv. dial. suavla
o. ä. da. snavle, snövla; jfr mhty. snaben,
bl. a. ’snövla’ (se snäva), ävensom
under snaggla.

so = fsv., da. = isl. syr (med s. k. R~

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0907.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free