- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
820

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - soaré ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omljud), ack. su, no. su, mlty., ’fhty.
sä (ty. sau), ägs. sii (eng. sow), motsv.
lat. sus, svin, grek. (h)ys (se hyena),
alban, fl i (av *sö-), avest, h u,
vildsvin; allmänt indoeur. ord, *sö; säkerl.
efter djurets grymtande läte. Jfr s u gg a
o. svin. - Diminutivavledn.: sv. dial. |
soss(a) t. ex. Frykd.-m. Vrml. - Om
ett samindoeur. ord för ’gris’ se under
f argalt. Dessa urgamla beteckningar
bevisa icke i sig själva (lika litet som
de för ’får’, ’get’, ’hund’, ’häst’ o.
’nötkreatur’), att djuren i indoeur. tid varit
husdjur, men åtskilligt talar starkt
därför, bl. a. särbeteckningarna för könet
(oxe, ko) el. för ungen (föl, far- i
far-galt). Som ex. på samindoeur. namn
på husdjur, som i indoeur. sannol. ännu
ej domesticerats, kunna nämnas and
o. gås.

soaré, t. ex. Dagl. Alleh. 1824:
’Musikaliska Soiréer gifves i
Frimurare-Ordens Hus i dag’, från fra. soirée,
till soir, afton (av lat. sérns, sen; se
f. ö. serenad).

sobel, 1602:so&Zer, 1614: soblar, 1664 :
sobblar = da., från ty. zobel, av mhty.
==, från ry. soboli. Ett tidigare
väst-europ. lån från ry. föreligger i mlat.
sabellum, fra., eng. sable, mlty., ä. da.,
fsv. sabel, i ä. nsv. den avgjort
vanligaste formen till o. 1750 (Serenius, j
Lind); hos Sahlstedt 1773 med
hänvisning till sobel.

social, Adelns p rot. 1800: social
inrättning (vid denna tid blott enstaka),
Geijer 1839, 1845, Dalin 1853 = ty.
sozial, av fra. social; snart allmänt spritt
i anslutning till Rousseaus Contrat social
1762, av lat. sociälis, sällskaplig (jfr
Seneca: homo sociale animal, människan
är ett sällskapsdjur), till socius, deltagare,
kompanjon, bundsförvant (= isl. seggr,
man; jfr under se), till roten i sequor,
följer. - Härtill: socialist,
Snällposten 1848, Sv. Tidn. 1852 - ty.
so-zialist o. 1850, av fra. socialiste 1833;
socialism, Snällposten 1848, av fra.
socialisme 1831; jfr Feldmann ZfdW 13:
105; alltså med de i nyare bildningar
av detta slag vanliga egentl, grek.
av-ledn-.ändelserna -ist, -ism, av samma
slag som t. ex. absolutist, -i s m, ak-
tivist, -ism, pacifist, -ism, purist,
-i s m, rojalist, -ism osv.; mindre ofta
med germ. grundord såsom t. ex. i
blåbandis t, hovrättist, nykterist,
-ism, ver da n di s t o. det urspr,
engelska truism.

sock el. socka (om betyd, se nedan),
Var. rer. 1538: socka, sv. dial. även:
sucka, fsv. sokker, sukker - isl. sokkr,
da. sök el. sokke, fsax. sök, mlty. socke,
fhty. soc, socko (ty. socke), ägs. socc
(eng. sock); ett mycket gammalt
lånord, jfr från nord. spr.: finska sukka;
ytterst från lat. soccus, ett slags låg o.
lätt sko, av grek. sykkhis, sykkhds,
sykkhos, ett slags sko; egentl, ett
österländskt ord. Ordet bet3rder i vissa
forngerm. språk ’filtsko, toffel’;
sedermera vanl. ’kort strumpa’, stundom
också ’långstrumpa’ (på Island
huvud-sakl. ett kvinnoplagg); i sv. dial.:
strumpa el. halvstrumpa; i riksspr. ofta
om foten av en strumpa, jfr gå i
strumpsockorna. Jfr även följ.

sockel, Riidling 1740: zocler plur.,
König 1752: socle, Poet. Kal. 1814: sokler
plur., Sv. lit.-tidn. 1820: soclqr plur, =
da. sokkel, ty. sockel, av fra. socle (-
eng.), egentl, ett bildligt uttr., av lat.
socculus, liten sko, dimin. till soccus (se
föreg.).

socken, fsv. sokn ds., även: lagsökning,
sökande (jfr hem-, laghsokri) = isl. sokn,
socken, samling människor, angrepp,
sökande, da. sogn, socken, motsv. got.
sökns o. sökeins, undersökning (m. m.),
fhty. snohni ds., ägs. söcn, undersökning,
angrepp, rättsområde (eng. soke, soc,
rättskipning), av germ. *sökini- o. *sökni-,
egentl.: sökande, till germ. *sökian =
söka; alltså (i sv.) egentl.:
sammanfattning av personer som söka till samma
kyrka (jfr ä. nsv. sökia til kyrkan 1593,
fsv. thing sökia osv.), o. med samma
utveckling från vbalsbst. som församling
i betyd, ’socken’. Jfr till betyd, i viss mån
det likbetyd, ital. pieve, av lat. plebem,
ackus. sg. till plebs, folk. - I västra o.
södra Sv. ofta med å-ljud, beroende på
tidigare vokalförkortning än i de former,
som ligga till grund för uttalet med
slutet o; jfr t. ex. tomt o. tomte. - In-,
utsocknes, 1791: ut- och insockenes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0908.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free