Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spade, fsv. spadhi - senisl. -spaöi,
da. spade, väl lån från mlty. spade, av
fsax. spado = ty. spaten m., jfr ägs.
spade, spadn f. (eng. spade), av germ.
*spadan-, besl. med grek. spdthc, om
vissa breda o. flata föremål: brett svärd,
årblad, spån m. m., varifrån lat. spalha
(ital. späda, spaii. espada, f ra. épée, svärd;
se e pålett, portepé, spader, spaljé
o. sp a tel), sannol. till samma rot som
föreg., alltså ’det utbredda, breda el.
dyl.’, varom närmare Persson Indog.
Wortf. s. 407; jfr under spak l (i
handspak). Annorlunda Falk-Torp
s. 1110. - Ordet uppträder sent såväl
i fsv. som i isl. o. bör väl därför, såsom
också vanl. sker, betraktas som lån;
dock ej alldeles säkert. - Samma el.
ett etymol. motsvarande ord ingår i
sjön. Spaden (Spän) i Vgtl. o. Vstml.;
i det förra även ingående spadcebon,
spadabotn i VGL IV o. se närmare förf.
Sjön. 1: 569.
spader, Dalin 1738, Serenius 1741
(säkerl. dock lika gammalt i språket
som klöver o. ruter); väl från da.
spader, ombildning efter hj ärter,
klöver o. ruter av ty. spaten - eng.
spade, från det etymol. besläktade spän.
espadas, egentl, plur. till espada, svärd
(se spade). De spadlika figurerna
härröra från de franska korten, egentl,
föreställande lansspetsar (varav fra.
piqne, ty. pick). Anses symbolisera
krigar- o. adelsståndet.
1. spak, (i handspak o. d.), fsv.
späker, spak, käpp, spö? = no. spak,
jämte sv. dial. späka m., no. spake m.,
även: stör, da. spage, spak, hjuleker;
väl åtminstone delvis lån från mlty.
spake m., spak, i Hy. även: stång,
hjuleker m. m. = fhty. spahho m., spahha
f., risknippa, stor käpp (ä. ty. o. dial.
spache, hjuleker, ty. dial. spach, spachen,
vedträ, spån), jfr (?) mlty. spak, torr,
mht3r. spach, varom sp i eke 11 slutet;
i avljudsförh. till no. spcek m., spån,
nisl. spcekja, litet trästycke, skån. spåga,
splint (av germ. *spcék- = ie. *speg-).
Av dunkelt ursprung. Enl. Persson
Indog. Wortf. s. 407 till en ie. rot spé(i),
utspänna, vartill även fhty. speihha,
hjuleker (ty. speiche), fsax. spéca f., ägs.
spdca m. (eng. spöke)-, alltså samma
som i spad, spade. En annan
härledning av ty. speiche osv. se dock
under spik.
2. spak, fsv. späker, förståndig, klok,
fridsam, stilla, mild = isl. spakr ds.,
da. spag, saktmodig, till en ie rot (s)peg
i fslav. pazq, paciti, ge akt på;
växelform till spek i spå, speja; alltså egentl.:
uppmärksam o. d. Betyd.-utvecklingen
’förståndig’ :> ’mild, fridsam’ är ungef.
densamma som i beskedlig. - Betyd,
’klok, förståndig’ kvarlever i
känne-spak (se d. o.). - Avledn.: späka o.
späkt, se d. o.
spaljé, 1816: spaliererna (gallerverk),
tidigare: espalier = ty. spalter, från
rom. spr.: fra. espalier ds., galler el.
spjälverk, ital. spalliera, avledn. av
spalla, axel, skuldra, av lat. spalula,
skulderblad, frambog, slev att röra med
(varav fra épaule, skuldra; se e p ål e 11)
= sv. lånordet s pä t el (se d. o.), ytterst
till det grek. grundordet för spade.
Betyd.-utvecklingen har varit: skuldra,
axel >> axelstöd >> ställning anordnad
som stöd för vissa klätterväxter el. träd.
Den äldre betyd, framskymtar i mhty.
spalter, axelbeklädnad (under
harnesket). - I uttr. göra, bilda spalter (bilda
häck o. d., om personer) 1788, 1848.
spalt, Björnståhl 1774: 3 spalt eller
columner = da. spalte, från ty. spalte,
till spalten, klyva (varifrån sv. spalta,
da. spalte), av fhty. spaltan = mlty.
spalden, urspr, redupl. vb., avljudsform
till spjäll, spilla, spillra (se särsk.
spjäll).
spana = fsv., egentl, samma ord
som fsv. spana, sv. vb, locka (i lagarna)
= nisl. spana, utforska, ägga; motsv.
det vgerm. st. vb. spanan, locka (i fsax.,
fhty., ägs.), jfr isl. spenja, locka bort,
mlty. spen(n)en, fhty. bispennen osv.,
avvänja; se f. ö. spene o. spontan.
Betyd.-utvecklingen kan med Lindroth
Festskr. t. Sdw. s. 164 lia varit: locka
till sig ngt (el. ngn) :> locka fram (ngn
el. ngt), lista ut ^> ta reda på, utforska
> leta, speja.
Spanien, se följ.
spanjor, L. P. Gothus 1623, med
analogiskt r (möjl. från ty. spanier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
