- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
840

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spinna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spinna - fsv., isl. = got. (osv.)
spi/i-nan (ty. spinnen, eng. spin), med
pre-sentiskt andra n (liksom i brinna,
rinna, spänna; möjl. -nn- av ie. -n//-),
såsom framgår av fsv. spuni (se
spanad) o. fhty. spinala, slända (se spel 2
o. spindel 2), till roten spcn, spinna,
utan s- i litau. plnti, fläta, fslav. peli,
spänna; snarast urspr, ’spänna’ (om
garnet osv. som utspändes över ett
primitivt spinnredskap; se Liden IF 19:
331 f. med flera betyd.-analogier); enl.
andra (t. ex. Falk-Torp) däremot egentl,
’draga en tråd’ el. också ’fläta’ (t. ex.
Schrader Sprachvergl. u. Urgesch. 2:
263); i alla händelser besl. med spene
o. spänna. - Betyd, ’spinna’ örn kattor
härrör från rockens surr. - För ’spinna’
har lat. o. grek. i stället neo, resp. néö,
rotbesl. med ty. nähen, sy; urspr, ’sno,
vrida’, se nål o. slända 1. Omändra
indoeur. uttr. för ’spinna’ o. för olika
slags spinnverktyg se under rock 2 o.
slända 1. - Spinnhus, förr:
tukthus för kvinnor (vid vissa tider även
för män), det första från 1698 - da.
spindehus, efter ty. spinnhans. l sv. i
talspr. långt efter beteckningens
officiella avskaffande. - Spinnrock, se
rock 2. - Spinnsida, kvinnosida,
kvinnlig linje, ett i litteraturen först
under de senare årtiondena
uppträdande ord, S. Wieselgren 1882, A.
Jensen 1898 osv. (ej hos Dalin 1853), från
da. spindeside, väl efter mlty.
spiiuiel-side (osv.), till spindel 2 i betyd,
’slända’, här såsom mycket ofta i forna
tider fattad som symbol för
kvinnokönet. Jfr det i svenskan betydligt
äldre svärdsida.

spinnaker, sjöt, ett slags stort,
trekantigt segel som räcker från
stångtoppen till däcket, från eng. -; enl.
traditionen en bildning till spinx,
uttalsform av Sphinx, som var namnet
å den jakt där detta slags segel först
plägade användas (omnämnd i det
äldsta hos Murray Diet. anförda
språkprovet, från 1866). - I eng. även
spinniker.

spion, 1632 m. fl.: speion såsom ännu
i vissa flial.; o. 1650: spion = da., från
ty. =,. lån från ital. spione (fra. espion),
avledn. av sp/a, spejande, som i sin tur
kommit från germ. spr. o. hör samman
\ med sp e j a, spå osv.

1. spira, sbst., (torn-, kunga-), fsv.
spira, i sammans, hiimblaspira även:
stjälk o. d. = isl. spira ungef. ds., da.
spire, brodd, grodd, telning (sv. spira i
denna betyd., t. ex. hos Ellen Key, är en
olämplig danism); jfr ä. sv. spir (torn-),
t. ex. Weste 1807, i nsv. om mastträd,
no. spir m., tornspira, ström, [-vatten-stråle,-] {+vatten-
stråle,+} da. spir n., torn- o. kungaspira,
mlty. spir, spets (i sht av ax o. d.),
tornspira, ägs. sp fr, telning, stängel (eng.
spire, även: spets, tornspira). Avledn.
med r-suffix av roten spi, vara spetsig, i
spett, spik, sv. dial. (osv.) sp i/a, spjäla
(se sp ja le), osv. Jfr följ. - [-Spir-långa,-] {+Spir-
långa,+} se sp i 11 aug a.

2. spira, vb, i 1700-t:s litter. ytterst
sällsynt, O. v. Dalin: ’Gör för den Unga
rum, som spirar i dess (dvs. den höga
ekens) skygd’, Bellman: ’De spira ändå
uppåt skyn’ (om ’mina horn i panna’);
Serenius o. Lind: spira sig, ej hos
Sahlstedt o. Weste, Lindfors 1824: spira ni,
fram - no. spira (sällsynt), da. spire
ds.; till föreg. Jfr eng. spire, löpa ut
i en spets, gro (om malt). - l sin nuv.
anv. egentl, ett 1800-talsord; hos vissa
yngre förf. under inverkan från da.;
jfr E. Ljunggren Festskr. t. Sdw. s.
353 f.

3. spira, regnspira, dialektord
(Västerbotten), tornsvala, säkerl. efter
fågelns läte, som plägar återgivas med
’sri siri sri’ el. stundom ’sprih sprih
sprih’; motsv. likabetyd, mhty. spire
(sydty. speier m. m.), vartill sammans,
ty. spirschwalbe, ett speciellt tyskt ord,
som självständigt uppkommit av samma
anledning o. icke bör föras samman
med sbst. spira (egentl.: spets; i vilket
fall namnet syftade på de smala
vingarna). Jfr E. Lönnberg (o. förf.) i Fauna
o. Flora 1920, s. 165 f.

spiral, 1748 = da., från ty. =; av
mlat, spirale, till lat. spira, lån från
grek. speira (av *speriä) ds., vartill även
växtnamnet speiraia, varav sv. lånordet
spi rea.

spiritism, av eng. spiritism, motsv.
ty. spiritismns, yngre bildning för äldre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0928.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free