- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
862

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stamma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fsv. braghp i betyd. ’ombyte’ = bragd
(jfr Rydqvist anf. st.). Dock kunde man
snarare, med antagande av samma
grundbetyd. av ordet, tänka på ett vbalsbst.
till germ. *brekan, bryta (se brak, bråk,
bräcka
1); f. ö. en härledning, som,
i mindre modern form, finnes redan hos
Columbus Ordesk., som anför ordet
såsom tillhörande talspr., men förtjänt att
upptagas i skriftspr., o. förbinder det
med ’stad ok bräckia, som solen bräckte
då sin stad på sin reesa’.

Starbäck, familjen., av äldre
Starbeckius, efter gården Starbäck Klm. l.
Sålunda endast skenbart tillhörande en
väl i Norge o. Danmark, men ej i
Sverige vanlig namntyp, där gårdnamnet
oförändrat upptages som familjenamn
(jfr under -stad slutet).

stare, Var. rer. 1538, motsv. isl. stari,
ä. da. star(da. stær), fhty. stara f., stâra?
(ty. star m.), ags. stær m. (eng. dial.
star(r)e m. m.), jfr ags. dimin. stærling
(eng. starling), besl. med lat. sturnus ds.
(vartill demin. *sturnellus= ital.
stornello, fra. étourneau). - I halländska
dial. även starre, om vars rr- se under
starrblind.

stark, fsv. stärker, stel, styv, stark,
fast, sträng = isl. slerkr, ä. da. stark,
da. starrk, fsv. stark, mlty. stark, sterk,
fhty. stare (ty. stark), ägs. stearc (eng.
stark); av germ. *starku-, med i i
ändelsen av vissa kasus, vilket förklarar
den omljudda vokalen i isl. osv.; med
grundbetyd, av ’styv’ (i stärka o.
stork-na); av en ie. rot stereg i litau. stregiu,
stregti, styvna, till sfer i stel (av *sterö~),
stjärt ~ starr l, 2 osv. Avljudsformer:
storkna, styrka o. väl även stork.

1. starr (gräs), Franckenius 1659, jfr
från Ångerm. 1635: starra best. f. - isl.
stprr f., da. siar-,- starr(grars), till germ.
*star(r)-, styv, se f. ö. följ. - Formen
staar hos Schroderus Gom. 1640 m. fl.
= sv. dial. står (t. ex. vissa trakter av
Uppl. o. Vgtl.) beror på dialektisk
utveckling av samma slag som i ä. nsv.
bar för barr osv.; o. sålunda ej på den
germ. växelformen "står.

2. starr (ögonsjukdom), I. Erici o. 1645,
Stiernhielm; jämte står: Lindh Husapot.
1675: staar, Tranaeus 1690: staren, Lind
1749 m. fl., jfr starblind Schroderus
Gom. 1640 m. fl. = ä. da. står (da. starr),
från mlty. el. t}’, står, till germ. adj.
*star(r)a- i mhty. står, stel, styv (ty.
starr), jfr föreg., halsstarrig o. följ.;
besl. med grek. stereos, sterrös, styv (jfr
stereotyp).

starrbliga, starrblind, i ä. nsv. ofta
står-, Verelius 1681: starbliga, fsv.
star-blinder = no., ä. da. starblind (nda.
starr- efter starr, stare, jfr nedan; såsom
även den no. biformen starablind efter
stare), från mlty. starblint = ty.
starblind (fhty. stara-), ägs. starr(e)blind (eng.
stark- genom ombildning), till germ. adj.
*stara-, stel, styv (se föreg.); besl. med
sv. dial, no. stara, se styvt på, stirra,
mlty. staren, fhty. staren, ägs.
startan-(eng. stare), jämte mlty., mhty., ty.
starren (varifrån ä. nsv. starra, stirra); no.
stara, gå styvt, ty. starren, vara el. bliva
stel (varifrån väl ä. nsv. starra ds.) ~
got. andstaiirnan, knota (egentl.: vara
halsstarrig), fhty. stornén, bliva förskräckt
el. bedövad, storrén, resa sig el. sticka
upp, ty. störrisch, halsstarrig, osv. ~ ägs.
stierne, sträng (eng. stern), av germ.
"starni-; jfr lat. consternäre, göra bestört
(av -ster- el. -stur-6?), se konsternerad.
Besläktade äro även stark, stjärt,
stärbhus, störta; jfr även under det
dock ej säkert hithörande stel. I fråga
om betyd.-utvecklingen ’stirra’ av ’vara
styv’ se under stirra o. s tura. -
Om-bildningen av no. o. ä. da. starbtind till
starablind resp. starrblind efter stare,
starr sammanhänger därmed, att stararna
i folktron anses lia dålig syn. Omvänt
har möjl. i vissa hallandsdial. stare
omdanats till starre efter starrblind.

start, ungt lån från eng. start, till vb.
start, plötsligen röra sig el. ge sig i väg,
hoppa till, fara upp m. m., motsv. meng.
sturte o. sterlen, ägs. styrtan (se störta).

[starva, sv. dial., arbeta med besvär,
se stärbhus.]

stass, ståt, Lovén Folkl. 1847, om
bröllopsprocession; i överflyttad bem.
vanligt först under de senare årtiondena
= da. sta(d)s. Enl. Falk-Torp s. 1144
egentl, genit. av stat l, i uttryck såsom
mlty. wat stätes o. i da. förb. til stads (jfr
skjuts). Men av Tamm Fon. kännet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0950.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free