- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
863

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stamma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

s. 48 betraktat som identiskt med s tass
i betyd, ’procession o. d.’i brud-,
likstass, vilket kommer av ml ty. siade,
av mlat. stallo (vanl. i plur. slationes;
etymologiskt = station), om bilder,
som föreställde raster under Kristi
vandring till Golgata, vid vilka stationer de
kyrkliga processionerna brukade göra
uppehåll. I senare fallet vore här alltså
betyd, ’procession’ den äldsta.

1. stat i uttr. föra stat o. d. (se
nedan) samt i betyd, ’underhåll’ (jfr sv.
statare) o. ’räkning’ (i t. ex. göra
upp staten), fsv. stat n. o. m.,
ställning, stånd, hög ställning, levnadssätt,
el. uppträdande som tillkommer en hög
ställning (kvar i nsv. föra stat o. d.,
jfr 1636: föra sin stat, om drottning
Kristina), ståt, fest m. m. = ä. da. slaf,
ståt, från mlty. stat ungef. ds. som i fsv.
= mhty. siat (ty. staat); i betyd,
’överslagsberäkning’ dock direkt från ty.; av
lat. status, ställning, omständigheter,
varav ffra. estat (fra. ctat) > eng. state
(jfr statuera, staty o. se f. ö. stad
1). Samma ord som ståt; jfr s ta s s.
- Med avs. på betyd.-utvecklingen
’ställning’ > ’stånd, värdighet’ jfr det besl.
fsv. stat (se stat 1). - Sammans, till
stat i betyd, ’underhåll’ t. ex.
statfolk, statkarl bildas utan -s; jfr
däremot till stat i betyd, ’(be)räkning’:
statskontoret, statsutskottet o.
till stat 2: statskonst, -man osv.

2. stat (i politisk betyd.), t. ex.
Stiernhielm: w år L Land och Stat; tidigare
om Nederländerna = da., från ty. staat
(enstaka redan i mty.); samma ord som
stat l, till betyd. möjl. påverkat av fra.
élat. - Stats m akti uttr. t r e d j e s t a t
s-makten om tidningspressen grundar sig
på ett uttalande av Geijer i
Litteraturbladet; jfr Geijer Skr. I. 5: 377 (på
svenska 1847).

station = ty. osv., av lat. statio
(ge-nit, -önis), stående, uppehåll, vaktplats,
station, avledn. av den i-stam, som
ingår i t. ex. lat. adv. statim, strax, grek.
stdsis (i sv. extas, hy p os ta s) o. som
ligger till grund för stad l (se cl. o.);
jfr under st a s s.

statist, från ty. =, nybildning med
romansk (urspr, grekisk) ändelse till
lat. status, ställning o. d. (jfr följ. o.
stat 1).

statistik = ty., av fra. slatistiqne, till
lat. status, ställning (jfr följ.).

stativ - t}^., av lat. statwum, neutr.
till stativns, som står fast, till part.-stam-
men stat- i stare, stå.

statuera = ty. statnieren, fra. stalner,
av lat. slaluere, fastställa (till status,
ställning = sta t 1,2; jfr prostituera).
- Statuera ett exempel, möts v. i
ty., av lat. exemplnm statuere. -
Härtill: statut = ty., av lat. statntum,
egentl.: det fastställda, part. pf. pass.
neutr. till statuere; med ungef. samma
betyd.-utveckling som i lag 3 o. där
anförda ord. - Jfr substitut.

staty, Stiernhielm 1650: statner, av
fra. statne, av lat. statna ds., till status,
ställning (se stat 1). Ännu i början av
ISOO-t. allm. stavat statue. - Förr även
i betyd, ’växt’, t. ex. 1719 om
kapare-kaptenen Norcross: ’en liten karl till
statyn’.

stav, fsv. slaver, stav, käpp, råmärke,
bokstav - isl. stafr (i plur. även:
lärdom, litteratur), da. stav, stav, got.
sla-bim (dat. pl., elementer), fsax. staf, stav,
fhty., ty. stab, även: stab (= sv.
lånordet stab), ägs. stwf, även: bokstav
(eng. slaf}’, stav, stab), av germ. *stat>a-,
*stafii-, till germ. roten slaf), vara styv,
jfr östfris, staf, styv, lam, fhty. staben,
vara styv = ie. stabh, stebh i litau.
stabijti, slebijti, hämma, stébas, stav, sta-
bas, gudabild, lett. stabs, pelare, guda-
bild, osv. Jfr s t abbé, stab b i g, stava,
s ta ver, stäv, st ävja, stam, stämma,
ordstäv, ävensom stapel. Möjl.
utvidgning av roten i stå. - Bryta
staven över, se bryta. - I sammans,
marskal k s ta v syftar ordet på den
sammetsklädda stav som de franska
marskalkarna bära till tecken av sin
värdighet, egentl, av samma ursprung
som t. ex. universitetspedellernas o.
häroldernas spiror ävensom den under
bryta staven omnämnda
domarestaven, urspr, tjänstetecken för budbärare,
sändebud o. d. o. naturligtvis
utvecklad ur vandringsstaven. - Härtill ortn.
Sta(f)by till fsv. st a v er i b etyd. ’råmärke’
(jfr Rå-, Rör-, Skäl-, Stångby o. förf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0951.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free