- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
874

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stocka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skämming. - Över stock och sten,
motsv. ty. iiber stock nnd stein. - Som
förstärkningsord i stockdum osv., efter
ty. stockdumm, egentl, med syftning på
stockens styvhet el. livlöshet, sedan i
utsträckt anv., t. ex. ty. stockfinsler,
beck-mörk, sv. stocklat, ä. nsv.
stockfråm-mande el. stock-jurist o. stock-philolog
Allm. Journ. 1820. Jfr under sten.
- Stockand, Anas boschas, Sv.
Nilsson 1858 = da. stokand, efter den
breda näbben, omnämnd hos Oedman
Balius. 1746, som omtalar en
folktro, enl. vilken stockänderna troddes
växa på trä, i det att »the släppa sin
säd på gamla stockar». - Stockfisk,
Sigfrid! 1619 o. sedan allmänt, efter ty.
stockfisch, så benämnd efter torkningen
på stänger (stöcke). - Stock ingår i
i en mängd ortn. t. ex. S to c k ar y d,
-red, S to c k by, vartill även S t oj by
Smal. o, S to by Ska., fsv. bl. a. Stogbij
(Lindroth NoB 3: 53, förf. Ortn. på -by
s. 42, Liden NoB 9: 2); jfr även
Stockholm.

stocka sig el. stockas, I. Erici o. 1645:
’Miölken begynner stockas’, Ehrenadler
1723 (om blod), jfr fsv., no. slokka,
styvna, i nsv. (atm. delvis) beroende på
lån från ty. stocken, stanna, hejda sig,
jfr mhty. erstocken, styvna; besl. med,
men knappast avlett av stock; snarast
en intensivbildning till ie. grundroteii
stug, vara styv. Se f. ö. förstockad.

Stockholm, stadsn., fsv. Stockholm,
till stock o. h o l m, biform till holme.
Möjl., liksom det hos Snorre omnämnda
Stocksund (enl. mångas dock icke
oanfäktade mening ett äldre namn på nuv.
Norrström), syftande på en forntida
primitiv bro av hopfästa stockar. Jfr
Sahlgren i Dag. Nyh. 1917 2/?, Lind
NoB 8: 134. Otänkbart är dock långt
ifrån, att namnen, såsom också
Sahlgren alternativt framkastar NoB 8: 161
n. 3, i stället innehålla stock i betyd,
’gillerstock’; en del motsvarigheter i
ortn. se anf. st. - Namnet avsåg urspr,
blott ’staden mellan broarna’; förr i
stället ofta Holmen.

stod, förr, t. ex. i gamla bibelövers.,
plur. stod(h)ar, fsv. stöp - fno.
(staf)-stod, gränspåle, med avledn. (staf)stédi,
avljudsbildning till stad o. s tan da;
ej att förväxla med fsv. stup, stop, stod,
stöd, hjälp (se bran d s to d o. stödja
o. jfr Noreen Sv. etym. s. 69).
Avledning: fhty. sluodal, underlag, pelare (ty.
studel) osv. Samma avljudsform i sto,
häst (se d. o.), o. i germ. adj.
*stödia-= isl. st0dr osv. (se städse). Jfr bl. a.
de besl. grek. slöa, pelarhall (se
stoiker), o. stylos, pelare (se s t ur a). -
Formellt identiskt är -stod i återstod,
som närmare ansluter sig till
grundbetydelsen.

stoff, Denisson 1767, jfr yllestoffllW
= da. s/o/’, från ty. stoff, liksom eng.
stuff från romanska spr.: ffra. estoffe
(fra. étoffe), ital. sto ff a osv.; väl av ett
vlat. vb *stoffare, stoppa - ffra. estoffer
(fra. étoffer, förse med tyg, väl inrätta;
se stoffera), antagl. från fhty. stopfön,
som i sin tur av många anses vara ett
romanskt lån; se f. ö. stoppa 1. Alltså
egentl.: material till stoppning. - Om
ä. nsv. stoff, stoft, se d. o.

stoffera - fsv., från mlty. stofféren,
från ffra. estoffer, stoppa, utstoffera,
vartill stoff (se d. o.). - I ä. nsv. även
staff-, t. ex. Spegel, efter ty. siaffieren;
till en biform med -a-, varom se
staffage.

stofil, 1854 (: stophiler), tidigare med
-//’-, t. ex. Burens o. 1630, motsv. no.
stoofiil, stuiiffil, ävensom stor-fil. Ett
likartat uttryck är stoffel 1810, Dalin
1853 (:’struntkarl’) samt från dial. hos
Ihre 1766 (:’senex morosus’), som
sammanställts med ty. stoffel, tölp, narr,
vilket i sin tur anses = Stofel, en
smek-form till Kristof(f)er (jfr stövel). I
liknande betyd, även stockfiol 1746, jfr
ståck-fidel 1741? o. ä. da. (du gamle)
StockfiL Förhållandet mellan dessa
former är oklart. I fråga om -fil kan
jämföras sv. dial. prål-fil, pratsam, skam-fil,
skamlig, gubbafil m. fl., jfr no. fil, knekt
i kortspel. Se närmare Hjelmqvist Förn.
o. familjen, s. 150 f., Lindroth Festskr.
t. Sdw. s. 165 f.

1. stoft, damm o. d., Syn. lib. 1578;
1572: stuffl; (kanske redan i y. fsv. stop
för stopf?,jfr dock Noreen V. spr. 3: 332
n. 3) med t möjl. från det förr likbetyd.
doft, lån från mlty. stof, varav även ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0962.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free