- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
880

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - streck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slå, fhty. strihhan (ty. streichen; se
sporrsträck), ägs. strican (eng. strike,
slå; se strejk); till ie. strig i lat. striga,
streck, strimma, rad, slrigilis, strigel
(se d. o.), fslav. striga, stristi, klippa,
ävensom lat. slringere, vidröra, avstryka
(part. pf. slrictus; jfr härom under
sträng 1). I de nord. spr. i stället
former av ie. slreng-: stryka osv. Jfr
den ie. parallellroten strib i stripa. =
Trots att ordet saknas i de äldsta nord.
språkperioderna, är det åtminstone
delvis inhemskt, bl. att döma av
spridningen i dialekterna. Lånat är dock
fsv. strik, snedbjälke i ett
skölde-märke(?), egentl.: band = mlty. strik;
väl också y. fsv. strik, malmstreck, jfr
dock sv. dial. slreke ds. På tysk
inverkan beror också ä. nsv. streck, slrek,
slag = mlty. streke ds. (se ovan); jfr
även det likabetyd, sen mhty., ty. streich,
som väl är ett deverbativum till
streichen (av strihhan) liksom sv. stryk av
stryka (enl. andra dock en
avljuds-form *straik- - eng. ströke (av ägs.
*strdc)). - Fsv., isl. strik, ett slags
dyrbart tyg, jfr ä. nsv. streck,
huvudkläde, är enl. Torp Etym. ordb. s. 726
lån från det etymol. dunkla mlty.
stric-kette, ett slags kvinnohuvor;
annorlunda t. ex. Olson Appell, subst. s.
149: inhemskt, till *strikan, förse med
ränder, strecka, alltså: randigt tyg; jfr
fsv. -strip i silkesstrip, ett slags siden
(besl. med stripa). - Av en form med
germ. -j/i- (;> -kk-) kommer fhty. stric,
snöre, rep (ty. strick) = mlty. strik
(genit. strickes), varav da. strikke o. sv.
streck i klädstreck o. d. Härtill
mlty. stricken (= ty.), sticka
(strumpor), snöra o. d., varav da. strikke.
- Hålla streck, bestå provet,
Bren-ner 1693, Cederhielm 1708 (om fienden;
väl i betyd, ’hålla stånd’), efter ty. den
slrich halten, weder strich noch stich
halten, urspr, med avs. på skepp som
håller sin riktning efter kompassen,
t. ex. das schiff halt strich (jfr
väderstreck), o. även med syftning på
guldel, silverprov på proberstenen; jfr
Ro-senfeldt 1698: ’hwad streck man har
behållit seen sidsta Besteket’. Har (atm. |
nästan) undanträngt uttr. hålla stick |
i samma betyd., t. ex. 1626 (dock med
någon annan betyd.-skiftning), Dalin
1853 ~ da. höide stik, förr även höide
sting, efter ty. den stich halten = mlty.
den steke holden, snarast urspr, om tyg
som icke går sönder, då det sys, jfr
allt vad tygen håller (was das zeng
halt, där det dock är fråga om arbetsdon
i allm.), o. sålunda knappast, såsom också
antagits, syftande på spjutkamp o. d.

strejk, i Sv. om svenska förh. först
på 1870-1. (då av arbetarna ofta uttalat
streck) = ty. streik, av eng. strike, till
strike, slå (se streck). -
Strejkbry-tare, M. Roos 1892, jfr ty. slreikbrecher
1897. I da. även skruebrcekker, till de
nu nästan bortlagda skrue, strejk (egentl.
= skruv).

streta, hårt anstränga sig, (väsentl.
dial.) även: skreva, 1587: streta emot,
1622: streelta emoot, i ä. nsv. även
strelta O. Petri, stritta L. Petri, motsv.
isl. strita(st), streta, o. streilasl, no. strita
o. streila, da. dial. strede, jfr da. strilte;
till germ. slr(a)it-, växelform till
striö-(se strid 1). - Nsv. streta kan
motsvara både isl. strita o. streila; de ä.
nsv. formerna med -tt- kunna vara
intensivbildningar el. möjl. uppkomna i
svagtonig ställning; jfr det vanliga
streta emot; knappast med -tt- av
-ni-, jfr dock no. sir Ma, streta (se
strätta).

1. strid, adj., fsv. siriper, häftig o.
stark (t. ex. om ström o. regn som i
nsv.), sträng, motig = isl. stridr, da.
strid; jfr fhty. einstriti, hårdnackad;
besl. med följ. o. med streta, stark
osv. till en grupp av ord på sl(e)r- osv.
med en grundbetyd, av ’styvhet’ o. d.;
se starr jfr även ägs. strimende,
motsträvig, rotbesl. med sträv (av ie.
*stri-bh), o. s try. Jfr Persson Indog.
Wortf. s. 440. - Andra uppfattningar
se hos Falk-Torp s. 1556. - Adj. ingår
i sjön. Striern Kinds lid Ogtl., jfr no.
Striaan, Strian; se förf. Sjön. 1: 577.

2. strid, sbst., fsv. strip f. o. n., strid,
ansträngning = isl. strid n., strid, sorg,
da. strid, fsax. strid m. (i ffris. n.), fhty.
slrit (ty. streit); av germ. * strida- =
finska lånordet riita; besl. med föreg.
- Det allmänna fnord. ordet för ’strid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0968.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free