- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
901

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - stävja ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mälta (egentl.: blöta), da. st0be, stöpa,
mälta, av germ. *staupian, kausativum
till stupa; alltså egentl.: komma att
stupa el. luta (kvar i nsv. dial.: vända
upp o. ned på) ;> hälla, gjuta > genom
gjutning forma; bildat som f loj a, (sv.
dial.) s m oj a, fsv. pröta (se trött) osv.
Formellt samma verb är ägs. stiepan,
uppresa, till stupa i betyd, ’stiga i
höjden’ (i isl.); det motsv. eng. steep,
doppa ned, uppmjuka, är snarast
nordiskt (Ekwall Shaksp. s. 89). - Betyd,
’hälla (på), gjuta över’ kvarlever i uttr.
stöpa säd o. d., dvs. blöta, jfr t. ex.
Berlins Läseb. i Naturl. 1854: ’Wid
bakning stöpes först mjölet med warmt
watten’; o. i uttr. lägga i stöp (särsk.
i dial.), lägga i blöt, ä. nsv. (t. ex. 1650),
sv. dial. sätta i stöp, hälla vatten på säd
till mältning, motsv. da. stob, no. staup
o. stoype n. Härtill även ä. sv. (ännu
Dalin 1853) o. sv. dial. stöp, is- o.
snösörja, varav den bildl. anv. i komma
el. stanna i stöpet, om hinder o.
svårigheter.

1. stör, fisken Acipenser sturio,
Aste-ropherus 1609: stör, motsv. Var. rer.
1538: störta, sv. dial. störja, styrja, fsv.
styria = isl., no. styrja, da. stor, mlty.
stor(e) (varifrån väl lett. store), fhty.
stur(i)o, mhty. stiir(e), stör(e) (ty. stör),
ägs. styria. Från germ. spr. härstamma:
ital. storione, ffra. esturgeon (varav f ra.
étourgeon o. eng. Sturgeon). Av ej
säkert fastställd härledning. Möjl. att
uppfatta såsom innehållande ett med
stör l besläktat o. likbetydande ord; jfr
på liknande sätt uppkomna fisknamn
hos Liden Upps.-stud. s. 91 o. förf.
Språkv, sällsk. i Ups. förh. 1891-94
s. 95 ävensom under bjälke o. mört.
Som emellertid stören är Europas
största flodfisk, kanske i stället, med
Ade-lung o. Liden anf. st. m. fi., i
avljuds-förh. till det i alla händelser med stör 2
besläktade fhty. stiuri, stor, stark, osv.
(se stor o. under tjur); i så fall ’den
stora fisken’. Ingendera tolkningen är
dock fullt tilltalande. Annorlunda, men
icke antagligt, Hirt IF 22: 69
(avljuds-form till likbetyd, fslav. jesetrii osv.).
- Formen stör är lånad o. visserl.
etymol. identisk, men ej att direkt för-
binda med sv. dial. störja, fsv. styria,
vilket f. ö. möjl. självt, liksom de
väst-nord, beteckningarna, i gammal tid
inkommit från något västgerm. spr. -
Om ett annat germ. ord för ’stör’ se
under husbloss; jfr även s t er lett.
Betr. den intressanta slavo-baltiska
gruppen av beteckningar för ’stör’: litau.
erszketras (osv.) ~ fslav. jesetru (osv.) se
Agrell Zur balto-slav. Lautgesch. s. 42 f.
- Samindoeuropeiskt ord saknas; lat.
har det dunkla acipenser.

2. stör = fsv.: stör, stav = fgutn.
staur, isl. staurr, no. staur, av germ.
*staura- = grek. staiirös, påle, vartill
även lat. instauräre, sätta i stånd, o.
restauräre (se restaurang); f. ö. nära
besl. med sanskr. sthavird-, grov, stor,
o. sthävard-, stående, fast; i avljudsförh.
till fhty. stiura, stav, roder (se styre),
o. germ. * st fi ra-, styv o. stor (se s t ur a,
Sture, stursk, stor, stöd o. stör 1),
till roten sthau (se likstol),
utvidgning av sthä i stå.

störa, Tessin 1756: ’störer mit
invärtes lugn’; tidigare bl. mera enstaka,
t. ex. Stiernhielm; av Hof 1753
klandrat som germanism; från ty. stören av
fhty. störan = mlty. stören, av germ.
*staurian, avljudsform till *sturjan -
fsax. farsturian, subvertere (kanske
dock -u-; jfr under förstöra nedan),
mholl. stören, stören, röra, plåga,
förstöra, ägs. styrian, sätta i rörelse, röra
upp (eng. stir), sv. o. no. dial. styrja,
stoja, i no. även: väcka oro, ävensom
isl. styrr m. (genit. -jar), larm, stoj, no.
styr m. o. n., da. styr, mholl. (ge)sture f.,
kamp, strid m. m., ägs. gestyr n.,
rörelse, o. vidare Z-avledn. sv. dial. sturla,
stoja, isl.: bringa i oordning, störa
(vartill tilln. Sturla i Snorre Sturluson),
osv.; se f. ö. storm. Isl. styrr, stoj,
ingår bl. a. i namnet Styrbjörn starke,
urspr. Björn, med tillägget gjort av
farbrodern Erik Segersäll som ansåg
brorsonen för en vildbasare. - Förstöra,
i ä. nsv. även: störa (o. av Hof i denna
betyd, föredraget framför störa, jfr
ovan), fsv. forstöra, förstöra, från mlty.
vorstoren, förstöra, störa m. m., el.
vor-stören, medan da. forstyrrc, störa, bringa
i oordning, ä. da. forsture, utgår från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0989.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free