Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - subskribent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d. Linde 1633: ’Französche subsidieii’,
J. A. Salvius 1646: ’Franske subsidierna’
= ty. subsidien, plur., av lat. subsidium,
hjälpmedel, hjälp, undsättning (om trupp
som står bakom hären), till snbsidere,
ligga i forsat, sitta ned, Ull snb- o.
se-dére, sitta.
subskribent = ty., av lat. snbscribens
(genit. -entis), underskrivande, part.
pres. till snbscribere, teckna under (-
subskribera; se skriva).
substans = ty. snbstanz, fra.
sub-stance, av lat. substantia, väsende,
innehåll, beskaffenhet, till
pres.-particip-stammen i snbstäre, vara för handen,
vara under el. vid (av snb, under, o.
stare, stå); övers, av grek. (h)ypöstasis.
Jfr de på samma sätt bildade,
besläktade distans, existens. - Härtill lat.
avledn.: siibstaiitlvus, självständig, som
kan bestå för sig själv, med neutr. -um,
varav sv. substantiv; substantiälis,
väsentlig, varav fra. siibstantiel, även:
kraftig, varav sv. substantiell = ty.
substitut = ty., av
pf.-participstam-men till lat. snbstitnere, sätta i stället,
till snb o. statnere, ställa, även:
fastställa (se statuera).
subtil = fsv.: fin, tunn = m l ty. subtil,
ty., fra. subtil, av lat. snbtllis ds., med
den etymologiska betyd, av ’fint vävd’
(av *snb-texlis, till téla, väv, av *texla;
jfr textil).
subtraktion, Aurelius Arithm. 1633
= ty., av lat. subtractio (genit. -oms),
till pf.-participstammen av subtrahere,
draga el. taga ifrån (= subtrahera,
Aurelius Arithm. 1633), av sub o.
trå-here, draga (se trakt).
successiv = ty. snkzessiv, av lat.
successivas, följande på varandra,
småningom, till pf.-participstamrnen av
succédere, följa efter (av snb o. ceder e,
gå el. skrida fram; även [möjl. ett annat
verb]: vika, avträda, jfr cession).
sucka, ä. nsv. även socka, fsv. sukkn,
sokka = no. snkka, da. snkke; en
speciellt nordisk intensivbildning till suga
av ungefär samma slag som meng.
sob-ben (eng. sob) till supa, vartill även
ty. senfzen, sucka (se sukta 1), egentl.:
draga in andan; jfr det i så fall
be-släktade ägs. sogoda, hicka o. d., även-
som ty. schluchzen, snyfta, till
schlnc-ken, sluka. För riktigheten av denna
tolkning talar, att ord för ’sucka, snyfta,
hicka’ ofta bildats med intensivisk
konsonantförlängning el. med intensivsuffix,
t. ex. hicka, got. swogatjan, sucka (se
nedan), ägs. hloccettan ds. (hloccetnng),
ägs. sic(c}ettan, lat. gemitäre m. fl.; se
förf. Mediagem. s. 36. - Helt
annorlunda, men icke antagligt Falk-Torp s.
1203 m. fl.: avljudsform till got.
ga-swögjan, swogatjan, sucka, motsv. ägs.
swégan, ljuda, no. s0gja. susa, mumla
(väl = sv. dial. soja, rusa åstad, gå
fort, om väderkvarn), besl. med litau.
svageti, klinga. - Härtill sbst. suck,
fsv. *snkker i sammans. = no., da. snkke,
bildat till verbet såsom blink, knäck,
skräll, smäll osv. el. som ty. senfzcr
till senfzen.
suckat, Schroderus 1620:’Suckat oeh
sucker’, G. Warg, Bellman: ’dess mun,
söt som succat’; ytterst av fra. snccade,
ital. snccada, till lat. sucus (snccus),
saft (urbesl. med suga).
sud (dial.), reling, skeppsbord,
bräderna utanpå spärrarna till yttertaket,
i båda betyd, även i ä. nsv., i dial.
också: sida, fsv. sndh, sammanfogning
av bräder, skeppsbord = isl. xiid, fog
i båt, motsv. mlty. sute f., söm,
sammanfogning, av germ. *sudö- (-$/-?) till
roten i sy såsom t. ex. fsv. snöp, snodd,
till sno.
sudd i betyd, ’rumlare, slarv o. d.’
jämte vb. sudda, bildl. anv. av följ.
Jfr Warnmark 1688: ’En sådan
Gro-bian, en Sudd, ett illakt Krut’,
ävensom Gederborgh OT 1810: ’Sekreteraren
Nordensudd’, som dock kan höra till
sndd, skrivare (av samma
karakteriserande slag som Gederborghs
Kammere-raren Nidingh, Brukspatron Lymell,
Adjunkten Grining, Komministern
Us-lingius, Kantor Torrstadius, Mamsell
Gnath, Löjtnant af Spink, Kapten
Spelhusen osv.).
sudda, I. Erici o 1645: ’sudda honom
(dvs. hästen) uthi Munnen, så förgår
Hetan’, Bröl. ihugk. i betyd, ’nedsudla*
el. dyl. - no. sudda, söla, smörja,
använda sudd; jfr Ity. snddeln, smutsa,
smörja, ml tv. sndde, pöl; med intensi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
