- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
914

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - svart ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svart, fsv. svarter = isl. svartr, da.
sort (av svart-), ä. da. o. da. dial. även
svart, got. swarts, fsax. swart, fhty. swarz
(ty. schwarz), ags. sweart (eng. swart),
av germ. *swarta-. Avljudsform: isl.
sorti m., mörker, tät dimma, no. surta,
mörk järnhältig myrjord (till svart
liksom t. ex. sump till svamp; jfr
f. ö. isl. bloti: blöt, dofi: döv, hiti:
het, roði till röd), isl. sortna, svartna
(da. sortne är tvetydigt, snarast till sorf
av svart), jfr till avljudet blikna: blek,
döf na: döv osv., vidare: sv. ånamnet
Surt an i Surteby sn Vgtl. (fsv.
Sur-toby m. m., av genit. till ånamnet fsv.
* Surta = no. Surta, förf. Sjön. 1: 594,
SOÄ IX. 2: 195), gårdn. Surt e Vättle
hd Vgtl., av ä. Surto, oblik kasus till
ett fsv. *surta = no. snrta ovan (jfr
SOÄ 13: 15), om Surte i Ale hd Vgtl.
se SOÄ 2: 58). Isl. sorta, svart färg,
behöver däremot ej innehålla det svaga
avljudsstadiet, utan kan vara en
utjämningsform från en böjning *svarta,
genit. *s(v)ortu, jfr under svala. -
Väl besl. med lat. sordés, smuts, som
dock kan på annat sätt förklaras. -
Ofta i namn på sjöar o. åar med mörkt
vatten (se ovan o. förf. Sjön. 1: 593 f.);
jfr t. ex. fhty. Swarzaha, i tal. Lago Nero,
grek. flodn. Mélas, ir. Dubhlinn (=
Dublin), det svarta vattnet, osv. (ty., egentl,
kelt. Neckar däremot av flera skäl
knappast till lat. niger, svart). - Om andra
beteckningar för ’svart’ se under blå,
melankoli o. neger. - Ha el. visa
svart på vitt på, t. ex. Dalins Årg.:
’Jag kunde wisa Bror swart på hwitt’,
efter ty. schwarz auf weiss haben, zeigen,
egentl.: ha el. visa skriftligt (svart bläck
på vitt papper), jfr fra. avoir qch. par
écrit. - Svarta havet, allmän
beteckning, även i ry. o. turk., med
syftning på dess dimmor, stormar o. d.,
alltså av samma orsak som grek. Pontos
dxenos, det ogästvänliga havet (möjl.
också med tanke på dess vilda
kustbe-byggare), sedermera efter de grekiska
koloniernas uppkomst P. evxc(i)nos, det
gästvänliga (såvida ej här en eufemism
föreligger, jfr t. ex. uppkomsten av
Er-innyernas namn Evmenider).-
Svartkonst, fsv. svart konst, motsv. i da., ty.,
eng., fra.; översättning av
lat.nigroman-tia, ombildning i anslutning till niger,
svart, av grek. nekromanteia, spådom
med tillhjälp av de döda, till nekrös, lik,
o. manteia, spådom (besl. med minne).
- Svartmuskig, Dalins Arg. i betyd,
’surmulen’ el. dyl. (jfr nedan), Bellman,
om hy, jfr 110. svartmusken, till sv. dial.
musken, disig, surmulen, no.: smutsgrå,
disig, fuktig, sv. dial. musk, halvmörker,
smuts, no.: duggregn, disighet, da. dial.:
dimma, samt med specialisering åt
annat håll: ä. nsv., sv. dial. musken,
mur-ken, da. musk, mögel ~ no. mausken,
moysken, murken. Väl jämte mosse
med en grundbetyd, ’fuktig’ el. dyl. Jfr
ä. sv. svartmngga, svartmuskig kvinna,
o. sv. dial. mugg, fuktighet (se mögel).
- Svartsjuk, o. 1650, jfr svartsot,
svartsjuka, Lucidor; från uttr. såsom
ä. nsv. bära svarta strumpor Lucidor
m. fl., sv. dial. draga svarta strumpor,
vara svartsjuk, jfr no. svarthososjuke,
östsv. dial. svartsocka av [-*svarlsocke-sjuka,-] {+*svarlsocke-
sjuka,+} ävensom (ä.) eng. fö wear yellow
stockings, egentl.: bära gula strumpor,
vara svartsjuk, jfr to look yellow ds.
Till samma område höra da. skaire en
skakhoser, egentl.: skära snedstrumpor
åt någon, få korgen; jfr ty.
ungläcks-hosen anziehen, ävensom ä. nsv. o. sv.
dial. få skinn el. kalfskinn, i betyd.:
få korgen, vartill med en nära till hands
liggande utveckling da. skinsyg,
svartsjuk, ä. sv. skinnrädd ds., egentl.: rädd
att få ’skinn’, dvs. en korg. Möjl. äro
dessa uttr. med skin n de äldsta, o. de
övriga (draga svarta strumpor osv.)
kunna ha utvecklat sig ur sådana som
få benplagg, strumpor av skinn el. dyl.,
i betyd, ’få korgen’, med samma
betyd.-utveckling som i da. skinsyg. Huru
färgbeteckningarna ’svart’ o. ’gul’ [-inkommit-] {+in-
kommit+} i dessa uttryck, är ovisst. Svarta
o. väl även gula färger betraktades
emellertid som olycksbådande. Jfr även t. ex.
svart avund el. gul av avund,
ävensom lat. lividus, likblå, gröngul, men
även: avundsjuk. E. H. Tegnér återför
hela denna grupp av ord o. vändningar
till den medeltida sagan om Virgilii
misslyckade frieri, då han ’föll genom
korgen’ (jfr få korgen; se korg), o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1002.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free