- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
927

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svärd- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för syltkrog, Blanche 1845, Braun 1853
osv., egentl.: krog där simplare
maträtter ss. sylta serverades.

[Sylvan, Sylwan, familjen., se under
skog o. jfr Montan.]

sym- = ty., fra. osv., av grek. sym-,
framför läppljud uppkommet av syn-,
med (jfr synagoga, sy n de ti ko n), osv.
av attiskt xyn\ f. ö. utan känd
anknytning. - Symbol - ty. osv., ytterst av
grek. symbolon, kännetecken,
vårdtecken o. d., egentl.: tecken varigenom man
sluter till ngt, till symbdltesthai, bl. a.:
göra slutsats o. d., medium till
sijmbdl-lein, egentl.: sammanföra, sammankasta,
till bdllein, kasta (se bal 2). -
Symfoni, förr även: sim-, t. ex. Triewald,
ytterst av grek. sy mp hö nia, samklang
o. d., konsert, till en avledn. av phöné,
röst, ljud (se f ön e tik). - Symmetri,
ytterst av grek. symmetria, till en
avledn. av metron, mått (se meter). -
Sympati, ytterst av grek. sympätheia,
medkänsla (se f. ö. antipati). Av det
grek. ordet är lat. compassio en
översättning, varefter i sin tur sv.
medlidande, (atm.) 1568, ävensom da.
med-lidenhed, ty. mitleid, isl. sampina o.
möt-svar, i slaviska m. fl. språk; jfr de
under utställning anförda likartade
fallen. - Symtom, ytterst av grek.
symptöma, tillfällighet, händelse, även:
olycka, till ptoma n., fall, olycka, besl.
med (det redupl.) piptein, falla (till en
rot pet, väl = pet, flyga; se fjäder).

syn, fsv. syn f. = isl. sjön, da. syn
(n.; i fda. också sinn), got. siuns, fsax.
siun, ägs. sien, av germ. *se(g)wni-,
bildning på avledn. -ni, med Verncrsk
växling, till *sehwan, se (jfr t. ex. bön av
*bö-ni-); med avljudsformen germ.
*sa(g)w-ni- i mhty. seltséne, sällsam (se d. o.).
- Med avs. på det vulg. syn i betyd,
’ansikte’ (’röda i synen’ t. ex. Dalins
Årg., enl. Weste 1807 familjärt) jfr fsax.
(ge)siun ds. el. litau. veidas, ansikte, till
veizdé’ti, se, el. grek. öpsis till ie. o/i",
se (jfr panoptikum o. öga); romarnas
öra, ansikte, innehåller däremot ett ord
för mun: ös (genit. öns). I denna
betyd, även sy ne n. t. ex. 1722, Wallin
1849, P. Hallström 1896, Ahrenberg 1908
(osv. i Finnl.); möjl. efter anlete, an-
sikte, tryne osv., men snarast = fsv.
sy ne n., beskådande = isl. sym, avledn.
av syn; jfr da. syn n. o. se f. ö. nedan.
- Komma till synes, ungt uttr., äldst
i tidn.-spr. o. hos sydsvenska förf., SD
1894, VL 1895, J. Paulson 1895,
sedermera även GHT 1898, Sclmck 1898, S.
Lagerlöf 1899 osv.; jämte komma till
syne PT 1896, Elkan 1899; från da.
komme till syne (hos syclsv. förf. med
påverkan från ska. dial.) o. sålunda
knappast en direkt fortsättning av ä. n s v.
komma uti syne 1708, jfr vara til(l)syne Karl
IX 1588, o. 1750 o. fsv. W sy nes v. til sy ne
i olika förb.; till fsv, syne n.,
beskådande (el. möjl. delvis en försvagad form
av fsv. *til syna(r), gen. sg. av syn); se
ovan. - Till samma neutr. syne hör
även se i syne, hava syner, jfr ä. sv.
gå i syne, göra i syne Rudbeck 1698,
vara i syne 1711, 1712 (= sv. dial.),
stadde i syne (och förryckte, A.
Reuterholm 1738). - I dial. (t. ex. Ska.) o.
vulgärspr. avledn. synamente, ansikte,
bildat som käftamcnte, efter rom.
lånord ss. regemente, traktamente osv.
- Synkrets, Kolmodin 1750: ’sedt . .
nya dagen up vid syne-kretsen gå’ =
da. synskreds, efter ty. gesichtskreis, övers,
av horisont. - Synpunkt,Möller 1755
(under anamorphose), i litter. väl först
på 1770-t., vanligt fr. o. m. 1780-90-t.;
förr även syne- = da., efter ty.
gesichts-pUnkt o. fra. point de vue, jfr
mlat.punc-tum visus.

syna, fsv. syna, visa, syna, besiktiga, III
= isl. syna, visa, da. syne, falla i
ögonen, besiktiga; avledn. av sbst. syn; i
betyd, ’visa’ däremot av fsv. adj. syn,
synlig, alltså: göra synlig (se-sy n t). -
Till adj. syn hör också vb. synas, fsv.
synas = isl. sy nast, da. synes; äldst
opersonligt.

synagoga (Weste 1807 har betoningen
synagoga) = ty. synagöge osv., ytterst
av grek. synagöge, samlingsplats,
församling, till syn, med (se sym-), o. en
bildning till dgein, föra (urbesl. med åka).
- lä. nsv. även sinagoga, motsv. ä. ty.
sinagoge.

synd = fsv., da., isl.; i isl. äldre synd;
på grund av den senare formen, möjl.
dock med orätt, förklarat som ett germ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free