Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - synd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[Synnerål, ortn. Vgtl., se
Sunnerbo o. Ål.]
synod = ty. synode osv., ytterst av
grek. synodos, sammankomst, till syn-,
med (se sy m-), o. (h)odös, väg (jfr
episod).
synonym = ty., osv., ytterst av grek.
synonymon, neutr. till synonymos, med
samma namn, till syn-, med (se sy m-),
o. önoma, namn (se d. o.); jfr
anonym, pseudonym.
-synt i bok-, fram-, klar-, kort-,
lång-, när-, skarp-, svag-, sällsynt
hör till stammen i syn. Enl. Tamm
Avledn.-änd. hos sv. adj. s. 64 skulle
de alla, utom sällsynt, närmast vara
avledda av sbst. syn o. alltså bildade
såsom -b e n t, -hy 111 (se särsk. d. o.),
-lynt, -mynt, -näst, -s in t.
Emellertid böra de i stället snarast
betraktas som stelnade neutralformer (möjl.
påverkade av gruppen -bent osv.) av
fsv. adj. syn, synlig, uppenbar (även:
som synes rimlig) = isl. synn,
uppenbar, no. syn, synlig, framsynt (jämte
synt o. synsk; jfr da. synsk, framsynt)
= got. anasiuns, synlig, mlty. sune,
synlig, klar, ägs. gesiene, synlig, jfr ofris.
siinig, som ser bra; av germ.
*se(g)wni-(se syn, sällsynt o. sällsam slutet).
Sällsynt hör till fsv. sialdsyn, till syn
i dess passiva betj^d.: som ses;
framsynt till fsv. f ramsyn, till syn i den i
no. bl. a. uppträdande aktiva betyd.
Efter mönstret av framsynt, äro kort-,
lång-, närsynt osv. bildade. Jfr
härtill även Lindroth Adjektivering af
particip s. 109, 110.
syntax = ty. osv., av grek. syntaxis,
sammanställande, anordning m. m., till
syn-, med (se sy m-), o. taxis, ordning
(se taktik).
1. syra, sbst., surhet o. d., fsv. syra,
surdeg, jäst = isl. syra, sur vassle, no.
syra ds., da. syre, syra, av urnord.
*su-rzön till sur (som t. ex. sbst. fylla till
full, halta till halt, svärta till
svart, sälta till salt, väta till våt).
Parallellbildning: germ. *surin- - fhty.
suri (ty. säure). Jfr följ. o. under syre.
- Härtill avledn. sv. dial. syrka, väta,
sork, vattensjuk äng; möjl. genom
förmedling av ett verb = no. syrka, göra sur.
2. syra, Runex = fsv., 110. - da.
syre, av *suriön, jämte *surön i sv. dial.,
no. snra, fno. sura, ä. da. o. da. dial.
sure, mlty. sure, ägs. sure; jfr sv. dial.
sursyra, ty. sauerampfer osv.; efter de
syrliga bladen.
3. syra, vb, fsv. syra (jfr part.
osyrdher) = no. syra, ty. säuern osv.,
av germ. *surian, till sur.
syre, kem., Ekeberg Nomenklat. 1795,
nybildning till sur liksom väte till
våt. - I kemisk anv. förekom tidigare
ett -syra i det av Bergman skapade
ordet luftsyra, den äldre beteckningen
för ’kolsyra’. - För ’syre bildade
0r-sted i stället ordet Ut.
syren, Linné 1746, i ä. sv. även siren
t. ex. 1754 (ännu i finnl.), i sydsv. dial.
dessutom sorin = da. syren (jämte
sy-ring), från ä. ty. syrene (ty. syringe),
av lat. syringa, till syrinx, rör, pipa,
av grek. s^jringx ds. (av ovisst urspr.);
med benämningen syftande på de
ihåliga stjälkarna, av vilka bl. a.
förfärdigades turkiska pipor. Syrenen infördes
i de germ. länderna först på 1500-1. o.
kallades i ty. äldst wilder jasmin,
varefter Franckenius 1659: wild jasmin.
- Om de romanska språkens
beteckning för ’syren’ (fra. lilas osv.) se lila.
syrpris, se surpris.
syrsa, Syll. 1649: syrssa, av ä.
sy-ressa Lex. Linc. 1640, möjl. med
sekundärt y för i, av siressa Var. rer.
1538, motsv. sv. dial.szrsa, Fåröm. säirsa
(av *slrsa), no. sirissa, ä. da. sirisse, da.
dial. serrise; i no. ombildat till siriksa
(efjer riksa, knarra); ljudord efter
insektens läte, såsom ä. ty. zirse, ty. dial.
zirke, zirpe, fin. sirkka, polska swirk,
litau. svirplys osv. el. lat. cicäda el. fra.
criquet, provenc. cricot, till ljudroten
krik, osv. - Om ty. grille, syrsa, se
grill 2. - Ty. heimchen, syrsa, är ett
diminutivum till fhty. heimo = ägs.
hdma ds., en gammal västgerm. avledn.
av hem. - Da. faarekylling, dvs.
-kyckling, syftar på det pipande lätet. Första
leden anses vara sbst. fara: syrsornas
sång troddes båda snar död för någon
i husetj
syrtut, tidigast om överplagg (som i
fra.): lång överrock, i denna betyd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
