Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sölve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(dies) dominicus el. dominica, dvs.
Herrens (dag), t. ex. f ra. dimanche, ital.
domenica, spän. o. portug. domingo; jfr
grek. kyriaké (se kyrka). En
översättning härav är det kristna isl.
dröt-tinsdagr. - De slavobalt, orden för
’söndag’ betyda ’dagen då man icke
arbetar’, t. ex. fslav. nedélja osv. -
Söndagsbarn, Thet swenske nitet 1738,
Livin 1781: ’Söndagsbarn, som äro födde
med segerhufva’; i annan betyd. (el.
atm. med annan tolkning) Swedberg
1709; motsv. i da. o. ty.; med
anledning av den uppfattningen att på
söndagen födda barn utrustats med
särskilda naturgåvor. I samma bem. atm.
förr (t. ex. i Ska. o. Smal.) även
torsdagsbarn.
sönder, sv. dial. även sund(er), fsv.
söndir, synder, sunder, även i snnder
(Sdw. Tillägg) = isl. (i) sundr, no.
sund(er), da. sönder, fsax. sundar, -or,
för sig, särskilt, fhty. suntar, ägs.
sun-dor, synder (eng. asunder, av ägs. ön
siindran), jfr got. sundrö ds. Mlty.,
mhty. sunder (ty. sönder) har utvecklats
till prepos. med betyd. ’utan’. Jfr adj.
mlty. sunder, säregen, fhty. suntar, mhty.
sunder (ty. besonder). Enl. somliga, t. ex.
Bugge/motsv. sanskr.sanitur, utom,utan,
grek. äter (av *snter), utan, skilt från,
besl. med lat. sine, utan. Enl. andra (se
Noreen Ark. 6: 370, Kluge ZfdW 8: 312)
till ie. sem, en, en gång, i lat. semel,
en gång, grek. (h)dpax (av *sm-pax) ds.,
got. simlé, en gång, förr; jfr grek.
(tydteros (av *sm-ter-o-), den ene av två; i
vilket fall ordet egentl, betydde ’i två
(delar)’, jfr kymr. hajincr, halv. Se även
sänder. - Vokalen ö (y) i östnord,
spr. beror väl på ljudlagsenlig
utveckling av n (jfr under söndag, tunna).
- Härtill vb. söndra, fsv. syndra =
isl. sundra, da. s0ndre, mlty. sunderen,
fhty. suntarön (ty. sondern), ägs.
syn-drian m. m. (eng. sunder). -Jfr
synnerhet, synnerlig.
Sörbygden, se följ.; Sören, mansn.,
se Severin.
1. sörja, sbst., Bureus Suml. o. 1600
(anfört som ångermanl.), Sahlstedt 1773
= isl. syrja, avledn. till isl. .son* m.,
110. sor; avljudsformer till germ. *saura-
= sv. dial., fsv. sör m., smuts, ä. da.
s0r, isl. saurr, no. saur; ingående i
ortn. S örby g den (fno. Saurbéjar)
Boh.-l.; kanske i avljudsförh. till sur
(se f. ö. där anförda ord) o. sannol.
rotbesl. med söla.
2. sörja, vb., se sorg.
sörna, väsentl. dial., förtorka, vissna,
smal. sönna, fsv. sörna = nisl. seyrna,
no. s0yrna, avledn. av sv. dial. sören
jämte sör, förtorkad, vissnad, no. s0yren
jämte s0yr (av *sauza- med s-omljud)
= mlty. sor, ägs. séar (eng. sear), jfr
mhty. sören, vara torr, motsv. litau.
sansas ds., fslav. suchii ds., grek. avos
(av *sauso-) ds., sanskr. cösa- (av sösa-),
som uttorkar; alltså ett
samindoeuro-peiskt adj.; jfr även alban. $an’ (av
*sausniö, torkar, träns., G. Meyer), lat.
sudus, torr (av *suzdo-).
sörpa, sbst., I. Erici o. 1645, motsv. ett
fsv. *syrpa = no.-da. s0rpe; liksom ä.
nsv. sörpe Spegel 1712 (- sv. dial.)
om-ljudsformer till ä. nsv. sorpa (Arvidi
1651?), Spegel 1685, Serenius, Lind o.
i sv. dial., ävensom no. surpa o. surp
ds., ä. sv. o. sv. dial. sorp n. ds., isl.,
no.: smuts. Härtill vb. sörpa, jfr sv.
dial. sorpa o. no. surpa. Sannol. till
en labialutvidgning, germ. surp-, av
roten i sörja 1. Sv. sör p är snarast ett
deverbativum av vb. sörpa.
sörpla, Spegel 1712, äldre: sörpla
Spegel 1685, Lind 1749, jfr surpa i sig
1811, motsv. mhty. sur(p)feln ds., till
ty. dial. surpfen, sur(p)fen ds.; besl.
med lat. sorbeo, grek. rophéö, litau.
s/*é-biu9 fslav. srubati ds.; urspr.
Ijudhär-mande; knappast däremot till sörpa,
jfr grek. röphos, tjock, slemmig dryck.
Likartade o. likbetydande bildningar
äro sv. o. no. dial. slurpa, mlty. slurpen,
ty. schliirfen; o. sv. dial. slurka (se
under slurk). Ett annat likbetydande
ljudord är fra. numer.
söt, fsv. söter = isl. såtr, söt,
behaglig, kär, da. sod, fsax. swöti, fhty. swuozi
(ty. säss), ägs. swéte (eng. sweet); av
germ. *swötu-, *swötia- (jfr lapska
lånordet siiotas o. d., av *s(w)ötiz el.
*s(w)ö-tuz) = ie. *suädii-9<f fem. *suädni- i
sanskr. svädu-, grek. (h)edys, söt, lat.
suävis, söt, ljuv (egentl, fem.-formen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
