- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
944

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - söt ... - tabell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom i mollis, se mild, o. tennis, se
tunn). Besl. med grek. (h)édoné, glädje,
behag (i den sv. filosof, termen h e
dött is m), lat. snädeo, råder, egentl.:
framställer på ett behagligt sätt (se svada
o. persvader a), osv. Avljudsform:
sanskr. suddyati, gör angenäm, litau.
sudyti, krydda, salta (jfr till
betyd.-växlingen under amper o. salt); got.
sutis, lugn, passande, hör väl däremot
ej hit. - Ordets bruk i tilltal (jfr
kvinnospråkets söta du, min söta vän
o. d.) är mycket gammalt: fsv. söte herr a
konung Rimkrön., o sötejhesu Hel.
Bernhard (jfr det inom frireligiösa kretsar
för några årtionden sedan nyttjade söte
Jesus), O söte Siwold Messenius 1611,
God måron, söta Clewberg Kellgren i
brev, osv. Särsk. på 1700-t. o. under
förra hälften av 1800-t. användes i
familjerna av barnen hälsningsformeln
söta pappa9 söta mamma, varav på
grund av obetoning sta pappa,
stamamma. - En söt lukt för någon, från
bibeln, 4 Mos. 15: 24: ’Herranom till en
söt lukt’, om brännoffer; i nya övers.:
’välbehaglig’. - Sötebröd s dagar,
efter den gamla bibelöversättningens namn
på påskhögtiden, t. ex. 2 Mos. 12, Marc.
14: l, Luc. 22: 1; i den nya: ’det
osyrade brödets högtid’. Formen söte-
beror möjl. på lån från Ity. söte, biform
till söt. - Sötma, oblik kasus till ä.
nsv., fsv. sötme = da. sodme, ffris.
swétma; jfr till bildningen under fetma.

söva = fsv. = isl. séfa, dräpa, slakta,
offra - sanskr. sväpdyati, söver, o.
möjl. lat. söpire, söva, sorn i så fall är
en ombildning av ett ä. *söpere;
kau-sativum, ie. *suopeiö, till ie. suep, sup,
sova (se d. o.). - Andra
kausativbild-ningar: isl. svcéfa, söva (ie. suep-); suefja,
lugna = ägs. sivebban, fhty. anlswebben,
av germ. *swabjan; o. isl. syfja (opers.).
Jfr följ.

-sövd i lättsövd = no. sövd (jämte
svcevd); ombildning av möjlighetsadj.
isl. kveldsvtéfr, kvällsömnig, no. svcev,
sovande, av germ. *swcébia- till roten i
sova (bildat som t. ex. isl. kv&mr, se
bekväm, o. tékr, se fattig). Med avs.
på utvecklingen av svcev- till söv- se
litteraturen hos Kock Sv. ljudhist. 3:149.

[Söverstad, ortn., Ögtl., till fsv.
personn. Sighvar, se under Sig- (slutet)
o. -stad.

T.



tabell, i modern betyd. Palmqvist
1746 - ty. tabelle osv., av lat. tabella,
liten tavla, dimin. till tabula, varav
tavla, taffel. - lä. nsv. även om
små bord o. d.

tabelras, table rase, Blanche 1845,
även som spelterm, 1847, dial. tab(e)~
rasch, av fra. table rase, av lat. tabula
rasa, egentl.: vaxtavla med utplånad
skrift, till tabula (= tavla, taffel) o.
part. pf. pass. av rädere, skrapa, skava (=
radera), vartill även rasera. - Som
spelterm ungef. ’rent bord’; stundom
också om de nio sista sticken. Härtill
kortformen tabbe, bildat som f abbé,
pri ff e.

tabernakel, Bib. 1541 = ty., av lat.
laber näculum, tält, dimin. till taberna,
koja, bod, krog (varifrån bl. a. ty. taberne.
mlty, taverne, fsv. tavcerne, värdshus
o. d., nsv. ta ver n), knappast, såsom
stundom antagits, besl. med tabula
(alltså ’böd av bräder’ el. dyl.).

table d’hôte, från fra. -, egentl.:
gästens bord, av table (- taffel, tavla)
o. lat. hospitem, ackus. sg. till hospes
(se hotell).

tablett, 1690 = ty., av fra. tablette,
liten (skriv)tavla o. d., litet bord m. m.,
dimin. till table, bord (se tavla), bildat
som blankett, toalett osv.

tablå, 1788 i betyd, ’målning’ (vid
denna tid vanl.), av fra. tablean, tavla,
målning, tabell m. m., dimin. (lat.
*/a-bulellnm) till table (se tavla).

taburett, egentl, (nu mindre br.): låg
stol utan arm- o. ryggstöd, av fra.
ta-bouret, dimin. till ä. fra. tabour, trumma,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free