Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tantalisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nordiskt barnord för ’faster’o.’moster’
är dalm. o. no. tytta, med den i
släkt–skapsord från barnspr. vanliga
konso-nantförb. t-t (jfr t. ex. under pappa).
- Likbetydande barnspråksbildningar
äro f. ö. t. ex. grek. theiä, tant, ital.
zia, spän. tia; grek. téthis; lillryska
d’ddyna osv.
tantalisk, i tan t al i sk a kval o. d.,
till grek. Tånialos, en grekisk
sagoko-nung som enl. Odysséen (osv.) i
underjorden pinades av ständig hunger o.
törst, ur stånd att nå det vatten, i
vilket ban stod ända till hakan, el. de
frukter, som hängde över hans huvud;
med intensivreduplikation till roten i
tåla (jfr till bildningen under gigant
o. ti t an).
tantiem, av f ra. tanticme, till tant, så
mycket = lat. tantns.
Tanum, härad i Boh.-l., fno.
Tun-(h)ceim, Tunhem, etymologiskt identiskt
med sockenn. Tunhem Vgtl.; av tun,
inhägnad plats (se Tuna), o. hem. Om
övergången ö till å se Lindroth Bohusl.
härads- o. sockenn. s. 54 jämfört med
Sahlgren NoI3 6: 181.
tapet, Bib. 1541: n., plur. -er, best.
pl. -en, Ljelius 1588: Ett Tappet, Karl IX
1592: någre tapett, i ä. nsv. (neutr.): täcke,
tält, matta = da. tapet; vid olika
tidpunkter inlånat från ty.: mlty. tappét,
matta, tapet = ä. ty. tapet n., matta,
täcke, ty. tapete f., (pappers)tapet, från
ital. tappeto, matta, av lat. tapetum,
tapete (se tapisseri), av grek. tdpés
(genit. -etos), redan hos Homerus, sannol.
av iranskt ursprung o. nära samhörigt
med taft. - De grek. formerna med
d- (ddpides o. ddpétes) äro
oursprungliga (jfr Fraenkel KZ 43: 206). - Ett
äldre lån föreligger i fsv. tcepidhe, matta,
ä. nsv. tapete, sv. dial. täppe = ä. da.
tceppel, da. tceppe (med -/ uppfattat som
best. artikel; jfr liknande fall under
gry l, ylle), från mlty. teppet osv. =
fhty. teppid (ombildat i ty. teppich osv.),
från vulg.-lat. tappitus (fra. tapis). -
Bringa, vara på tapeten, Hermelin
1706 (på tapetel), G. Gyllenborg 1716,
motsv. i da., ty., eng., fra., ital., spän.,
m. fl., bevarar den äldre betyd, av
’täcke, matta? duk’, egentl.: bringa på
duken å förhandlingsbordet. Jfr
Kellgren : ’hvad ämne på tapeten / För alla
Hofvets skämtare!’. - Stå på
tapeten (att), t. ex. Envallsson.
tapisseri, förr i en äldre betyd, av
’(vävda) tapeter’ o. d., 1558: tapiszerij,
1563: ’Ett . . tappitzeri med guldh och
silche’ osv.; i fullt modern betyd. t. ex.
1831; från fra. tapisserie, broderi, till
tapis, tapet, överdrag, täcke (se tapet).
tapp, fsv. tapper, tnnnotapper (twnno)
God. Ups. G 20 s. 202 - no. tapp, da.
tap, jfr /7-stammarna nisl. tappi, mlt3r.
täppe, fhty. zapfo (ty. zapfen), ägs,
tceppa (eng. tap). Från germ. spr.:
fra. tampon osv. (varav sv. tampong).
Sannol. i avljudsförh. till tipp o. topp.
Dessa avljudsformer passa ej in i det
vanliga skemat, vilket säkerl. beror
därpå, att de uppkommit jämförelsevis
sent o. att orden äro av imitativ natur.
På samma sätt förhåller sig no. tigg,
spets, till tagg. - Jfr tapto, tappa
o. täppa.
1. tappa (öl o. d.) == isl., no. tappa,
da. täppe, från mlty. tappen ~ ty.
zapfen.
2. tappa, i ä. nsv. o. dial. även tapa
(jfr t. ex. Ps. 268. 2: rimmen skapat o.
förtappadt), fsv. tappa o. tapa, tappa,
förlora, ss. refl. tapas, omkomma, motsv.
isl. tapa, göra slut på, förlora, da. tabe,
förlora; ett blott nordiskt ord av
dunkelt urspr., liksom även -pp- i formen
tappa är oklart. Ordet har
sammanställts med lat. damnum, förlust, skada
(Liden, Wood). Då detta synes utgå
från ett *dapnom (jfr grek. dapdné,
utgift, slöseri, till grek. ddptö, delar), skulle
sålunda tappa kunna ha uppstått ur
en stam *dapn- o. tapa i så fall bero
på kontamination av germ. tapp- o. tat)-.
Dock osäkert. - Ge tappt, Prytz 1622:
giffna tapt, egentl.: ge förlorat, motsv.
i da., till fsv. partic. tapt = da. tabt.
tapper, Asteropherus 1609 (ungef.
’duktig’), J. De la Gardie 1613: ’een
tapper . . krigzman’; i ä. nsv. även
daf-fert adv. 1561, dapper(t) (jfr nedan),
tapfer, taffer - da. tapper, från mlty.
tapper, även: ivrig, duktig, tung = fhty.
tapfar, stridbar, uthållig, dräktig, fast
in. m. (ty. tapfer); med t- i mlty. från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
