- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
963

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegnér ... - terapi - terbin - terebint - Terese - teriak - term - termin - tern - terpentin - terrakotta - terass - terrier - terrin - territorium - terror - terräng

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bunden’ vokalväxling uppträder, kunna
i regel inordnas under vissa likartade
betydelsegrupper, alldeles som jag sökt
uppvisa i fråga om de germ. bildningarna
med mediageminata.

[teragelse, skå. dial., lakrits, se
under teriak.]

terapi, av grek. therapeia, (sjuk)vård,
till théraps, tjänare.

terbin, se ytterbin.

[ter(e), sv. dial., hårt trä m. m., se
under tjör, sv. dial.]

terebint, se terpentin.

Terese, kvinnon., se Therese.

teriak, O. Petri: tyriack, P. Erici 1582:
thiriak = ä. da. te(i)riak, mhty. tyriack,
ä. ty. thiriak, nu theriak, av lat.
thériacus, tjänlig mot djurgift, i sht
ormbett, av grek. theriakós, avledn. av
therion n., thér m., vilt djur (av ie. *ghuer,
avljudsform till *ghuer- i lat. ferus, vild).
– En avledning härav är ffra. triacle,
motgift, varav mhty. triakel, driakel ds.
(ty. dreiacker), mlty. triackel (holl.
triakel, även: sirap, den enda betyd, i eng.
treacte), varifrån fno. trehakl, motgift,
no. tre(h)akel, lakrits, fsv. treakilse,
traekerse, motgift, ä. nsv. theriakilse
Var. rer. 1538 m. fl., treakelse P. Erici
1582, f. ö. triakelse, trähakelse,
träjaketse m. m. ds., sv. dial. tri-, tre-,
träjakel, trähackelse, teragelse
m. m., i
betyd. ’lakrits’. Betyd.-utvecklingen från
’motgift’ till ’sirap, lakrits’ beror därpå,
att sirap o. d. förr användes i medicinen
i detta syfte.

term, Salberg 1696: ’Ovanlige
Svenske termer’, av fra. terme ds., även:
termin, gräns, gränsmärke, hyra, av lat.
termen n. o. terminum, ackus. till
terminus, gränsmärke, gränssten (=
termin); se f. ö. trans- o. följ.

termin, t. ex. G. I:s reg. 1556 (om ett
visst tidsavsnitt) =ty., av lat. terminus,
gränsmärke, gränssten, avledn. av
termen (genit. terminis) ds.; se f. ö. term
o. trum. I betyd, ’(skol)termin o. d.’
användes i ty. i stället semester (se d. o.).

tern, tre (el. sex) ark brev- el.
skrivpapper, t. ex. Wingård 1847,
lotteriterm, 1791, i den senare betyd. = ty.,
fra. terne, av ital. terno; i båda betyd,
ytterst till lat. ternns, plur. terni, tre
i sänder (av ie. *tris-no-, avledn. av ie.
*tris; se f. ö. trenne). Jfr tärning.

terpentin, B. Olai 1578, från ty. =,
av mlat. terebintina (underförstått:
resina, kåda, harts), till grek.
terebinthinos, avledn. av terébinthos,
terpentinträd (=sv. terebint), med biformerna
términthos, trémithos, hos Xenophon.
som fann terpentinolja hos armenierna;
säkerl. ett grek. lånord från öster, där
terpentinträdet (som dock är inhemskt
i södra Europa) tidigt spelat en mera
betydande roll.

terrakotta, 1837: ’terracotter och
bronzer’, av ital. terra colta, egentl.:
bränd lera, till lat. terra, jord, land, o.
coquere, koka, bränna (se koka).

terrass, 1780-t.; Spegel 1711: torasser
(så!) plur.; från fra. terrasse, till terre (lat.
terra), jord; egentl, ytterst från ital. (jfr
galeas, populas). – Redan t. ex. i
mhty. terraz, vall, bastion.

terrier, från eng. =, förkortning av
terrier dog, till terrier-, jord- (senlat.
terrarius, till lat. terra, jord), o. dog,
hund (se dogg); motsv. fra. chien
lerrier
el. de terre: vissa råtthundar
begagnas till jakt på villebråd, som bo i
jordkulor.

terrin, Posttid. 1758, av fra. terrine,
till lat. terra, jord; alltså egentl.: (kärl)
av ler el. jord.

territorium, från lat. =; vanl. fört
till terra, jord; dock på grund av
bildningssättet ej säkert. Jfr, utom
litteraturen hos Walde, även Fay IF 33:357 f.

terror, vanligt under världskriget,
’den röda, vita terrorn’ (i Finnl.) osv.,
av lat. terror (genit. -oris), skräck, varav
fra. terreur om den radikala vänsterns
skräckvälde under franska revolutionen
(särsk. 1793–94), med sitt motstycke i
terreur blanche, vita skräckväldet (om
rojalisternas förföljelser 1815 av
revolutionens män). – Härtill fra. terroriser,
varav sv. terrorisera.

terräng, från fra. terrain, avledn. av
lat. terra, jord.

ters, mus., 1739: tertzen, jfr 1563:
’Twå ters bassuner’; fäktk., 1741: tertz;
från ty. terz, av lat. tertia, den tredje,
fem. sg. till tertius (se tre). – Härav
även fsv. taerz, terz, den tredje av de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free