- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
974

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - timpel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tympan ds., ytterst av grek. tympanon,
trumma (jfr Heidenstam: ’Ekon af
tympanon och cymbal’), till en nasalerad
form av roten i typtö, slår (jfr under
tambur 3).

timpel, bergv., nu: järnbalk som
upptill begränsar en viss av masugnens
öppningar, jfr Jennings 1756: Timpelen
eller der utslaget sker’, från ty. timpel,
tiimpel, dimpfel i motsvar. betyd.; i
dessa snarast ellips från sammans,
såsom ty. tumpelplatte, -stein, jfr sv.
tim-pelhäll, -sten, -damm o. urspr, om själva
utslagsöppningeii el. dammen, alltså
samma ord som ty. tiimpel, vattenhåla, pöl,
förr även dumpeJ, mellan- o. lågty.
former för hty. tumpfeJ, av fhty. tnmphilo
= eng. dimple, liten håla (meng.
dym-pull); avledn. av sydty. dial. dump f,
vattenhåla, da. o. no. dial. dump,
fördjupning; väl besl. med litau.
dumbu-rys, vattenhåla; kanske till en nasalerad
form av roten i djup, jfr litau. dumbu,
dubti, bli ihålig, sjunka in. - I ä. sv.
även timp, dammsten, Rinman 1745.

1. tina, sbst., 1549 = no. tina, nisl.
tina, da. dial. té j ne, från mlty. tine,
balja, litet kar med lock, från rom.
spr.: fra. fine, balja, spann, jfr ital.
tinella, litet vinfat, av lat. tina, [-vin-bytta-] {+vin-
bytta+} (möjl., genom etruskisk
förmedling?, av grek. dinos, runt fat). Ej att
förväxla med det stundom ungef.
lik-betydande (sv. dial.) té na (se d. o.).

2. tina, vb, t. ex. Verelius 1681 =
isl. piÖna, da.-no. fine (i da. i stället
opt0), inkoativ bildat av isl. pidinn, no.
tiden, icke frusen, till isl. pidr, no. tid
ds., varav träns. isl. pida, töa upp o. d.,
sv. dial. tia. pidr är en participbildning
till germ. pl- i ägs. pinan, st. vb, bliva
fuktig (med presentiskt 7i-suffix), till
ie. roten ti i grek. tllos m., flytande
afföring, fhty. theisk, deisk, gödsel o. d.,
m. fl. likbetyd, ord; sannol. en variant
till roten i töa. Jfr Liden IF 19: 356,
Armen. stud. s. 109. - Den transitiva
betyd. (vanl. med upp) är sekundär. -
A. nsv. tena, t. ex. Spegel 1685 = sv.
dial. utgår från ett *pidna, med yngre
förkortning av i i vissa förb. (Kock Sv. ljudh.
1: 96) el. till ett pidinn, ombildning av
el. gammal parallellform till pidinn.

3. tina, vb, dialektord, plocka, ränsa
(ärter o. d.) = isl. tina (ipf. -nda), no.
tina; jfr, utan n-avledn., sv. dial. tia,
ränsa (ull, korn m. m.); väl av samma
grundrot som sv. dial. tesa, plocka, osv.
(se test); jfr parallellbildningarna
under tassa o. tås a.

tindra, Stiernhielm: ’tindrand Gnista’,
Brenner 1684 (i samma förb.), Spegel
1685 (tolkat: ’sprida Gnister ifrån sig’),
Brenner 1697, Elfvius 1709 o. Frese
1715 om stjärnor = no. - da. tindre
~ no. tandra ds.; se ut som iterativer
el. intensiver på -arön, i vilket fall ä.
nsv. Under, t. ex. Lind 1749, glödande
slagg, sv. dial. tindra f., gnista, isl., no.
tandre m., eld, gnista, snarast vore
de-verbativer. Men tandre kan svårligen
| skiljas från fhty. zantaro, glödande kol,
varför åtminstone i -detta ord en
gammal nominal r-bildning synes föreligga.
Samma svårighet möter vid blixtra
o. gnistra. Se f. ö. förf. Ark. 14: 171
o. under de besläktade t un der o.
tända. Om det besl. sv. dial. ljustande,
ljusveke, se veke slutet. Det i nyare
poesi uppträdande tinder, tindrande,
t. ex. Heidenstam, Österling, är ett ungt
deverbativum o. ej att direkt identifiera
med ä. nsv. tinder (varom ovan). - Ett
hithörande gammalt ånamn *Tindra
döljer sig i Ti n n er ö bäck vid
Linköping, fsv. Tindrobcek, egentl.: den
glänsande el. dyl.; besl. med det av O.
Rygh No. Elven. s. 264 behandlade fno.
älvnamnet *Tondr (genit. *Tandrar).

ting, fsv. ping, sammankomst (särsk.
för rättegångsärenden), sak m. m. -
isl., ägs. ds. (eng. thing), da. ting, fsax.,
fhty. thing (ty. ding), kanske av germ.
*pingaz (s-stam), jfr langobard, thingx
(varmed sammanställts det lat.-germ.
gudanamnet Mars Thinxus) o. möjl.
även got. peihs n., tid (germ. *penhas,
med Vernersk växling). Ting skulle
alltså egentl, betyda ’folkförsamling som
eger rum på bestämda tider’ el. dyl.;
jfr till betyd.-växlingen t. ex. armen.
atean, lämplig tid o. rådsförsamling,
domstol. I övrigt blott osäkra
anknytningar, t. ex. till litau. tenku, tékti,
sträcka sig m. m., i så fall egentl.:
utsträckning; jfr under tid. - Med avs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free