- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
979

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tistel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än under 1600-t., ännu (alternativt)
Weste 1807 = isl. titull, överskrift, da.,
ty. titel osv., av lat. titulus, överskrift,
titel, urspr. sannol. ett ljudord,
tillhörande en grupp bildningar som bl. a.
beteckna obetydliga ting, o. sålunda av
samma slag som de (naturl. obesl.)
mlty. tittel, punkt, varifrån fsv. titil,
el. mhty. tütel (ty. tüttel) ds. (jfr de
under tutta 1 behandlade liknande
ordskapelserna).

titt, nu (nästan) blott i förb. titt
och ofta
, titt och tätt, såsom
fristående kvar i dial., jfr Tegnér Till
min hembygd: ’och stjernor slockna
tidt på hennes ljusblå slöja’, fsv. tit,
bl. a. i förb. tit ok opta = isl. títt, da.
tidt; egentl. neutralform till fsv. adj.
tīdher (bl. i neutr. o. kompar. o. superl.),
som händer el. timar = isl. tíðr ds.,
även: som händer ofta; avledn. av tid.
— Till samma adj. hör adv. tida,
tidigt, nu blott i uttr. sent och tida,
f. ö. av Weste 1807 betecknat som
’mind(re) brukl.’ o. av Dalin 1853 som
’gam(malt)’, jfr Wallin i Dödens engel: ’De
gingo tida / Till rätta hemmet i fadrens
hus’, i ä. nsv., sv. dial. även: ofta,
såsom fsv. tīdha; i betyd. ’tidigt’ väl efter
mltysk förebild; i betyd. ’ofta’ inhemskt.
Den senare betyd. kvarlever i superl.
tidast i uttr. som tidast. — I ä. nsv.
även tidse i betyd. ’ofta’ (bildat som
gramse osv.).

[titt, sv. dial., spene, se tiss.]

titta, t. ex. Wivallius, Arvidi 1651 =
da. titte. Enl. Jessen Dansk etym. Ordb.
(under titte o. kige) barnuttal för kikke,
sv. kika; med i barnspr. vanligt utbyte
av k mot t. Härför kunde i sin mån
tala ä. nsv. tīta, som ’förutsättes för
att Jessens etymologi skall med större
sannolikhet kunna tillämpas på
svenskan’. Tamm Gr. s. 32. Säkerl. dock
i stället av varandra oberoende
ljudmålande bildningar, där, såsom
Jespersen framhåller i NTfF 4 R 5: 148,
i-vokalen är det viktigaste ljudelementet
o. konsonanten spelar en mera
underordnad roll; jfr enahanda förhållande
hos ljudhärmande fågelnamn (se tärna
2), ävensom t. ex. växlingen kvittra,
ä. nsv. svitra, titra. En tredje likartad
bildning är det likabetyd. eng. peep,
da. pippe. Växlingen titta o. tita
beror liksom den i kika o. da. kikke, ty.
gucken o. ä. ty. gugen på ordens
ljudsymboliska karaktär.

Tiveden, fsv. Tiviper (genit. -ar),
Ti-wedhen m. m. Möjl. = ir. dé’fid, deid
(av *deiuo-uidiis), gudaskog, till
stammen i isl. tivar, gudar, o. lat. divus,
gudomlig; besl. med Tyr (se d. o.) o.
ved; jfr Marstränder Festskr. t. Torp
s. 239 f. Omöjligt är dock ej, att, trots
framställda invändningar, den gamla
tolkning är riktig, enl. vilken
gudanam-net Tijr här ingår: att med gudanamn
sammansatta ortnamn icke nödvändigt
behöva innehålla genit. av gudanamnet
har senast med framgång hävdats av
M. Oisen Hed. Kultm., o. icke heller
formen ii- (tör väntat ty-) erbjuder
oövervinnliga svårigheter. -
Annorlunda, enl. min mening icke antagligt,
Noreen Sv. 1m. 1911 s. 273 f.: till ett
nord. *ti-, *ty-, bi; alltså: biskogen (se
tibast).

tjabba, värd., H. Cavallin 1897, f. ö.
sällsynt i litter.; ung avljudsbildning till
käbbla, dial. käbba (jfr tjata, k al t a,
käxa); knappast påverkat av gnabb as
o. sv. dial. abbas, retas.

tjagga, värd., käxa, kälta o. d., t. ex.
Lunds Dagbl. 1909, imitativ
intensivbildning till likbetyd, ord på (/-, k-, av
samma slag som t. ex. tjabba (se d. o.)
el. som tragga (som kan ha påverkat)
till tråka (osv.). - Härtill: tjaggla,
Strindberg 1904; jfr traggla : tragga.

tjata, Sara Wennerberg 1839, i litter.
först under de senaste årtiondena; en
sammansmältning av Iikbet3rd. ord på
tj-, k- (se under tjabba) o. gnat a (jfr
Laurin 1915: ’ett ideligt gnatande och
tjatande’), möjl. också påverkat av
prata. En likartad kontamination är
t. ex. uppl.-mål. kjarga, käxa, av kälta
el. käxa o. sv. dial. tänja, småsåga o. d.

tjattra, pladdra o. d., även om vissa
fågelläten, R. Melander 1896 = da. tjadre;
jfr Melander I läger 1887: ’hålla
tjatt-ran’; ljudhärmande liksom pladdra,
snattra osv.

tjena, se tjäna.

tjo, interj., t. ex. Fröding 1891 (tjoh).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free