- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
992

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - topplänta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. torka, sbst., jfr fsv. thorka = isl.
purka, da. torke; &-avledn. av adj. torr
el. med -k- från vb. torka. Samma
svårighet gäller sbst. halka o. svalka.

2. torka, vb, fsv. porka = isl. purka,
no.-da. torke; A–avledn. av adj. torr
(jfr dyrka, jämka osv.), möjl. dock i
anslutning till föreg, (jfr Ordbildning
under -ka). Deverbativum: isl. purka,
handduk.

[Torkarby Uppl., egentl.:
Torkarlarnas (väl - Torsdyrkarnas) by; jfr
Onskarby, till Oden, o. se Älvkarleby}

Torkel, mansn., fsv. porkil med bif.
Thörkil, Thyrkil = isl. porkell, av
*pör-ketill, av gudanamnet Tor o. kittel;
jfr Eskil. - Ingår i flera ortn. på -bo,
-hult, -ryd, -torp, t. ex. Torkeryd
Vgtl., av fsv. Thyrkilsrydh.

[Torkeryd, ortn. Vgtl., se föreg.]

1. torn, tagg, fsv. thorn m. (även
neutr.), törntagg, törnbuske, törne =
isl. porn, da. torn, got. paurnus, fsax.
thorn, fhty., ty. dorn, ägs. porn (eng.
thorn), av ie. *trna-, -*trnu- = fslav.
trunii, tagg, sanskr. trna-, strå, gräs,
osv., jfr fslav. striini, halm, som man
fört till ie. roten (s)ter, vara styv, i
stel, starr l, 2. Även i hagtorn,
liktorn, väretorn. Jfr Torna. -
Avledn.: törne (se d. o.).

2. torn (turris) = fsv. (jämte törn)
= isl. turn, da. taarn, från mlty. torn,
av fsax. turn = mhty., jämte mhty., ty.
turm, motsv. fhty. turri, turra, ägs. förr
(varifrån möjl. ir. förr), samtliga ytterst
från lat. turris (varav ital. torre, ffra.
tur, varifrån fra. tonr, ägs. tur >> eng.
lower); i sin tur från grek. tyrris, tyrsis;
av ovisst ursprung: möjl. [-sammanhängande-] {+samman-
hängande+} med namnet Tyrsenoi på de
borgbyggande etruskerna (jfr Walde
under turris). - Mhty. turn osv. kommer
kanske närmast från ett ffra. *torn i fra.
tournelle, torn (jämte tourelle); -m i ty.
turm är i så fall sekundärt (fslav. tremu
hör ej hit, utan till grek. téramnon, hus;
jfr torp). - Got. har i stället kélikn,
från kelt. (gäll. celicnon).

[torn, sydsv. dial., torr o. dålig till
utseendet, mager, se under torr.]

Torna, härad i Skåne, fda. Thoma h.;
liksom bynamnet Torn (inom häradet),
fda. Thorn. Möjl., med Sahlgren NoB
8: 56, till torn l i betyd, ’hagtorn’ (el.
’törnbuske’), i så fall säkerl. med
syftning på någon helig torn: dessa växter
egde nämligen förr ofta religiös betyd.:
en offer torn kvarstod ännu 1847 på
Alstad mark, Skåne (se Nicolovius Folkl.
i Skytts h.3 s. 178), o. ännu finnas enl.
dr Sv. Berg å Fredshögs mark Skytts
h d tornar som ingen vågar röra. Dock
kan här även den fsv. betyd, ’törne’
tänkas ingå, i vilket fall namnet till betyd,
vore att jämföra med ortn. Törne el.
Eke, Hässle osv.

tornera = fsv. = isl. turnera, mlty.
tornéren, mhty. turnieren, vända med
hästen, sedan: kämpa i tornej (ty.
turnieren), från ffra. torner (fra. tourner),
egentl.: vända, motsv. ägs. turnian,
tyr-nan, vända (eng. turn; se törn o. jfr
nedan), av lat. tornäre, ytterst till grek.
törnos, cirkelformig rörelse m. m. (se
f. ö. tur 1). Alltså etymologiskt =
turnera. Betydelseutvecklingen
sammanhänger därmed, att till
tornerspe-len (som till en början voro ett slags
vapenövningar) hörde, att de kämpande
brukade upprepade gånger vända sina
hästar för att under betäckning av
sköldarna liksom rädda sig genom flykten.
- Från samrnans. tprnerhjälm (jfr
fsv. torneyeshiwlmber) kommer det
adliga familjen. Tor n er hjel m (-h i el m),
efter vapenbilden. - Tor ner spel
accentueras hos Tegnér (Leopold)
törner-spel. - Härjämte: fsv. torneya, från
mlty. torneien, av fra. tournoyer,
itera-tivum till tourner (motsvar. lat. -izäre),
alltså: upprepade gånger vända; med
vbalsbst. tournoi, varav mlat. tornei, jfr
fsv. torneyrcetter. Dessutom fsv.
tornea-ment, av mlat. -mentum, jfr ffra.
tour-noiement. - Ett minne av ett annat
ridderligt vapenspel föreligger i nsv.
dust, egentl, om en tvekamp till häst
med lansar; se f. ö. d. o. - Hit hör
även fsv. törning, dust, stöt, anfall =
ä. nsv., ävensom ä. nsv. torna,
sammandrabba, t. ex. L. Petri, P. Svart, o.
ännu t. ex. 1632, jfr isl. turna, vända,
no. tunna, svänga, virvla, närmast motsv.
ägs. turnian, tyr nian (se ovan). Nsv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free