- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1046

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tåga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vänt bl. a. som attribut till *dakru; se
Walde s. 406 o. jfr under lever. Enl.
Niedermann (se t. ex. IF Anz. 29: 34)
vore emellertid den sanskr. formen äldst,
vartill däkry osv. genom felaktig
uppdelning av ieur. *tod akru. - Den sv.
o. da. bet}fd. ’liten del av en vätska’
(redan i fsv.) t. ex. en tår kaffe
motsvaras av ty. tråne (vulgärt) o. det
allite-rerande en tår på tand av da. en taar
över törsten. - Med avs. på
genusänd-ringen jfr lag 3. - Tårekruka, om’
i antika gravar funna skålar el. vaser;
hos oss stundom framställda på
gravvårdar, med syftning på att de
sörjan-des tårar kunde fylla ett dylikt kärl;
motsv. fra. lacrymaloire (till lat. lacrima,
tår). Emellertid fylldes antikens
»tårekrukor» (grek. lékythos) med välluktande
ämnen och tjänade således urspr, ett
helt annat ändamål. - Tårpil, 1835,
motsv. ty. tränenweide, eng. weeping
willow, fra. saule pleureur; namnet med
anledn. av de hängande grenarna.

tårta, Schroderus o. 1638: torta,
Palm-cron 1642: tårter plur., ä. nsv. även
tårta 16- o. 1700-t. samt tårta, motsv.
da. tcerte, Ity. tarte, eng. tärt, från fra.
tarte, jfr ital. tartara, mandeltårta; f. ö.
dunkelt. Ty. torte däremot från ffra.
torte (fra. tourte) el. ital. torta, likaledes,
trots framställda förklaringsförsök, av
okänt ursprung (kan av ljudhistoriska
skäl ej, såsom stundom skett, återföras
på lat. torta, fem. sg. till tortus, vriden,
till torqnere, vrida, se tvär). -
Formen med -å- anses vanl. tyda på att
ordet inlånats i sv. före den fsv.
övergången a> ä (å)-, den kan dock bero
på inverkan från ty. torte. Å. nsv. tårta,
da. tcerte går möjl. tillbaka till ett m Ity.
*terte med falsk Ijudsubstitution; se Seip
2: 31. - Hallman i Tillfälle gör tjufven
rimmar torta o. borta.

tåsa, tosa, götal. dial., trassla in, om
garn o. d. = no. fösa, reda upp, om
trassel o. d., söla, fuska i arbete, nisl.:
söla, vartill sv. dial. fås n., no. fös,
något upptrasslat, ludd o. d., av germ.
tus- ~ tus i fris. tusen, riva i, ty.
zerzau-sen, slita el. riva i sär, meng. tö-tusen,
riva el. rycka i (eng. dial. toiise) osv.,
mhty. zusach, busksnår o. d., väl besl,
med flat. dusmo in loco, lat. dumus,
buskage, risiga snår. - Om likbetyd,
nord. ord av variantrötter se under
tassa, test o. tina 3.

tåt, i dial. även fdff, fsv. thätter, sträng
= isl. pdttr, även: veke, no. faaff, da.
fof = mlty. ddcht m. n., veke, fhty.
tdht (ty. docht m.), av germ. *pcehtu-,
besl. med sydty. dial. ddhen, veke, m. m.;
av somliga fört till ie. tek, sno, spinna,
i lat. texere, väva, fläta, osv. (se Walde);
dock osäkert. Enl. Noreen (senast) V.
spr. 3: 140 har ordet urspr, haft
nasa-lerat a. Ordet är bildat med samma
ie. avledn. -tu- som det till betyd,
närstående tråd. - F. ö. ej, såsom
stundom antagits, etymol. = t ött.

[tåta, sv. dial., se tota.]

tåtel, Schroderus 1639 (o. in på 1700-t.)
fåfoZ; Bromelius 1694: tåt il, Linné: tåtel;
möjl., med Danell Nticköm. s. 131 n. 2,
till tåt. Vissa dialektformer förbjuda
antagandet av gammalt o. Oklart är
förhållandet till Orsamålets tossl, som
måste återgå på ö el. nasalerat a: med
tåtel kan det identifieras endast under
den sistnämnda betingelsen (jfr Noreen
V. spr. 3: 140).

Täby, ortn., se Tåby.

täck, fsv. pcekker, behaglig, täck,
tacksam - isl. pekkr, behaglig, fda. fce/c,
ett blott nordiskt ord, av urnord.
*pan-kia-, avledn. av tack i en äldre betyd,
’välvilja, behag’ (egentl, ’tänkande’; se
tack). - Härtill otäck, fsv. öpazkker
= isl. upckkr, no. ulekk (ej i da.). -
Avledn.: täckas, se d. o.

täcka, fsv. pcekkia = isl. pekja, da.
tcekke (biformen dcekke från ty.), mlty.
fhty., ty. decken, ags.peccan (eng. thatch),
av germ. *pakjan, en bildning, snarast
av e/ö-typen (här dock utan kausativ
betyd., jfr t. ex. töja) till ieur. roten
(s)teg i lat. tego, täcker (jfr tegel), grek.
stego, sanskr. sthdgati, litau. stegiu osv.;
jfr tak, som är en parallellbildning,
icke grundord, till täcka samt täcke.
- Jfr taffeltäckare under taffel.

täckas, fsv. frcekkias, göras el. vara
täckelig el. behaglig = isl. pekkjast, da.
tcekkes, refl. till isl. pekkja, göra
behaglig, avledn. av täck, se d. o. Med
opersonlig konstr. (mig täckes); den enda i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free