- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1054

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tös ... - Ubbarp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vara torr (se f. ö. torr).
Parallellbildning: isl. þorsti m. — Avledn.: vb.
törsta, fsv. thörsta, þyrsta = isl. þyrsta,
da. tørste, ty. dursten o. (i sht i
överförd bem.) dürsten, eng. thirst; ej i got.
(där i st. det besl. þaúrsjan); av germ.
*þurstian. I fsv. med den urspr,
böjningen ipf. -te (ännu i slutet av 1600-t),
med övergång i nsv. (el. stundom redan
i fsv.) till -ade, huvudsakl. på grund av
det otydliga tempus märket -te i verb
på -t, såsom i gästa, hitta, häfta,
hämta, lätta, mälta, reta, rätta,
skifta, skämta, spänta, störta,
svärta, syfta 2, trösta, välta
(även
det äldre välte), vänta, ysta (i isl. III);
jfr även t. ex. flöda, häda, härda,
möda, mörda, skynda, skända,
vörda
o. under sålla. — Urspr, med
opersonl konstr. (mig törstar), men vid
sidan härav tidigt personlig. — F. ö.
ett mindre vanligt ord (nu blott högtidl.,
poet. o. bildh) o. undanträngt av vara
el. bliva törstig.

tös, i ä. nsv. t. ex. tössan best. f. 1691,
Lucidor: bond-tösor plur., 1747: en tös,
men Linné, Hallman m. fl, neutr. (hos
Linné dock även fem.), jfr osv. dial. tösa,
i sht om senfärdig flicka = da. tøs, isl.,
no. taus. Säkerl. liksom så många andra
likbetyd, ord (t. ex. flicka, jänta)
urspr, ett skämtsamt el. nedsättande
bildligt uttr., en prägel som det ofta ännu
bär i nsv., där det uteslutande
begagnas i vard.-spr. Möjl. besl. med no.
tysja, fjantig kvinna, kvinnlig vätte.

Tössbo, härad i Dalsl., fsv. (Thyssi),
þusbo-hæraþ, Thosboherith osv., att
sammanhålla med sockenn. Tösse i samma
hd, fsv. Thysse osv.; till genit. plur. av
fsv. bōe, innebyggare (se -bo 4); alltså:
deras härad, som bo i Tösse; till första
leden f. ö. dunkelt (en förmodan se
SOÄ 17: 50). Med avs. på
häradsnam-nets bildning jfr t. ex. Hökebo,
Sunnerbo, Valkebo, Vedbo
1, 2 o.
under -bo 4; av annat slag är däremot
Vadsbo.

töva, mycket vanligt i Bib. 1541, fsv.
töva (ipf. -adhe; ej i ä. fsv.) = fda., da.
tøve, förr o. i da. dial. även: hindra;
väl från mlty. tôven, vänta, dröja, hindra
= holl. toeven, fris. toevje m. m., av
germ. *tōƀian, med avledn. fsv. töfra,
förhala, uppehålla, no. tøvra, vänta, töva,
samt no. tøla, töva (om av *tøvla);
avljudsformer till isl. tefja (ipf. tafða),
uppehålla, hindra, möjl. avlägset besl.
med stammen i tåp. — Av helt annat
ursprung är sydsv., sv. dial. tövla, streta,
knoga osv.; se tova. — Oförtövat, adv.,
i ä. nsv. även -ad P. Svart Kr., -a 1600-t.,
y. fsv. oförtövat o. 1500 = da.
ufortøvet, ombildat (i anslutning till töva) av
y. fsv. ofortoget m. m. o. 1500, av mlty.
unvortoget, till vortogen, uppskjuta,
fördröja, jfr vortog = ty. verzug, uppskov,
vbalsbstr. till ty. verziehen osv.,
uppskjuta, draga ut på (se tåg 2, töja). I
fsv. dessutom ofortöfrat o. 1500 = ä.
da. ufortövret, ufortögret, från mlty.
unvortogert till togern = ty. zögern.
Dessutom adj. ofortövad, Spegel 1675,
Kellgren osv.

U.



[Ubbarp, ortn. Smal., se torp.]

[Ubby o. Udby, ortn., av fsv. Utby,
den ytterst belägna byn, se ut slutet.]

udd, i ä. nsv. även: udde (t. ex. Var.
rer. 1538 s. 40, P. Svart osv., 1567:
Ölandz vdd), fsv. udder, odder, udd =
isl. oddr, da. od = fsax., fhty. ort (ty. ort,
ort, se d. o.) ags. ord, av germ. *uzða-;
sannol. besl. med alban. ušt, ax, o. med
annan avledn. litau. usnìs, tistel (jfr
litteraturen hos Falk-Torp s. 1524), till
en rot us, sticka, möjl. i avljudsförh.
till u̯es i sanskr. vas, sticka, klyva (K.
F. Johansson IF 3: 245), fslav. vŭsĭ, lus,
litau. vevesa (H. Petersson KZ 46: 132).
Annorlunda Falk-Torp s. 787 m. fl.: us
i prep. ur o. roten dhē, sätta (i dåd
osv.). Grek. (h)ýssos, spjutspets, är
sannol. obesläktat. Jfr följ., udde o.
Uddevalla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free