- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1060

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - under ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betyd, alltså: ’vattnet, sjön’; jfr Vättern,
Lagan. En avljudsform föreligger
an-tagl. i Vä n d el. - Samma und, sjö,
ingår i fsv. Holundsfarholt(h), nuv.
Hultsfred Smal., av ett sjönamn
*Ho-lunder, egentl, ’hålsjön’, nu H u l i n gen
(jfr förf. Sjön. 1: 232 o. under
Romfar tu na). - Till det vid Unden
belägna Undenäs bildades familjen.
Unde-nius, sedermera förkortat till U n de n
(upptaget även av andra släkter).

[Undén, familjen., se föreg.]

1. under, sbst. = fsv., där även:
undran, förundran, beundran, varav
sedan: föremål för undran, under = isl.
undr, da. under, fsax., ags. wundor (eng.
wonder), fhty. wuntar (ty. wunder), av
germ. *wunðra- n. Av omstritt urspr.
Snarast, med Weigand m. fl., till ie.
u̯en, tycka om, med samma
avljudsstadium som önska; övriga släktingar se
van 3, vän l, 2, vänta.
Sammanställningen med grek. athréō, betraktar,
är formellt ej oantastlig; Loewenthals
tolkningsförslag i Ark. 35: 239 en lös
gissning. Jfr vidunder. — Ingen
under
innehåller den gamla neutr. plur.
såsom i ingen råd, ting, möjl. också
tvivel. — Avledn.: undra = fsv., isl.
= da. undre sig, undres, det undrer mig
= fsax. wundroian, fhty. wuntarôn (ty.
wundern), ags. wundrian (eng. wonder),
av germ. *wunðarōn; liksom t. ex.
ångra till ånger. Saknas i got. I
fhty. o. fsax. äldst med personlig konstr.,
som också är regel i nsv. I fsv.
däremot oftast mík undrar; motsv. konstr.
i nsv. beror väl på tysk inverkan. Jfr
A. Lindqvist Gramm. o. psyk. subj. s.
159 f. — Betyd. ’beundra(n)’ hos
undra(n) kvarlever ännu hos Kellgren (t. ex.
’druckna pojkars undran’), Lenngren
m. fl. (i denna betyd, även förundran).
— Betyd.-utvecklingen ’förundran’ >
’nyfikenhet o. d.’ (i jag undrar om o. d.)
har sin motsvarighet i ty. fürwitz
(vorwitz).

2. under, prepos. o. adv., fsv. undir
= isl. undir, da. under, got., fsax.
undar, fhty. untar(i) (ty. unter), ags., eng.
under, av ie. *n̥dh-eri = avest. aδairi;
vartill ie. adj. *n̥dhero- = sanskr.
ádhara-, lat. inferus (med adv. o. prepos.
infrā; med -f- för -d-, varom se Walde
o. Sommer Handbuch s. 179); med svag
form: fhty. untaro osv., se undre; urspr,
komparativbildning (av samma slag som
över) till ie. *n̥dh- i sanskr. ádhas,
nere = germ. *und- (se undan). Jfr
und-. — Ett helt annat ord är ty.
unter osv. i betyd. ’mellan’ = lat. inter;
se undarn o. t. ex. underhandla,
underhålla, underrätta,
undervisa. — Jfr underdånig, -klass,
-kunnig, -stundom, -stå sig, -såte,
-sätsig ävensom Undersåker.

underdånig, fsv. undirdānogher = da.
underdanig, från mlty. underdânich =
ty. untertänig; avledn. av mlty.
underdân, underordnad, undersåte (varifrån
fsv. undirdān; jfr undirdāne ds. o. Bib.
1541: underdånare) = ty. untertan;
egentl. part. pf. till mlty. vb. underdôn,
underkasta; se dann, dan.

underhandla, 1547: underhandler
(sbst.), Schroderus Gom. 1640 (vb.) =
da. underhandle, från ty. unterhandeln,
egentl.: söka överenskommelse genom
mellanhänder (unterhändler); alltså till
det ej med under 2 identiska unter,
emellan, som också ingår i underhålla
(i betyd, ’roa, förströ’), underrätta,
undervisa. Jfr till betyd.-utvecklingen
medla till grundordet för mellan o.
se undarn. — Ett annat likbetyd.,
likaledes lånat ord är dagtinga (se d. o.).

underhålla i betyd, ’förströ, samtala
med’, enstaka under 1700-t. (jfr nedan),
efter ty. unterhalten ds., väl efter fra.
entretenir; alltså till ty. unter, emellan
(se undarn o. det ej identiska under 2).
Ordet, som uppträder i ett tal från 1799,
klandras av Journ. f. sv. litt. 1799; i
ordb. först hos Dalin 1853, men anses
i Vinterbladet s. å. ’låta underligt’.
Ännu Samtiden 1874 finner orden
underhållande o. underhållning löjliga o.
omöjliga. Jfr Mjöberg Festskr. t. Sdw.
s. 272.

underkasta, fsv. undirkasta = da.
underkaste, efter mlty. underwerpen, ty.
unterwerfen, möjl. efter lat. subjicere.

underklass, Almqvist 1845:
’fruntimmer af under-klass’, Quiding Slutliqvid
med Sveriges lag 1871: ’Jag vill . . skapa
nya och bättre namn för de båda klas-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free