- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1064

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - unna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(dock enstaka) på kontamination av
uren o. dunken el. unken.

unna - fsv. (pres. an, yngre: unner,
ipf. unte, sup. unt, unnat), förunna (se
nedan), unna, tycka om - isl. unna
(p res. an n) ds., da. unde, i ä. da. även
’älska’, fsax., fhty., ägs. unnan, fhty.
även gi-unnan (ty. gönnen); med
av-Ijudsformen an- i got. ansts, gunst, nåd
m. m., isl. dst, kärlek; se f. ö. gunst,
gynna o. ynnest; dunkelt ursprung.
- Den nu föråldrade betyd, ’förunna,
medgiva’ är allmän i gamla bibelövers.
- Den äldre böjningen kvarlever i uttr.
det är honom väl unt; ipf. unde
ännu t. ex. A. J. Afzelius 1845 o.
Strandberg (i båda fallen rim till kunde); hos
Dalin 1853 upptagas båda [-böjningssätten.-] {+böjnings-
sätten.+}

Unnen, sjö i Unnaryds sn Smal., fsv.
*Unde, i sockenn. Undarydh; egentl.:
sjön; se U n de n.

[Unnerstad, ortn. Ögtl., till fsv.
personn. Önd; se -stad.]

uns, Schroderus Os. 1635: ’hundrade
Vntzer Guld’ = da. unse, mhty., ty. unze,
fra. once (eng. ounce) osv., av lat. uncia,
1/i2 av t. ex. ett skålpund, småsak,
snarast av *oin(i)cia, enhet, till ie.
*oino-= lat. finns, en (se uniform). Härav
också ägs. ynce (eng. inch), tum. - I
sv. tidigare i sammans. uns(e)guld.

[Upmark, familjen., se Uppsala
slutet.]

upp el. opp, fsv. up, öp, i fsv. även
prepos.: uppför = isl. upp, da. öp, fsax.
up, i mlty. även prepos., fhty. uf, adv.
o. prepos. (ty. au f), ägs. upp, up (eng.
up), med avljudsformen got. iup, av ie.
*ub, *eub, växl. med up(o) i grek. (h)ypö,
under, osv. (varom se över); jfr med
avs. på -u- i fhty. u f osv., fslav. vysoku,
hög, av ie. *upsoko-. Se f. ö. öppen.
- Säkerl. ej, med Bechtel, Zupitza m. fl.,
besl. med grek. (h)ybos, puckel. - Upp
i dagen, se under dag, - Härtill:
uppe = fsv. = isl. uppi, da. oppe,
motsv. fsax. uppå, ägs. uppe; jfr i fråga
om bildningen inne, ute. - Se även
ufs o. yppa.

uppbragt, vred, Fryxell 1830: ’de
upp-bragta bröderna’, jfr Boéthius 1807: ’en
mot upphofsmannen uppbragt känsla’;;
förr stundom uppbragd, t. ex. Tusen o.
en natt 1836 = da. opbragt, efter ty.
aufgebracht, egentl, part. pf. till
auf-bringen, göra vred, urspr.: komma att
fara upp.

uppdaga, äldst (-as) i betyd, ’bli dager
o. d.’, Växiö 1680-t., Lybecker 1712,
Serenius 1734 (i betyd, ’dagas’), v. Höpken
1745: ’lyckliga tider . . updagas’, Rydén
1766: ’eviga och osynliga ting, hvilka nu
skola updagas för honom’, Bellman
(uppdagas, klarna o. d.); Geijer: ’Forskningen
. . sökte . . uppdaga naturen’; t. ex.
Atterbom o. Rydqvist med konkret objekt:
fornlämningar, metaller o. d., i betyd,
’upptäcka’ = da. opdage, i ä. da. även:
kungöra, från ett Ity. *updagen = ofris.
updagen, komma el. bringa i dagen, höll.
opdagen, visa sig. - Om ä. sv. updagad,
sv. dial. uppedagad, om gastar o. spöken
som överraskas av dagen, se dag.

uppehälle, se -hålle.

uppenbar, förr även acc. uppenbar
(jfr Weste 1807), fsv. uppin-, openbar
= isl. opinberr, da. aabenbar, från mlty.
openbdr(e) = mhty. offenbcere (ty.
of-fenbdr), alltså av den mlty.
motsvarigheten till öppen o. bar 3; egentl.: som
uppför el. visar sig öppet; jfr till betyd,
av bära t. ex. bära sig åt o. åtbörd,
ävensom ty. sonderbar, säregen. I isl.
folketymologiskt anslutet till berr =
bar 2. - I vissa sv. dial. i stället det
inhemska ypplig. - Förr bl. a. även:
allmän, offentlig, t. ex. gamla bibelövers.:
’upphänga (tavlorna) . . på ett
uppenbart rum’.

uppfatta, förstå, väsen ti. ett
1800-talsord (se nedan), övers, av ty.
auffas-sen ds., förr o. egentl.: gripa o. upptaga,
uppfånga; alltså med (ungef.) samma
betyd.-övergång som begripa, fra.
com-prendre o. saisir; jfr även under
förnimma. - I modern betyd.
Hammarsköld 1818 (i filos, anv.); tidigare: avfatta,
omfatta, uppgöra (en plan) o. d.; jfr
även Thunberg 1791: uppfatta hat och
föragt, dsv. fatta. Ordet synes tillhöra
den grupp av lån, som inkom i sv.
på 1790-t.

uppfinna, fsv. upfinna = da. opfinde;
i ty. i stället erfinden. - Förr ej som
nu till betyd, skilt från upptäcka; jfr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free