- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1067

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

velse’ o. ä. sv. uppsätta i betyd,
’författa’ t. ex. Lagerbring 1788: ’hans
förnämsta Werk äro upsatte under K. Carl
XII:s Regering’. Formellt = uppsåt
(från mlty.). — I ä. nsv. även uppsatt i
betyd, ’promemoria’ = ä. da. opsæt,
opsat, från mlty. upsat(e), förordning; jfr
nda. opsæt i betyd, ’uppsats’. — I betyd.
av ’servis, skrivbordssaker o. d.’ t. ex.
Dagl. Alleh. 1808 (’Skrifbord . . med
uppsats’), samma tidn. 1824 (’Salsskänk
med uppsats’); jfr sv. uppsättning i
likartad anv. (t. ex. om porslin).

uppsikt, Gustaf II Adolf; förr även
’uppmärksamhet’, stundom också i förb.
ss. ’dyster uppsigt’, dvs. uppsyn = da.
opsigt, efter ty. aufsicht el. mlty. upsiht,
vbalsbst. till ty. aufsehen, mlty. upsên,
övervaka (se sikt l o. jfr insikt,
åsikt).

uppskjuta i bildl. betyd.: till annan
tid fördröja, fsv. upskiuta = ä. da.
opskyde; se likartade uttr. under inställa
o. uppskov o. till betyd.-utvecklingen
även under suspendera.

uppskov, med slutet ö-ljud från mlty.
genit. upschōves, o. med å-ljud från
nomin. (osv.) upschof; jfr ä. nsv.
uppskuv (vpskuff) 1592, uppskåv Lucidor,
opskåf Spegel osv. = ty. aufschub, till
skjuva (sed. o. o. skov). Alltså egentl.:
uppskjutande; jfr med samma bild
likbetyd, sv. uppskjuta, da. opsætte, eng.
put off, sv. inställa (från ty.),
ävensom under suspendera, el., mera
målande, sv. lägga på hyllan, da. skyde
paa den lange bænk
, ä. ty. in die lange
bank schieben
Chr. Weise m. fl., ty.
etwas an den nagel hängen osv. Ett
likartat bildligt uttryck är isl. skjóta
of ǫxl
(poet. Eddan, Grógaldr), egentl.:
skjuta el. kasta över skuldran, dvs. icke
bekymra sig om.

uppskörta i betyd.: ’låta betala
oskäligt, pungslå’, Dalin 1853; bildl. anv. av
skörta upp, uppfästa kläderna, Bib.
1541: vpskörta sigh = ä. da. opskjørte,
från mlty. upschorten = ty.
aufschürzen, till upp o. mlty. schorten, förkorta,
till fhty. scurz osv., kort (se det besl.
skört o. skjorta). I ä. sv.
förekommer ironiskt väl uppskörtad i betyd.
’illa däran’, da. ilde opskörtet ds. (=
ilde faren); no.-da. opskørtet betyder
’jäktad, altererad’.

uppsluppen, E. Carlén 1865: ’En viss
uppsluppen ton’; överförd anv. av part.
pf. till slippa upp, om söm, maska
o. d.

uppspelt, Bremer 1835: uppspelt,
Knorring 1843: uppspelad, Dalin 1853:
uppspelt, till spela upp, liva upp, äldre:
uppegga, sätta fart på, jfr Bremer 1837:
’Mina förhoppningar voro högt
uppspelta’, Crusenstolpe 1845: ’huru man
. . spelade upp hans misstänksamhet’.
Härav är väl no.-da. opspilet, uppspelt,
en ombildning.

uppstad, stad som ej har
stapelstadsrätt, fsv. upstadher, uppe i landet
belägen stad, Stadslagen, till upp (i samma
betyd, som i Uppland) o. stad.

uppstudsig, P. Svart Kr.: vpstussig,
1564: upstödzigh = ä. da. opstudsig,
från mlty. upstutzich; till upp o. studsa;
egentl.: som stöter el. slår emot. Jfr
ä. nsv. studsig, uppstudsig, näsvis, även:
som studsar, baxnar, tvehågsen = ty.
stutzig.

uppsåt, fsv. upsāt = fda. opsat, från
mlty. upsat (genit. med
vokalförlängning -sātes, varifrån i fsv. -ā- = nsv.
-å-), till mlty. upsetten, ha för avsikt,
egentl.; uppsätta. Etymol. = uppsats
(med högtysk senare led). Fsv. opsætt
däremot från mlty. upset. — Nda. har
i stället det besl. forsætt, ombildning
av äldre da. forsat, av mlty. vorsat =
ty. vorsatz, varifrån sv. föresats. —
I sv. försåt ingår däremot en inhemsk
avljudsform -sāt; se d. o. samt såt 2,
såte.

uppträde, 1634 enstaka i obr. anv.;
GT 1788: alfwarsamma upträden,
vanligt fr. o. m. 1790 i olika betyd. (men
ännu ej hos Sahlstedt 1773); efter mlty.
uptred(e) o. ty. auftritt, varav da. optrin
är en översättning.

upptäcka, G. I:s reg. 1557 i betyd.
’meddela’, Schroderus Com. 1640:
’vptäckia (vppenbara, kungöra)’ = ä. da.
optække, avhölja, kungöra, efter ty.
aufdecken, avhölja, avslöja; jfr ty. entdecken,
efter fra. découvrir; egentl.: avtaga
täcket el. höljet. Om dylika
översättningslån se t. ex. under utställning. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free