- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1073

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - utbringa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utpankad, till pank (se d. o.).

utrota, Bib. 1541 i betyd, ’förgöra,
utplåna, fördriva’; väl ej besl. med rot
utan kanske snarast en efterbildning av
mlty. utroden (= ty. ausroden, av germ.
*ūtruþōn) el. av ty. ausrotten (av germ.
*ūtruþjan), vilkas senare led är besl.
med resp. direkt motsvarar sv. rö(d)ja.
Åtminstone i Lex. Linc. 1640 visar dock
ordet anknytning till rot genom
översättningen ’vthrijffua rötterna’; jfr ä. ty.
auswurzeln. Se närmare Lindroth
Fest-skr. t. Sdw. s. 172 f.

utskott, i betyd, ’för visst syfte
utsedda personer, kommission, kommitté
o. d.’ 1596 (betr. ett adelsmöte med
hertig Karl), 1620 osv.; i betyd, ’utskum’
t. ex. C. A. Ehrensvärd 1781: ’folket är
ett utskått af alt ont’ = da. udskud,
utskum o. d., efter mlty. ûtschot, bl. a.:
urval i god el. dålig bemärk., o. ty.
ausschuss, även: kommitté o. d., till ut o.
skjuta. I betyd. av något utskjutande
(på hus, djur m. m.) väl att betrakta
som inhemskt; jfr fsv. utskut,
utskjutande.

utslag (på huden o. d.), väl efter
likabetyd. mlty. ûtslach el. ty. ausschlag,
liksom da. udslæt efter mlty. ûtslacht;
jfr slå ut. — I (den ungefära) betyd,
av ’yttring’, ett modeuttryck från 1890-t.,
har ordet påverkats av no.-da. o. da.
udslag samt ty. ausschlag; i den
närliggande betyd. ’resultat’ redan hos Dalin
1760. Jfr E. Ljunggren Festskr. t. Sdw.
s. 357 f.

utsocknes, se socken.

utsot, gammalt ord för ’diarré’, fsv.
ūtsōt = isl. útsótt, fhty. ûzsuht, ags.
útsiht, till ut o. sot 2.

utställa (en växel o. d.), efter ty.
ausstellen; i da. i stället översatt med
udstede.

utställning, från o. 1850 (se nedan)
= da. udstilling, efter ty. ausstellung,
liktom ry. vystavka osv. översättning av
fra. exposition (se exposition). Med
avs. på dylika översättningslån jfr t. ex.
baktanke (under tanke), förströ
(under vb. strö), inflytande (under
influensa), medlidande (under
sympati), samvete, upptäcka, ångbåt
samt Förklar. under övers. — Ännu
ej i ordb. från 1800-t.; i litter. t. ex.
Ljungberg 1863; jfr Vinterbladet 1853:
’Af det nya kramet finnas få
översättningar så platta och fula som denna’.

utter, fsv. uter, oter = isl. otr, da.
odder, mlty. otler, fhty. ottar (ty. otler),
ags. ottor, oter (eng. otter), av germ.
*utra- = ie. *udro-, motsv. sanskr. udrá,
vattendjur, utter, grek. (h)ýdros o.
(h)ýdra, vattenorm (se hydra), énydris,
utter (egentl.: som är i vattnet), litau.
údra o. fslav. vydra, utter; avledn. av
ie. *udr-, vatten (se f. ö. vatten); liksom
fir. dobrán, utter: dobar, vatten. — Lat.
lutra, utter, har uppstått genom
ombildning (i anslutning till lutum, pöl?).
— Alltså ett djurnamn med urindoeur.
anor; jfr t. ex. and 2, bäver, gås, lo,
mus, so, trana, ulv o. ie. *r̥ksos, björn,
under björn. — Växlingen av u o. o
beror på former utan o. med s. k.
a-om-ljud. Västsvenskt otter i Otterhällan
i Göteborg, med -o- t. ex. 1690; 1644:
Utteräll.

utvändig = da. udvendig, från mlty.
ûtwendich = ty. auswendig; se
invändig.

[Utvängstorp, ortn. i Vgtl., se
under två 1 slutet.]

utvärtes, fsv. utværtis = da.
udvortes, från mlty. ûtwerdes = ty. auswärts;
egentl.: vänt utåt; se närmare
invärtes. - I ä. nsv. även utvartes, jfr mlty.
ûtwart.

uv, fsv. ūver = isl. úfr; efter lätet
liksom uggla o. de under d. o.
anförda bildningarna.

uvertyr, från fra. ouverture, egentl.:
öppnande, till ouvrir, öppna (jfr ouvert,
öppen), ytterst av lat. aperīre, öppna
(jfr det stundom även i sv. använda
fra. apéritif, egentl.: som öppnar
aptiten), av *ap-u̯er-, men ombildat efter
det stambesläktade couvrir, tillsluta, av
*co-operīre (av *-op-u̯er; se kuvert).
— I musik. betyd. Stockh. Posten 1792;
i andra anv. redan 1652 osv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free