- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1086

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - valk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tiska egenskaper; jfr ty. schlafmohn.
Vallmo närmast av vallmog med
bortfall av g. Utförlig litteraturförteckning
se t. ex. Berneker Etym. Wb. s. 10. -
Lat. har en särskild beteckning, papäver
(bildat som cadäver), av ej säkert
fastställd härledning. Till olika vulg.-lat.
former härav hör ägs. popceg m. rn.
(eng. poppy), o. väl även f ra. pavol. -
En grekisk beteckning för vallmosaften
finnes bevarad i opium.

vallon, se välsk.

[Vallsås, ortn. Vgtl., se Valla slutet.]

vallört, Symphytum officinale,
Månsson 1642, i sv. dial. även vallört, jfr
Franckenius 1659: wäl-ört jämte
såår-läkia m. m., motsv. no. vallgras, mhty.
walwurz (ty. wallwurz); jfr även sv.
dial. benvälla ds., benvällsrot, mlty.
bén-well, mhty. beinwelle (ty. beinwell); till
välla (ihop): örten läker sår o.
benbrott, varom uppgift finnes redan hos
Plinius. Liknande betj^d. har även
la-tiniseringen Symphytum, egentl, grek.:
till syn, samman, o. phyö, kommer att
växa (besl. med bo, bygga). - Den
mhty. biformen waltwurz beror på
anslutning till walt, skog,

valmar, se vadmal.

Walmstedt, familjen., se under -stad
(slutet).

valmtak, se under valv.

[Valmundsö, äldre namn på
Djurgårdsön vid Sthlm, se under välla.]

valnöt, fsv. valnöt (-not-, -nut) = isl.
valhnot, da. valn0d, mlty. walnut, ty.
walnuss, ägs. wealhnutn (eng. walnut);
i de nord. spr. lånat; egentl.: välsk
nöt, dvs. nöt från de romanska
länderna (fnord. Valland; se d. o.); jfr
välsk nöt I. Erici o. 1645, isl. volsk
hnot, mhty. wélhisk nuz. Germ. *walha-,
egentl.: främling, kelt, formellt motsvar.
stammen i det keltiska folknamnet Volcce
(jfr Wales o. Cornwall, fra. Gaule,
Gallien), ävensom fsv. val, plur. -ar (jfr
fsv. lohan Vale, en italienare, Giovanni
Franco), isl. valir plur. (jfr möjl. det
omtvistade personn. Vali; se Pipping
SNF XII. 1: 51), fhty. wal(a)h osv., om
utlänningar, kelter, romaner; jfr fsv.
utval, utlänning, sv. dial. strandväling,
lik som flutit upp vid havsstranden,
utväling, utlänning (båda från Halland
enl. Rietz s. 788). Härav även isl. valr,
falk, motsvar. ägs. wealhhafoc, egentl.:
välsk (hök). Se f. ö. valack o. välsk.
Liknande beteckningar i ryskan:
’grekisk’ el. ’valackisk’ nöt. - I lat.
tidigare juglans (*Jovis glans), övers, av
grek. Diös bdlanos, egentl.: Zevs-ollon.
- Enl. vanlig uppfattning är valnöt
en övers, av lat. mix gallica (fra. noix
gauge), varemot dock Meyer-Liibke Et.
Wb. (som för de romanska orden i
stället utgår från lat. ’galliens i betyd,
’galläpleartad’).

valp, sv. dial. även valp, fsv. hvalper,
vanl. hvwlper = isl. hvelpr, da. hvalp,
i dial. även hvatlp, fsax., ägs. hwelp
(eng. whelp), fhty., ty. welf, av germ.
*hwelpa-, väl, med Persson Bezz. Beitr.
19: 275 n. 6, rotbesl. med sv. dial. väll,
starkt (gen)ljudande, ä. nsv. hväll,
vell, isl. hvellr ds., ägs. hwelan,
genljuda, böla, ie. "/r^eZ-, vartill även litau.
kale, hynda; liksom grek. skylax,
hundvalp, hör till växelroten sk"el, skul
(sklj(ol), vartill också litau. skälyti,
ideligen skälla, litau. skalikas,
oupphörligt skällande jakthund. - Annorlunda
Much ZfdW 2: 286 f.: egentl, till ett
ord för ’moderliv’ <C ’buk’, Välvning’,
till grek. kölpos, barm (för väntat
*pöl-pos); i så fall att till
betyd.-utvecklingen jämföra med kalv. Jfr även
Uhlenbeck PBB 26: 311 (: fslav.
kolé-bati, komma att vackla, osv.). - I mlty.
o. fhty. ofta neutr. (plur. welflr), vilket
väl med Osthoff Etym. Parerga s. 315
beror på analogi. Beteckningar för
avkomman av djur (o. människor) ha
emellertid vanl. neutralt kön; jfr föl,
k i d, lamm ävensom under kalv. -
Vokalen -a- i nord. spr. har sannol.
utvecklats på nordisk botten (jfr Kock
Sv. ljudhist. 1: 243). Enl. somliga dock
gammalt avljud; föga troligt.

valplats, Brasck Pufendorf 1680, Ord.
Post. 1687 = da. valplads, från ty.
wal-platz; till isl. valr, de fallne, osv. (se
Valhall) o. plats. - Förr i stället
valstad, t. ex. P. Brahe Kr., Tegel, efter
mlty. walstede = mhty. walstat (ty.
wa(h)lstatt).

1. vals, cylinder, 1730-t., förr stun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 20:22:08 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free