- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1110

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vendel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motsv. fsv. vind, isl. vindr o. vinder
plur., fhty. winid (ty. wenden plur.),
ägs. vinedas plur., Tacitus: veneti plur.,
Plinius: vendi; av trots framställda
tolkningsförslag okänd härledning (jfr förf.
Etymol. Bemerk. s. IX). Från tidigt
urgerm. *WeneÖ- kommer det finska
lånordet Ven ät (Venää, Ven aj å) som
beteckning för Ryssland. Om Vendes i
den svenska konungatiteln se under g ö ti.

Vendel, se Vändel.

veneration, ytterst av lat. venerätio
(genit. -oms), dyrkan o. d., till
vene-räri, dyrka, avledn. av venns (genit.
veneris), behag, kärlek (se vän 2); alltså
egentl.: visa kärlek el. tillgivenhet. Jfr följ.

venerisk = ty. venerisch, en
germa-niserande bildning till lat. venereus,
hörande till Venus, kärleksgudinna =
venns, behag osv. (se föreg.).

Wennerberg, familjen., se Vänern.

Venngarn, gårdn., Uppl., fsv.
Vinagarn, ett av de många ortnamnen på
-garn (se Garn), med första leden
san-nol. till fsv. vin, ängs- el. betesmark
(se Väne).

ventil, 1764 = ty., av mlat. vcntile,
till lat. ventus, vind; se följ.

ventilera, lufta, vädra, dryfta, i betyd,
’(noggrant) överväga’ 1739, ’debattera’
t. ex. fru Lenngren = ty. ventilieren,
lufta, noggrant överväga, från f ra.
ventiler, lufta, vädra, uppskatta, värdera,
av lat. ventiläre, egentl.: utsätta för
vinden (jfr va n n a), till ventus, vind.

Wenzel, personn., från ty. (där även
om knekten i kortspel), från slav. spr.,
t. ex. ry. Venceslav, till ry. vjenec, krans,
o. slava, ära (se slav 1). De slav.
namnen på -slav motsvara till sin urspr.
innebörd de f. ö. besläktade germ.
namnen på *Hluþa- osv. (se Ludvig),
ävensom de på *Hrōþ-, egentl.: berömmelse
(se Robert, Rolf osv.).

vepa, sv. dial., tunt täcke, filt, även:
veipa, segel, även i lägre slangspr. i
betyd, ’rock’, fsv. vepa, tunt täcke, kappa
- isl. veipa, ett slags huvudkläde, av
urnord. *waipön; i isl. även veipr; jfr
finska lånordet vaippa, tunt täcke, kappa,
av germ. *waipa- = isl. veipr,
huvudduk, formellt - got. waips, krans;
ävensom sv. dial. vepa, svepa, no. veipa ds.,
mhty. weifen, svänga, osv., av en
variant till roten i veva (se d. o.); jfr även
svepa. - Om ett annat i det lägre
slangspr. kvarlevande gammalt nord.
ord se skör.

Vera, kvinnon., från ryskan; egentl.:
tro (sbst.), fslav. véra, av samma indoer.
stam uer som i lat. venis, sann, o. de
under allvar anförda orden; jfr även
under vårdtecken. Alltså av samma
slag som de ryska kvinnonamnen med
betyd, ’hopp’ (na-dezda =.- Runebergs
Nadeschda) o. ’kärlek’ (Ijuböv’, besl.
med ljuv).

[vera, sv. dial., sippa, se under det
ej besl. ves]

veranda, Gosselman 1833: verandas
plur. (om uti. förh.), Oscar II 1868, om
sv. förh. vanligt egentl, först på 1880-t.
= ty., eng. = fra. veranda, från portug.
varanda, spän. barand(r)a; omstritt;
enl. somliga egentl, ett indiskt ord.

verb, Moberg 1815, plur. verber dock
tidigare; förr liksom ofta ännu i stället
den lat. formen = ty. verb = fra. verbe,
av lat. verbum, som gramm. term. hos
Cicero, egentl.: ord, nära besl. el.
ety-mol. identiskt med ord. Jfr verv.

verbena, en trädgårdsväxt, B. Olai
1578, av lat. verbena, av ie. *uerbes-nä,
besl. med lat. verbera plur., spön,
verberare, slå med spön.

verda, från ty. iverdat, vem där? -
Nu uttalat verda, men av Bellman vérda,
det senare (ver-, var’-) hos Weste 1807
o. Dalin 1853 ställt i första rummet.

verifikat(ion), jfr fra. vériflcation, till
ver i f i (c) era, (medelst bifogade
handlingar) bekräfta el. bestyrka, jfr fra.
vérifler, nylat. bildningar till lat. verus,
sann (se Vera), o. facere9 göra (se facit,
factum).

veritabel, av fra. véritable, verklig,
äkta, sann, lärd bildning till vérité,
sanning, av lat. véritas ds., till verus, sann
(se Vera).

verk, värk n., fsv. vcerk, verk,
gärning, arbete, även konkret: byggnad,
inrättning = isl. verk, da. vcerk, fsax.
werk, fhty. wer(a)h, werc (ty. werk),
ägs. weorc, även: möda, smärta (eng.
work), av germ. "werka- = ie. * uer g
o-i grek. er g ön, dial. även ver g ön, verk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free