- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1138

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vissen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

litlig (’visser pojke’), fsv. vis(s), viss,
säker, pålitlig = no., nisl. viss, viss, säker
(ej i isl., där det ersattes av viss), da. vis
(utt.: ’viss’), got. -wiss (i unwiss, oviss),
fsax. wiss, fhty. giwis (ty. gewiss), ägs.
(gé)wiss, av germ. *wissa- = ie. *uid-to-9
part. pf. pass. till roten uid, se; jfr
san-skr. viita-, bekant, grek. d(j?)istos, osedcl,
obekant, fir. rö fess, scitum est; i
av-Ijudsförh. till *ueid~to- (el. *neid-so-) =
vis (se f. ö. d. o.). - Ett minne av isl.
*viss kvarlever i sbst. vissa, varom
under visso. - En viss (herr N. N. o.
d.) = da. en vis, ty. ein gewisser,
möt-svar, höll. zeker (säker), fra. un certain,
eng. a certain, övers, av lat. oertus i
samma anv.; alltså med
betyd.-förskjut-ning från ’viss, bestämd’ till ’obestämd’.
- Förvissa (sig om), fsv. forvissa,
förvissa, bekräfta m. m. - da. forvisse
(sig om), från mlty. vorwissen (jfr ty.
vergewissern). Inhemskt är däremot sv.
dial. vissa, försäkra, lova, förvissa (atm.
i vissa götal. dial.) - fsv.: tillförsäkra,
avgöra, bevisa m. m., egentl.: göra viss.

vissen, i dial. även vesen m. m., fsv.
visin = isl. visinn, da. vissen; besl. med
mhty. wesel, svag, matt, no. veisen,
halv-vissen, slapp, m. fi. Härtill avledn.
vissna, i ä. nsv. ofta visna, fsv., isl.
visna, da. visne, fhty. wesanén (jfr ty.
verwesen), ägs. wisnian o. weornian, det
senare av germ. *wiznön o. med, som
det synes, en inhemsk motsvarighet i
dalmålets *virna, vissna (jfr Bugge hos
Noreen Sv. 1m. IV. 2: 212), o. osv. dial.
vina ds. Besl. med kymr. gwyw,
vissnad, av *nis-uo-. Väl f. ö. till samma
grundrot som litau. vystu, vissnar,
vy-tinu, kommer att vissna (båda till ie.
*nlt-), ävensom lat. viesco, vissnar (men
däremot ej, såsom Walde antager s. 836,
besl. med eng. wither o. ty. verwiltern,
som höra till väder; se vittra).
Roten uis i vissen är väl identisk med
den i de under vesa anförda orden för
’gyttja, pöl, fuktighet o. d.’; jfr att
grundbetyd, hos ty. welk är ’fuktig’ (jfr lake
2 o. ulk).

visserligen, med r i slutet av 1500-t.,
t. ex. Hels. 1587: wisserligh; f. ö. som
regel på 1500-t. utan r (O. Petri, L.
Petri) såsom stundom också på 1600-t.;
atm. delvis från mlty. wisseliken, jfr fsv.
visselika, motsvar. isl. vissuliga; med
sekundärt r såsom i sannerligen, efter
mönstret av säkerligen, veterligen
o. d.; se f. ö. viss o. vissa. I da. i
stället vistnok, riktignokt - I förb.
visserligen - men föreligger samma
utveckling som i ty. zwar (mhty. ze wdre, för
visso, till fhty. war, sann) o. got.
raih-tis -ip, pan el. appan (till raihls).

[Vissgärde, ortn. Uppl., se Skälf
o. Vi.]

vissla, fsv. hvisla = ä. da. hvisle ds.,
nda.: väsa, isl. hvisla, viska; jfr ägs.
hwistlian (eng. whistle), vissla, ävensom,
utan -/-, isl. hvissa, da. hvisse, väsa;
ljudhärmande liksom viska 2 o. möjl.
rotbesl. med detta. - Vissla återges i
nda. med flojte (till flöjt).

vissna, se vissen.

visso, i uttr. med visso, till
yttermera visso, motsv. fsv. /// ytermera
visso, oblik kasus till fsv. sbst. vissa f.,
visshet, sanning, bekräftelse, försäkran
- sv. dial., no., isl., av urnord. *wissön,
avledn. av adj. viss (liksom även fsv.
vb. vissa, avgöra, bevisa m. m., egentl.:
göra viss); jfr got. -wissei i mipwissei,
medvetande, samvete, av -in. - Uttr.
för visso (förvisso), fsv. for visso,
liksom för visst, fsv. for vist (= da.
forvisl, jfr isl. fyrir vist), innehåller
däremot själva adj. viss, det förra uttr. i dat.
sg. n., jfr isl. ät visu o. ägs. tö wisse.

vist el. whist, ett kortspel, Tersmeden
o. 1780 om uti. förh., Ristell 1787: ’ett
parti whist’; från eng. whist ds., av
interjekt. whist, tyst (en bildning av
samma slag som t. ex. eng. hist): spelet
är ett sådant som kräver tystnad. I
eng. tidigare kallat whisk till whisk,sopa.
o. d. (se viska l slutet), med syftning
på spelens upptagande från bordet.

Vist, ortn. Vgtl. o. Ögtl. (2 ggr), Vista
härad Smal. (fsv. Vist) - no. Vist (-e,
-er, atm. 8 ggr), till fsv. vist f., vistande,
uppehåll (i ett osäkert belägg från OGL,
f. ö. blott i sammans.; jfr hemvist
under hem) = isl. vist, fhty. wist ds.,
got. wists, väsen, natur, av germ.
"westi-= ie. *ues-ti- i fir. feiss, kvarvarande,
uppehåll, bildning på -ti till germ. *wesan,
vara (se vara 1), enl. somliga besl. med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free