- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1139

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vissen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lat. Vesta, den husliga härdens gudinna
(se f. ö. vestal), väl i avljudsförh. till
ie. *ims-tu- i grek. dsty n., stad, sanskr.
västa, ställe ~ västa, boningsplats, hus.
Med samma betyd.-övergång
till’bonings-plats o. d.’ som i fra. maison, hus, av
lat. mansio, egentl.: vistande. På en
urgammal övergång av germ. *westi- till
ö-stam tyder lapska lånordet viste, hus,
boning, av *wistä, alltså från en tid, då
nom. sg. av de germ. ö-stammarna ännu
slutade på -ä (Wiklund Le Monde
Oriental 5: 236), såvida ej (med H. Pipping
SNF XII. 1: 40 n.) *wistä beror på
sekundär ö-stamsböjning i ackus. sg. -
Hit hör nog också Visteby Uppl., fsv.
Vistaby (o. -bo), som förhåller sig till
Vist, Vista som Saleby till Sal, Sala
(se förf. Ortn. på -by s. 26, 97), medan
väl däremot fsv. Vistathorp, nu Vistorp
Vgtl., innehåller ett personn. * Viste
liksom fsv. Vistathorp, nu Västorp Vgtl.,
är sammansatt med personn. Vceste. -
Enl. M. Oisen Festskr. t. K. Rygh s. 115 f.
ha de fno. Vist(ir) varit beteckningar
för gamla boplatser från stenåldern (jfr
under Var e n d). - Formellt samma
ord är fsv. vist f., föda, kost - isl. vist,
fsax., fhty., ägs. wist, där väl dock ingår
en (möjl. med ues, vistas, urspr,
identisk) rot lies, äta, i got. wizön, frossa,
sanskr. vas-, äta, osv., vartill visthus,
fsv. vistahus. - Jfr följ.

vistas = fsv. jämte vista sik, till fsv.
vist, vistande (se föreg.).

[Visteby, ortn. Uppl., se Vist.]

visthus, se Vist slutet.

[Vistorp, ortn. Vgtl., se under det
dock sannol. ej dithörande Vist.]

[Wistrand, gammalt familjen., se
under Viby.]

vit, fsv. hviter = isl. hvitr, da. hvid,
got. hweits, fsax. hwit, fhty. wiz (ty.
iveiss), ägs. hwit (eng. whité), av germ.
*hwlta-, att döma av ffris. hwitt, snarast
av äldre *hwitta-, av ie. *kmtno- el.
*kuidno-, jfr å ena sidan sanskr. cvetd-,
vit, cvitnd- ds., fslav. svétu, ljus, litau.
szviteti, glänsa, osv., o. å den andra litau.
szvidus, glänsande. Alltså bildat med
det vanliga ieur. färgadj.-suffixet -no (jfr
t. ex. brun el. lat. cänns, grå, vit, se
hare, grek. orphnös, mörkbrun, se jär-
pe, o. grek. perknös, brokig, se f ärna);
o. med samma betyd.-växling ’vit’^’ljus,
glänsande’ som i blank o. grek. levkös.
Jfr vete, vita, vi ti i n g, vitten. - Om
andra indoeur. ord för ’vif se Alt- (lat.
albus), bål 3 (litau. bdltas) o. l j u s (grek.
levkös, egentl.: lysande). - Vita
plåstret, om läkemedel som varken gagnar
el. skadar, vanligare, i utvidgad anv.,
om person som det ej är besked med,
svag osjälvständig människa, »mähä», jfr
Tegnér 1834: ’Statens sår måste läkas
inifrån, icke genom det hvita plåster,
som dagens qvacksalfveri-vishet klenar
däröfver’; motsv. ty. er ist wie eine weisse
salbe, dvs.svag, osjälvständig o. d.; egentl,
beteckning för ett slags huskur med
gamla anor, sedan allmänt talesätt; jfr
Heine: ’Weisse Salbe weder heilet noch
verschlimmert irgend Schäden, / Weisse
Salbe findest jetzo du in allén
Biicher-läden’; i vissa trakter av Tyskland även
om en obehaglig person (väl även här
egentl.: svag o. d.). Jfr R. M. Meyer
400 Schlagworte s. 79, D. Wbch 8: 1686.
Om person i ty. i regel andra uttr., t. ex.
’er ist ein schwachmatiker’. -
Vit-garva, egentl.: bereda vitt läder, 1832,
enstaka även (h)vitgara, till vi t gar v ar e,
1790: ’Söderberg, Er., Hvitgarfvare’, efter
mlty. witger(w)er = iy. weissgerber(mhiy.
wizgerwer); jfr adj. weissgar, varefter sv.
vitgar 1871 (se gar). Vitgarvningen
har emellertid mycket äldre anor i
Norden än beläggen angiva. Alun till en
dylik procedur användes redan under
bronsåldern. - Vitmena, se d. o. - Med
avs. på sammans, v it kål, vitlök jfr fsv.
hviter kal, hviter löker (jämte hvitlöker).

vita, sbst., Burens o. 1600:
ägge-hvijta . . gohlan; motsvar. no. kvite m.,
da. hvide; substantivering av vit. Jfr
fsv. (Ihcei) hwila aff ceggit (kvar till
inemot slutet av 1600-t., jämte äggehwit[l]
o. -hwitar plur.), isl. hit hvita eggs, mlty.
dat w Ute van dem eie, ty. das weisse im
ei; ägs. hwit n., ävensom mlty. eiges
witt, ty. eiweiss n., äggvita, sv. dial.
vitägg. Motsvar. utveckling hos gula. Jfr
Sahlgren Festskr. t. Tegnér s. 416 f. o.
se f. ö. under ägg 1.

[vita, sv. dial., genom trolldom sätta
på o. d., se vite.]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free