- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1169

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vänge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eufemistiska benämningar för den sida,
som ansågs som sämre o.
olycksbådande o. som ofta betecknas i
överensstämmelse härmed, t. ex. sv. dial. k(j)eva,
skjeva, no. keiva, da. kejte, den skeva,
ty. link, skev (jfr l inka) el. matt (jfr
lat. languere, vara matt), eng. left, väl
egentl, ’svag’, got. hleiduma, egentl,
’sned’, till ie. kli, slutta (se lid), fra.
gauche till germ. *walki-, matt (mhty.
welk) osv. Dock ha här utan tvivel
även andra faktorer spelat in (hos t. ex.
romarna betraktades f. ö. förebuden,
omina, från vänster sida som
gynnsamma); så t. ex. inflytande från
barnspråket, där beteckningar ’den rätta,
vackra handen’ om höger hand o.
motsatta namn på den vänstra kunna
härröra från mödrar o. sköterskor, som
bemödat sig att inpränta skillnaden
mellan höger o. vänster. Jfr även Schrader
Reallex.1 s. 663 (med litter.), Jespersen
Nutidssprog hos börn og voxne s. 295,
D. Fryklund Les changements de
sig-nification des expressions de droite et
de gauche. - Ordet ’vänster’ är
allmänt germ., men ersattes i got. av
hlei-dnma (se ovan) o. har i ty. o. eng. utbytts
mot link o. left (alltså med allt annat
än berömmande beteckningar). -
Vänster som politisk term, i Sv. från
1800-talets senare hälft, efter ty. die linke o.
ytterst fra. gauche (egentl.: det parti
som i kammaren sitter till vänster om
presidenten). - Ä. nsv. vänstert, åt
vänster, av vänster ~\- åt, liksom södert av
söder åt; jfr hitåt, ditåt, de senare egentl,
tavtologiska, då i hit o. dit urspr, ett
motsvar. -ät ingår liksom också i vart.

[vänster, sv. dial., fjärde magen hos
nötkreatur, se vinster.]

vänta, i dalm. även med den gamla
betyd, ’tro, inbilla sig’, fsv. vcénta (ipf.
vcente), vänta, hoppas, tro, mena, ana
= isl. vcenta, vcetta, da. vente; av germ.
*vcenatjan, till sv. dial. vana, fsv. vcena,
isl. vcena, got. wénjan, fsax. wänian,
fhty. wdnen (ty. wähnen), ägs. wénan
osv., i betyd, ’tro, mena, hoppas, inbilla
sig’, avledn. av van. Den isl. i
uppträdande assimilerade formen vdetta torde
icke, såsom jag Ark. 14: 179 snarast
vill antaga, lägga hinder i vägen för
grundformen *wcenatjan;jfr härtill
Pip-ping SNF VI. 5: 52, Nord. spr. ljudl.
(1922) s. 151. I alla händelser är en
grundform *wcentian allt annat än
tilltalande från ordbildningslärans
synpunkt. - Böjningen vänter, vänte var
allmän ännu o. 1700 o. fortlevde långt
in på 1700-t. Övergången till I konj.
beror på det otydliga imperf.-märket i
fsv. vcente; se de under törsta anförda
orden. - Tyskan har i betyd, ’vänta’
i stället ivarten (- vårda) o. det dunkla
harren; eng. wait av ffra. waiter från
germ. spr. = vakta.

[väpa, sv. dial., sladdra, se under
våp.]

väpna, se vapen.

[Väppeby, ortn. Uppl., egentl.:
väg-byn; se under väg.]

väppling, Trifolium, klöver (i dial.
även om andra växter med tredelade
blad), förr även om Anthyllis, Var. rer.
1538: wepling, fsv. vceplinger (här
återgivande lat. violas; felaktig övers.);
avledn. av ett ord för ’vippa, blomhuvud’
el. dyl., motsv. mlty. wappen, vippor,
till ofris, wappen, röra hit o. dit, isl.,
sv. dial. vappa, gå o. vagga,
intensivbildning till germ. *wao- i fno.-isl. vafla,
gå o. vagga, vafra, röra sig hit o. dit
(jfr isl. vafrlogi, fladdrande låga), ä. da.
vavre, vackla, ty. wabern, röra sig hit
o. dit, meng. waveren, svaja o. d. (eng.
waver) osv.; med intensiviskt -bb- i Ity.,
ty. wabbeln, dingla o. d., osv.; se f. ö.
under vivel o. de i slutet av det ej
säkert hithörande väva anförda orden.
- På samma sätt är sv. dial. vippling
ds. bildat av vippa. - Jfr Olson Appell,
sbst. s. 257 samt med avs. på avledn.
t. ex. växtnamnen kräklin g, kråkris,
s k i vi i n g, skivsvamp, mlty. peperling,
en svampart, m. fl. el. äxing till ax.
- Om en annan, dialektisk beteckning
se under s m är e.

[värbror, sv. dial., äkta mannens
bror, svåger, se varulv o. svåger
slutet.]

1. värd, adj., fsv. värper, värd,
värdig, värderad (om dessa betyd, jfr
nedan) = isl. verÖr, da. vcerd, got. wairps,
fsax. werth, fhty. iverd (ty. wert), ägs.
iveord (eng. worth; från ägs. väl även

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free